Investeringar riktas allt mer mot millenials

Alla generationer förväntar sig att den unga generationen ska innebära en helt ny spelplan. Själv är jag inte helt övertygad — men en undersökning visar att företags intresse allt mer riktas mot så kallade ”millenials”.

Det är bland annat Economist Intelligence Unit som ställt frågor om marknads- och utvecklingsplaner till ledande befattningshavare runt världen, däribland Europa.

Utan tvekan sätter ”millenials” (födda 1982-2001) griller i huvudet. Och planerna styrs allt mer mot dessa, om än lite motvilligt.

Investment strategies are shifting to favor Millennials: Companies are debating heavily whether to invest more in catering to aging baby boomers versus next-generation consumers, with 42% saying they should tilt toward younger customers, while 39% would shift toward baby boomers and generation X.

The time to act is now: Most companies (54%) have not yet set their strategies or marketing for Millennials even though they overwhelmingly agree that such steps are needed, with 75% saying Millennials will impact their organization as consumers in the next 3 years.

It’s an Enterprise 2.0 world: Most companies have a sophisticated understanding of what it would take to adapt, but aren’t ready to change their customer-engagement model by leveraging social networking, peer marketing, better online support, text messaging and blogging.

Min skepsis till denna tro på stora generationsskillnader är inte total. Jag har själv två millenials hemma och ser förstås hela tiden hur nya kommunikations- och konsumtionsmönster utvecklas.

Men jag undrar hur mycket av detta som verkligen kommer att slå igenom på arbetsplatser? Blir det verkligen en helt ny miljö? Några av de mest konservativa människor jag samtalat med det senaste året om ”Enterprise 2.0” har varit bara precis över 20 år. Inom ”millenials”-gränsen alltså.

Samtidigt känner jag flera personer som närmar sig pension och som ständigt överraskar mig med obskyra beta-tjänster de hittat på nätet.

Så är andra mekanismer igång än just ålder (och den näterfarenhet som kommer med att vara uppväxt under en viss tidsperiod)? Självförtroende, självkänsla, trygghet i den egna kompetensen…?

Måste man omfamna ett beteende bara för att man växt upp med det eller sitter vi om något decennium med en chef född 1990 som dränker vår inbox med CC-mejl?