Vi vet vad webben 2.0 är — delande, social, öppen. Vi vet att den interna versionen som ofta kallas Enterprise 2.0 ges samma kännetecken. Men är det verkligen samma sak?
A Technical Manager’s Perspective ställer frågan och ger ett svar.
Enterprise 2.0 certainly incorporates a number of Web 2.0 properties, however I think the focus of each is different. […] Some applications like blogs and wiki’s already have collaboration built in, however most do not, so we need to analyze were collaboration and social computing could be beneficial to the solution that we are trying to solve.
Jag tycker att svaret, också om du läser vidare, är för grunt. Frågan är rätt, svaret antyder något intressant men kommer inte ända fram.
Det är inte så att jag har svaren men låt mig föreslå en annan potentiellt avgörande skillnad: Passion vs. Effektivitet.
Mycket av den sociala webben drivs av passion. För ett smalt ämne, för människorna man möter, för den egna förmågan att uttrycka sig, för den respons man får. Det är visserligen en vacker tanke att samma mekanismer skulle vara igång på jobbet men jag tror att förhoppningen är fåfäng om vi tänker oss en bred användning.
Det finns helt enkelt alldeles för få människor som brinner för sitt jobb på samma sätt som vi brinner för, säg, vår hobbyfotografi.
Vi tycker jobbet är kul. Vi trivs. Har bra arbetskamrater. Men passion…?
Nej, på jobbet tror jag att vi måste förstå 2.0-utvecklingen — och därmed anpassa den — utifrån ett effektivitetsperspektiv. Kan jag göra något enklare än i dag? Jag är med!
Samt kanske: Kan jag framstå som bättre, smartare än i dag? Jag är med!
Mina tankar kring detta är inte färdiga kring detta. Men jag tror att A Technical Manager’s Perspective har rätt. Det är skillnader. Och det handlar om skillnader långt bortom de tekniska.
Fredrik:
kanskje man kan overlate til kunder, samarbeidspartnere eller brukere å videreformidle informasjon om produkter, tjenester og ytelser som bedrifter og forvaltning tilbyr. Om man mangler passionen internt, så kanskje finnes det andre som har den og som kan være med å drive slike prosesser.
Pål, självklart är de grupper du nämner helt centrala för en bra marknadskommunikation. Och när det gäller externa relationer är det inte heller lika nödvändig att ha många ”passionerade” medarbetare. 2-3 stycken kan skapa en väldigt massa kontakter.
Men jag ville här ovan rikta in mig på de interna processerna, det vill säga sociala medier på intranätet (Enterprise 2.0). Där måste allt hända genom medarbetarna om något alls ska hända.
Jag tror att det kan hända stora saker. Har sett en hel del exempel på det. Men för att förstå varför det händer är min känsla att det handlar mer om effektivitet än passion.
Det är en helt annan problematik i företagen och precis som du skriver är det mycket passion i det som kallas web2.0 eller Social Media etc. Du anger att passionen är viktig även internt och håller med fullständig, men……det är en mycket svår faktor att få företag att fokusera på. Dessutom är den inte helt enkelt att ”sälja in”. Tror att en framgångfaktor att få företag att lösa detta är att verkligen påvisa fördelarna 1. VDs största utmaning idag är att driva innovation och ta till sig förändring 2. Det är mycket svårt att behålla kompetens och skapa lojalitet idag, personlaen är inte per default lojal utan företagen måste förtjäna lojaliteten 3. Att strukturera intellektuellt kapital och lagra det så att värdet stiger inte bara med antalet medarbetare utan hur involverade kunder, partners, konkurrenter, fans etc är.
Om man vill få ovan tre punkter att fungera är det ett bra incitament att få Enterprise 2.0 tåget att rulla sakta framåt. Givetvis finns andra delar som produktivitet etc med också.
Inget facit, men mina tankar runt det.
Jag tror att du har rätt, Fredrik. Allt det där som du nämner är viktiga faktorer.
Fast det är punkter som tilltalar det övergripande företagsperspektivet, det är inget som kickar igång den enskilde medarbetaren. Du talar alltså om mål och syften med Enterprise 2.0 generellt – medan jag tror att att vi måste bli mycket bättre på att förstå incitamenten för den enskilde.
Och där tror jag faktiskt att människor står sig själv närmast. Kan något göra min vardag enklare är jag med.
Vi måste ju komma ihåg att en förskräckligt stor majoritet inte kan byta jobb över dagen, de efterfrågas inte av ”hela marknaden” osv. Kolla på våra stora industriföretag – vart tar du vägen om du jobbar på ett pappersbruk i Norrland och inte tycker att företaget förtjänat din lojalitet…?
Faktum är att jag nu inser att min diskussion handlar rätt mycket om just det perspektivet. Om vi bortser från ganska marginella branscher som media och IT-konsulter, hur ska Enterprise 2.0 slå igenom — för jag tror utan tvekan att det finns fördelar att vinna även på pappersbruket eller i detaljhandeln.
Vi talar om samma sak. Har så många gånger skrivit om hur viktigt förändringsarbetet är och hur viktigt det är för individen att se värdet och hur man skulle kunna göra för att få det att hända. Detta händer ju ändå och det är upp till företagen att se till att skapa rätt förutsättningar för alla är delta och behålla (hitta, dela) det kapital som finns i bolagen.
I denna post finns en rätt kul ”reality check” angående just detta (från Slideshare)
http://sixx.se/nextgen/2008/05/28/vad-ar-enterprise-20/
Förutsättningar för att lyckas tror jag bl.a. är:
Öppenhet
Förutsättningar
Förändringsarbete
Uppföljning
Förebilder
Har även berört hur leverantörer runt mjukvara skulle kunna agera bättre och få bättre resultat (med tanke på denna post/diskussion)
http://sixx.se/nextgen/2008/04/22/social-media-i-foretagen-varfor-hander-det-inte/
Jag tror även att en del handlar om belöning till den ”interna” bloggskribenten/wikignomen eller vad det nu må vara. Belöning i form av uppskattning och att få synas, men även i ett längre perspektiv kanske en direkt befordran från ledningen som ser medarbetarens kompetens de kanske inte sett annars?
Apropå mer traditionella industriföretag så är det som båda Fredrik säger en utmaning att sälja in mjukvarans ”kultur” och värde istället för rena tekniska egenskaper. Det handlar om många faktorer och Fredrik utan W belyser många av dem i sin mycket bra post.
Spännande tankar ni för fram. Jag sitter och funderar på hur den sociala webben kan passa in i vårt företag med allt ifrån chatt, wikis, bloggar till dokumenthantering och kommentarsfunktion på nyheter.
Det finns mycket teknik att installera, men när gör det nytta för kollegorna och är värt investeringarna i tid, licenser och konsulttimmar? Även om jag kan påvisa effektiviteten för kollegorna, hur rår jag på kulturen. Varför ska någon ge bort sin kunskap, även om det sparar dem ett antal telefonsamtal och mejl per dag?
Nu måste jag släppa tankarna och skriva klart buggrapporten.