En upphovsman som blir till sig av glädje för att hans alster finns för nedladdning via fildelning hör inte till vanligheterna. Men Chris Anderson, författare till The Long Tail, motsäger vår bild av konflikten mellan upphovsmän och fildelare.
I’m frankly delighted to see that my book has been pirated and is available on Bittorrent. […] My publishers want to make money, and I like them so I usually do what it takes to keep them happy, but in truth I just want to be read/listened to by the largest number of people. Leave it to me to figure out how to convert that reputational currency into cash–just get me in front of the biggest audience and I’ll do the rest.
Kan inte låta bli att jämföra Chris Andersons attityd med Jan Guillous, eftersom jag just nu förbereder ett föredrag om företagsbloggar och tänker citera Guillous klassiska(?) uttalande om bloggar:
Vem bryr sig om anonyma människors pladder och dåliga anteckningar?
6 av de 10 viktigaste rösterna om Guillou är ”anonyma”
Anderson och Guillou pratar om olika saker. Men jag misstänker att Guillou skulle ha ungefär samma ”von oben”-perspektiv ifall hans produktion började susa runt i piratnätverken i form av ljudböcker. Det handlar om förståelsen för mångfaldens effekter — positiva och negativa — samt om förmågan att anpassa sig till föränderliga konsumtionsmönster, och därmed intäktsströmmar.
Guillous hållning är långsiktigt ohållbar. Något off topic kan jag inte låta bli att exemplifiera varför. Gör en Google-sökning på Guillou. Resultaten är dessa.
- Personlig hemsida om Guillou.
- Se ovan.
- Uppslagstexten i Wikipedia om Guillou.
- Hans eget förlag.
- Tidningen där han är krönikör.
- Tidningen där han är krönikör.
- Uppslagstext om honom från susning.nu.
- Länk till vad svenska bloggar skriver om honom.
- Artikel ur kvällstidning.
- Post ur en enskild blogg.
Vad betyder detta? Jo, på den plats där så många människor börjar att leta efter information — Google — består de 10 viktiga första träffarna till 60 % av, med hans egna ord, ”pladder från anonyma människor”. Dessa människor skapar bilden av Guillou för den som vill ta reda på något om honom.
Är de anonyma? Ja, det kan man väl säga.
Är deras innehåll anonymt? Inte en chans.
Relaterat (nåja, någorlunda i varje fall): Beta Alfa – Webbtidningarna förlorar massor av besökare
Jag följde sökningen i Google och hittade ett intressant inlägg på plats 9 i resultaten jag fick upp. En bloggare uppmanar andra att skriva om Guillou’s uttalande. När han får in tillräckligt många inlägg är det tänkt att dessa ska tryckas till en bok och ge till den kända författaren i gåva. Läs mer här:
http://jimmyroq.blogspot.com/2006/09/verbevisa-guillou.html