PR, reklam och annan extern kommunikation har alltid genererat mer intresse än den interna kommunikationen. Jag har varit med på mer än ett möte där internkommunikatörer förgäves slagits för sin rättmätiga del av uppmärksamheten, och därmed budgeten. Jag har full förståelse för den frustration de kan känna. Jag förstår däremot inte alls att vi blir förvånade över att det är så.
Kommunikationsbranschen är befolkad av utåtriktade – inte sällan direkt exhibitionistiska – människor, och för dessa är internkommunikation… tråkigt, helt enkelt. Spelplanen är för liten. Chansen att märkas i professionella sammanhang likaså.
Och då kvittar det om det egentligen finns mer pengar att tjäna på bättre intern kommunikation än ytterligare en reklamkampanj.
Nu påstår dock Positioning Online från rekryteringsfirman Heyman Associates att en förändring kan skönjas internationellt: ”…internal, or employee, communications is giving media relations a run for its money as the hot spot – the sexy, exciting area of communications work. IC is now likely to be only two or three positions away from the CEO. Communications pros drive the function and usually have good access to the CEO’s ear and time.”
Jag tror det när jag ser det. Det är inte första gången någon hävdat att denna förändring är på gång. Men om vi i branschen menar allvar när vi talar om affärsmässighet, return on investment, stödja lönsamhet och så vidare måste naturligtvis internkommunikation få samma status som fräcka PR-jobb.
Min gissning är att situationen de närmaste åren kommer att förändras rejält i takt med att ”deltagande kommunikation” som bloggar, wikis, instant messaging och andra sociala verktyg får fäste internt.