Apropå Webb som löser uppgiften, inte informerar: de nominerade till årets Guldlänk handlar om just det — bra, offentliga webbtjänster som löser en uppgift åt medborgarna. Bra webb är enkelt när vi väl insett detta.
Visst handlar det om att lösa uppgiften
5 kommentarer
Kommentarer är stängda.
Så en webbplats som ska informera om en epidemi eller liknande – den ska inte informera utan lösa uppgiften ”vad ska jag inte äta”, ”vilket telefonnummer ringer jag om jag har döda fåglar på min gräsmatta”? j
ag skulle lika gärna kalla det informera om vilken mat man ska undvika samt informera om vilket telefonnummer man ska ringa.
ibland känns det som att hela offentliga webbsamfundet blivit så oerhört svartvitt – nu är det lösa uppgift, inte informera! som gäller, rakt av.
för det första är det i vissa fall bara en begreppsförvirring (vad innebär informera), för det andra finns det väl visst lägen när man helt sonika ska informera. allt handlar inte om att lösa specifika uppgifter. eller?
Du har helt rätt Hans i att det finns en begreppsförvirring. Talar vi webb handlar ju allt om information i någon mening (ettor och nollor) så mer nyanserat handlar det om vilket resultat informationen försöker uppnå.
Lägger vi ut något ”för att det ska ligga där” eller ”för att det är detta vi håller på med” är det meningslös information. Men om vi styr informationen mot att lösa de uppgifter människor har, spelar den plötsligt en roll.
Och det är allt för många som har ”lägga ut”-perspektivet.
Ditt exempel med epidemin är riktigt bra. Precis så är det. Massmedia — tv, tidningar — gör i en sådan situation jobbet med att ge den stora bilden. De allra flesta av oss kommer att vända oss till en myndighetswebbplats t.ex. just för att få svar på den typen av frågor du nämner.
”Vilket telefonnummer ringer jag om jag har döda fåglar på min gräsmatta” är utmärkt fråga som en bra webbplats svarar på i en krissituation. Den webbplatsen löser uppgiften.
Glömde fundera kring din sista fråga: ”allt handlar inte om att lösa specifika uppgifter, eller”
Vi talar ju inte om vilken webbplats som helst här, utom om myndigheter och för den delen även många företag. Och där är jag övertygad om att det i 9 fall av 10 handlar om att lösa uppgifter. Jag går t.ex. aldrig till min kommuns webbplats (malmo.se) om det inte är för att jag har en väldigt specifik grej att göra där.
Det kan handla om att hitta lovdagar, ladda ner en blankett, förstå hur bygglovsprocessen går till.
Det är av sådana anledningar jag går dit. Självklart kan Malmö berätta något annat för mig samtidigt, om de lyckas intressera mig. Men starten för vår kontakt den dagen är att jag vill göra något.
…som att få information om vilka beslut som togs på senaste KF, t.ex… 🙂
Jag håller förstås med om att ”lägga ut-perspektivet” måste bort. Alla redaktörer borde ställa sig frågan vem som har nytta av den information som publiceras och i vilket sammanhang. Alltså vad man vill uppnå med informationen. Men som gammal informatör tyckte jag nästan att din rubricering var en smula provocerande 😉
Provocerande… var på ett sätt också meningen. De flesta vet att informationen ska göra ett jobb. Ändå är landet fullt av webbplatser – både offentliga och privata – som är fulla med utlagd information utan en tanke på vad folk vill göra.
Så det behöver nog provoceras, inom det seriösas ram, för att det ska hända något 🙂