Allt fler möjligheter öppnar sig för delning, samarbete och nätverksbyggande med SharePoint som plattform.
Det är något dogmatiskt över SharePoint. I varje fall över de avdelningar som driftar dem. Allt ska göras i SharePoint, säger många kommunikatörer med en bitter underton.
Oavsett vad vi tycker om detta måste vi nog förhålla oss till det realistiskt. Ingen kommer att kasta ut den investering SharePoint representerar för att vi vill göra mer, annorlunda, bättre.
Jag tänker inte gå in på djupgående tekniska detaljer — det är varken min kompetens eller mitt intresse. Men med tanke på hur många företag jag kommer i kontakt med som
- har Sharepoint och
- vill utveckla 2.0-tjänster på intranätet
kan jag inte låta bli att tipsa om SharePoint To Run Enterprise 2.0? som innehåller många bra tips om add-ons och applikationer som bygger vidare på SharePoint för att skapa goda, sociala möjligheter.
Min egen erfarenhet av Sharepoint är miserabel. Det ska väl poängteras att jag själv inte kunnat sätta mig in i produktens möjligheter att tweeka utseende och funktionalitet. Men min erfarenhet är att det är styltigt, svårnavigerat och låst (RSS funkar bara på native Windows-läsare. Det bör gå att köra strömmen genom en extern applikation som hanterar lösenordet och därifrån slussa den vidare till t ex Google Reader).
Sharepoint kommer överleva för att MS har grepp om sina kunder och att det är lättimplementerat för it-avdelningen med existerande it-infrastruktur. Inte för att det är bra.
Ungefär så är min bild också, Olle. Och just därför att Sharepoint kommer att överleva tror jag det är viktigt att belysa hur lösningen kan byggas på – alternativet för många är annars ingen utveckling alls.
Såklart har du helt rätt. Men det känns sorgligt ändå :).
Håller helt med Olle, min erfarenhet av Sharepoint är att det är otroligt klumpigt, långsamt, och buggigt att arbeta med. Känns långt från färdigt.
Visst kommer en wiki, en blogg och ett diskussionsforum med Sharepoint, men att ändra på dem kräver otroligt mycket jobb, även för små detaljer. Nej, det finns betydligt bättre verktyg därute, även om man vill hålla sig till Microsoft.
I skuggan av ovan kritik mot MS Sharepoint skulle jag vilja slå ett slag för IBM Lotus Connections (http://www.ibm.com/lotus/connections) en kapabel produkt framtagen till enda syfte att vara en plattform för social produktivitet, nätverkande, öppenhet och att dela med sig.
Sharepoint har sin styrka i dokumentcentriska miljöer inte i sociala miljöer och inom Social Mjukvara har de en bra bit kvar på Microsoft. Detta visade sig på Enterprise 2.0 conf förra veckan där det var ”clash” mellan dessa två och bloggosfären och pressen var entydiga att MS inte nådde hela vägen fram.
Värt en titt iaf.
(Sverige är dock ett mycket starkt MS fäste av någon anledning)
…komplement till förra kommentaren:
Jämförelse efter Enterprise 2.0 konferensen (Sharepoint vs Connections)
http://advice.cio.com/c_g_lynch/enterprise_2_0_faceoff_microsoft_lags_behind_ibm_in_social_software
Intressant att läsa om kommentarerna kring SharePoint – gemensamt verkar vara att trots bristande kunskap har man åsikter om dess svagheter. Kanske det vore på sin plats med en analys av vad SharePoint är och kan, innan man dissar det. Själv är jag försiktig med att uttrycka mig om produkter jag är dåligt insatt i – dock är jag mer kompetent när det gäller just SharePoint då mitt arbete är just att implementera lösningar baserat på denna produkt.
SharePoints styrka är dess bredd gällande funktionalitet – det används för lokala intranät, publika webbplatser, samarbetsplattformer (typ ”projektplatsen.se”), affärsstödssystem, sökfunktioner och mycket annat. En förutsättning för att detta ska fungera är att SharePoint lätt kan integreras med andra standardprodukter som användarna utnyttjar, t ex MS Office, MS Project och MS CRM, men även icke-MS produkter som Oracle, DB2 osv.
