Jag har länge hävdat att medan externa företagsbloggar säkert kommer att fortsätta utvecklas, är det intranätbloggar som kommer att se den största kvantitativa tillväxten. Detta fick jag tillfälle att berätta för Computer Sweden vilket resulterade i artikeln Bloggen flyttar in i företagen.
Det är viktigt att denna aspekt lyfts fram. Kommunikationsbranschen har en tendens att alltid vara mest intresserad av PR och extern kommunikation medan internkommunikation inte är lika ”sexigt”. För någon som likt mig själv arbetar med båda dimensionerna är det dock tydligt att de interna satsningarna kan vara minst lika värdeskapande som de externa.
Två saker kring CS artikel bara: Såvitt jag vet har inte Sony Ericsson startat en utvecklingsavdelning för interna bloggar i Lund, vilket artikeln möjligen säger. Det jag vet är att de på en avdelning startade med interna bloggar tidigare i år vilket de har berättat om för branschkollegor.
Sen brukar jag alltid få någon bitsk kommentar när jag får epitetet ”expert” klistrat på mig… Jag har aldrig, och kommer aldrig, kalla mig själv det. Man kan ha mer eller mindre överblick och intresse men att vara expert på något så variationsrikt som sociala medier (och dess olika uttryck) tror jag helt enkelt inte är möjligt.
Hur mycket av bloggarnas framväxt i dessa sammanhang har med dess enkelhet att göra vad gäller igångsättning och underhåll?
Jag känner lite att bloggen kanske används för att man med den kan lägga upp och dela grejer som tidigare varit jättesvårt. Men något traditionellt bloggande kanske det inte är frågan om. Eller menar du att man faktiskt ”bloggar”?
Det jag sett sträcker sig över hela skalan. Det finns interna företagsbloggar (och externa) som är precis vad vi känner som ”traditionellt” bloggande – öppet, ifrågasättande, inriktat på diskussion, kunskapsdelande.
Sen finns det också rena dagböcker och bloggar som mest används för enkel dokumenthantering. Samt allt däremellan.
Jag tror det viktiga är att se bloggen och alla de andra sociala medierna (wikis, podcasting och så vidare) som ofärdiga och hela tiden i utveckling. Det finns helt enkelt inget som definierar hur man gör när man ”bloggar”. Enkelheten föder vissa kännetecken, som en mindre formell och mer personlig attityd, men uttrycken skiftar starkt.