Om detta citat från den tillträdande VDn för Tidningsutgivarna är korrekt är det… ja, vad ska man säga… illustrativt för en massmedial era som redan försvunnit.
Sedan finns det de som använder webbens interaktiva möjligheter väldigt slentrianmässigt. Som läsarkommentarer, till vilken nytta? Vem är intresserad av vad folk tycker? Folk som tycker till har för mycket tid över, skrattar Anna Serner.
Naturligtvis kan man göra sig otroligt lustig över henne. Naivitet och okunnighet öppnar för det. Men det vore som att skratta åt en dyslektikers felstavningar.
Och det finns en allvarligare dimension. Den som någonsin arbetat på en nyhetsredaktion känner igen människosynen. Alla som inte representerar något är suspekta. Förmodligen rättshaverister. Det enda uppdrag som är lika obehagligt som en enkät på stan är att springa ner till receptionen för att möta en läsare som vill berätta sin historia.
Detta avstånd är tidningarnas problem. De är förmodligen lika relevanta som de alltid varit men i dag finns det så väldigt många andra röster som faktiskt är mer relevanta. Läsarkommentarer är en liten del av detta.
För övrigt vore det intressant att veta i hur många andra branscher en (snart) ledande branschföreträdare kan säga ”vem bryr sig om kunderna”? Hur länge hade denna person varit branschföreträdare? Två timmar?
Hon kan nog ha en poäng i vad hon säger. På vissa tidningar känns det som att de slänger in ett kommentarfält och sedan går runt stolta över att de har användargenererat innehåll och är moderna istället för att faktiskt arbeta in det hela i sidan såsom t.ex. Twingly gjorts på många sidor.
Tycker själv att det är väldigt sällan någon intressant kommentar finns på någon svensk tidning – jag tittar aldrig på kommentarerna så ingen tidning behöver i mitt tycke slå sig för bröstet över hur mycket det engarar användarna – för resultatet är inte så häpnadsväckande…
Förörvrigt har Jeremy Keith lite intressanta tankar om kommentarer i bloggvärlden, kommentarer som är mycket mer naturliga och oftast mycket mer intressanta än de på tidingarnas sidor. Finns nog vissa parelleller med det som hon sade här.
Jag håller med dig Pelle om att kommentarer ibland övervärderas – som jag skrev har de en ”liten del” i att utvidga relevansen i massmedier.
Så de är inte någon slags döda tidningars frälsning. Men att med ett hånfullt skratt avfärda dem är inte heller en väg framåt.
Däremot är jag annorlunda än dig när det gäller att läsa kommenterar – jag läser både ofta och gärna. I ämnen som verkligen engagerar mig (typ Malmö FF) läser jag alltid vad andra läsare tycker. I dessa fall är det påfallande ofta som kommentarerna ger mig mer än artikeln.
För övrigt Pelle: Hur vet du att det väldigt sällan finns någon intressant kommentar om du aldrig tittar på dem…?
Är läsarkommentarer ointressanta. Nej de behöver inte vara det. Framför allt inte hos en tidning som Internet World där läsarna oftast både är engagerade och kunniga i de ämnen som tidningen skriver om. Men oftast är läsarkommentarer inte av den kalibern. Och dessutom är de oftast anonyma, till nytta för vem?
Internet world har säkert också kommentarer de redigerar bort. Troligen har de förmånen att inte behöva lägga lika mycket tid på att sortera i läsarkommentarer som många andra redaktioner. Många är de kommentarer som hoppar på personer eller tar chansen att lägga till allmänna tyckande som varken har med artikeln eller något annat att göra. Alltid de anonyma.
Jag ser läsarkommentarer som en del av tidningen, men tycker inte de behandlas som det. Därför tycker jag kommentarerna hanteras slentrianmässigt. Ofta blir det på någons bekostnad.
En tidning som lägger ned tillräckligt med resurser att leda läsarkommentarerna på samma sätt som övrigt innehåll har en källa till kunskap och nya vinklar. Och kritik mot den egna artikeln. De flesta tidningar har inte den kapaciteten eller ekonomin. Eller prioriterar inte det. När läsarkommentarerna går över styr tycker jag det allmänt skadar tidningens trovärdighet.
Läsarkommentarer är inte bloggar, bloggar har en egen avsändare, utan är en reaktion på en tidnings nyhetsförmedlande.
En tidning är en del av det offentliga, läsarkommentarerna öppnar upp till det privata. Gränsen är en gråzon som innebär möjlighet men också risker. Jag tycker inte den gråzonen varken tas på allvar eller debatteras. Vad händer när okritiskt behandlat material blir en sanning? Vem tar ansvaret för personangrepp som är kränkande men inte är brottsliga?
Jag är varken internet, webb, teknik eller människofientlig men där möjligheter öppnas skapas också dilemman. Läsarkommentarer kan vara ett sådant dilemma och jag tycker den debatten behöver väckas.
Anna Serner
Det är ju bra att du inte underkänner kommentarer helt. Men du har ändå den attityd jag vänder mig mot när du hävdar att anonyma kommentarer per definition är något dåligt. Något som inte ger ”nytta”.
Varför det? Varför måste jag veta vems en åsikt är för att kunna fundera på en åsikt?
Visst ger identitet ytterligare en dimension och jag läser hellre en text med avsändare än utan. Framförallt av trovärdighetsskäl. Men det betyder inte att anonyma kommentarer alltid är meningslösa.
Det är samma grundläggande förhållningssätt som jag pekar på i posten ovan. Massmedia behöver representativitet. Massmedia äger inte förmågan att värdera en åsikt utifrån dess egna förtjänster. Men just denna förmåga börjar växa fram hos läsarna.