Jag ser ofta presentationer av SharePoint som får mig att stöna – presentatören har inte tillräcklig kompetens om produkten, varför publiken får en tveksam inställning till SharePoint. Många tror inte att SharePoint kan anpassas på samma sätt som t ex Epi-Server och liknande produkter – inget kunde vara mer fel. Däremot krävs det kunskap om *hur* man bygger lösningar med SharePoint för att lyckas. Den som tror att SharePoint är en simpel webbapplikation har inte fattat vad det handlar om. Så mitt råd till den som ska bygga en SharePoint lösning: Ta hjälp av någon som gjort detta tidigare; kontakta konsultens tidigare kunder och stäm av om de blivit nöjda. Egentligen är det samma sak som gäller här som för alla typer av IT-miljöer – den som kan sitt område kan också bygga lösningarna du vill ha.
@Göran Husman: Hur vet du vem som har bristande kunskap och inte? Jag har jobbat med just anpassning av Sharepoint 2007 i ett projekt som varade över ett år totalt, där kunden hade höga krav på kustomisering. Jag har läst på både i bokform och senaste nytt från bloggar, men det längsta man kommer är halvvägs. Otrolig besvikelse när man har köpt in ett system för så mycket pengar.
Håller du dig till en liten del av Sharepoint, t.ex. någon av dina exempel i listan ovan, så kan det gå att få något som håller ihop. Men då finns det garanterat bättre verktyg för den specifika uppgiften. Börjar du använda fler av Sharepoints funktionen märker du snart hur illa dom passar ihop, och hur glappen mellan produkterna blir pinsamt tydliga.
Jag berättar gärna mera detaljer för dig, om det hjälper till att lyfta min kommentar från bara någon med ”bristande kunskap [och] åsikter om dess svagheter”.
Hej Emil,
Råkar känna till projektet du refererar till och vill kommentera ditt inlägg. Som vanligt har myntet två sidor. I det projektet där anpassningar av MOSS gjordes fanns det mycket man kan klaga på kring den initiala kravfångsten, projektupplägget etc.
Om man tittar på visionen som fanns för intranätet, så var det snarare som så att personerna som analyserade/designade/kravställde tittade på coola funktioner som fanns i webblösningar under tiden då MOSS redan hade släppts. Om man tänker hur en produkts livscykel ser ut så förstår man att den standardfunktionalitet som ingår i MOSS var spikad ca. tre år innan projektet kravställdes.
Resultatet blev att i princip varje funktion som skulle tas fram i projektet innebar att man var tvungen att tweaka SharePoint hårt.
De som varit med i lyckade SharePoint-projekt har rent empirisk insett vikten av förståelse i vad produkten kan respektive kan inte leverera som standard. Man skall undvika att modifiera, egenutveckla i projekt där man väljer standardprodukter. Detta gäller alla standardprodukter, vare sig de kommer från en produktleverantör eller är Open Source.
I projektet enligt ditt inlägg (där även jag var med) valde vi att utveckla många av de ”coola” funktioner som hade kravställts. Resultatet blev att vi, precis som du skriver, arbetade i över ett år utan att konfigurera och leverera det som kommer med som standard.
Av de många projekt jag sett inom SharePoint är majoriteten mer lyckade än detta som du och jag satt i avseende att leverera mervärde utan att anpassa.
MOSS/SharePoint/WSS har många för och nackdelar, det gäller bara att hantera dessa i projektets alla faser och då kanske främst i projektets initiala faser.
/Peter
Jag har haft ”turen” att vara med i ett Sharepoint projekt ihop med dessa ”experter” som höjer MOSS till skyarna och tycker att det kan användas till allt. Vi har lagt ner cirka 20000 timmar på att göra en liten applikation i Sharepoint som man lätt skulle kunna ha gjort för 2000 timmar om man kodat det hela själv i .Net.
Men jag håller med. Varje produkt ska användas till det den är bäst på och Sharepoint är bra på ”lätt” collaboration (steget är långt till tankarna med social-networking enligt ”Enterprise 2.0”) samt integration med Microsoft Office-produkter (skam vore annars för Microsoft).
Vad jag har lärt mig är att man ska installera (om man lyckas med det då det är ganska krångligt) och köra Sharepoint som den är. Minsta lilla customisering kostar massor av timmar och man blir förvånad över hur himla dum ”plattformen” är. Det är ingen utvecklingsplattform, jag vet, men Microsoft har glömt att få ihop sin egen utvecklingsplattform .Net med MOSS.