SPP gör inte bara bra länkar. De gör dem på rätt ställen.
[sniplet effekt]
Länkar är centrala för dig som vill skapa bra webb- och intranätinnehåll. Du har åtminstone två saker att tänka på — hur länken formuleras och var den placeras. Exemplet från SPP visar på bra val ur båda aspekterna.
Ur Webbredaktörens handbok
Om du förstår syftet med länkningen blir det också enklare att avgöra var länken gör störst nytta. Du ska alltid sträva efter att publicera länken där motivationen att klicka uppstår hos läsaren.Ingen regel utan undantag, förstås, men i linje med den strävan kan vi slå fast att orienteringslänkar bör publiceras bredvid den löpande texten. Fördjupningslänkar bör publiceras i den löpande texten.
Den första placeringen upplever de flesta redaktörer som helt naturlig. Men att i den löpande texten skapa en länk känns ovant. Kan man göra så? Jag hävdar att du inte bara kan. Du måste göra det för att skapa bra webb.
Håller med om att SPP gjort bra länkar men jag tycker att man ska vara ännu mer noggran så att länktexten stämmer med rubriken på sidan dit användaren kommer. Länktexten ”Hur mycket vill du spara” som leder till en sida med rubriken ”Hur mycket ska jag spara?” kunde gjorts ännu bättre.
När jag utbildar webbpublicerare är samstämmighet mellan länktext och rubriken på sidan dit användaren kommer en av de saker jag trycker mest på. Någon som håller med om att detta är viktigt?
Jag håller inte med fullt ut, faktiskt. För det första har allt för många webbplatser inga rubriker alls utan nöjer sig med överskrifter (enstaka ord, passiva formuleringar). Då funkar det inte även om jag kan tycka att rubrikprincipen borde ändras. Men det är en delvis annan fråga.
För det andra – och viktigare – tycker jag att länktexten ska smälta in så bra som möjligt i sitt eget sammanhang. Dvs där den ligger. Och det kan göra det svårt att välja exakt den rubrik som finns på sidan man kommer till.
SPP är ett bra exempel på det. ”Hur mycket vill du spara” är helt naturligt i texten. Att försöka få in ”Hur mycket ska jag spara?” hade varit svårt utan en rejäl omskrivning. Risken är stor att lösningen då hade blivit en länk som sa ”…bla bla bla. Se Hur mycket ska jag spara?”. Och det hade utan tvekan varit ett sämre val.
Däremot – kan jag enkelt och utan att komplicera saker få in rubrikformuleringen som länk till sidan är det självklart ingen nackdel.
Många länkar i texten brukar leda till dålig läsbarhet. Därför ska man nog akta sig för att generalisera och istället fundera över syftet med sidan först. Är det en sida där det är viktigt att förstå texten är det nog bra att minimera antalet länkar i texten. Medan syftar sidan till att slussa vidare kan fler länkar vara motiverade.
Alla länkar ska vara motiverade, utan tvekan. Samtidigt är det inte så enkelt att sidor antingen är till för att ”förstå” eller för att ”slussa vidare”. Ibland är det tydligt, förstås, men oftare kan den sida som en läsare vill förstå vara en sida som en annan läsare använder för att komma vidare.
Sen säger du något Linda som många påstår, nämligen att länkar ”brukar” leda till dålig läsbarhet. Detta påstås ofta – men jag har aldrig sett något stöd för det påståendet. Det finns flera undersökningar som visar det motsatta, nämligen att länkar underlättar för den läsare som försöker skaffa sig överblick (scannability). Men att människor skulle bli störda av länkar? Jag tror faktiskt inte på det, även om allt självklart både kan brukas och missbrukas.
Det brukar ofta sägas att länkar ska se ut som ”förr i tiden”, dvs understruken blå text, för att tydliggöra att det rör sig om en länk… Kommentar på det?
Bra tumregel om orienteringslänkar respektive fördjupningslänkar – den tar jag med mig!
Rikard – ser man till praxis så har understrykningen blivit allt mindre standard, och den blåa färgen ersätts här och där med andra färgval.
Min synpunkt är att en länk ska se ut som en länk. Det får inte finnas någon tvekan om vilken text som är länkad. Blå, understruken text är kanske det säkraste sättet att undvika sådan tvekan men (som du ser på denna sida) har jag själv offrat understrykningen.
Jag gör alltså avvägningen att färgen räcker. Men helt säker på att jag har rätt är jag inte.
Påståendet om att för många länkar i texten kan leda till sämre läsbarhet är hämtat från Mattias Beijmo på Duma. Med tanke på att Duma arbetar med just användbarhet och anbändartester, och har gjort så i många år, finns det sannolikt en viss grund för påståenden. Jag vill gärna tro det i alla fall : )
Jag får nog vara böjd att hålla med Linda om att allt för många länkar kan försämra läsbarheten. Många bloggare länkar lite för mycket i sina texter vilket gör att i var och vartannat stycke finns flera ord som är länkade.
Vid en första anblick på en sådan text, blir jag stressad av alla utvägar. I min värld är tar mig länkarna vidare till fördjupad information i ämnet, men med allt för många länkar känns texten plötsligt väldigt mycket större och svår att greppa.
Martin på MKSE.com (en mycket bra blogg) länkar sig fördärvad ibland. I inlägget jag länkar till länkar han till vidare till samma länkar på flera flera ställen i texten. Jag spenderar mer tid på att ta reda på vad som finns bakom länkarna än att läsa texten.
http://www.mkse.com/2009/06/03/svts-problematiska-uppgradering-till-polopoly-v91/
Christian – utan att ha följt MKSE.com just kan jag känna igen det du skriver. Många bloggar överdriver länkandet och det kan bli för mycket länkar i en text, självklart. Man kan säkert äta ihjäl sig på morötter också om man är tillräckligt målmedveten 😉
Min poäng är att den vanliga redaktören – på en myndighetswebbplats eller ett stort intranät – ligger otroligt långt från den gräns där det blir för mycket. Problemet är snarast att de inte länkar alls.
Och just när det gäller bloggar finns det ett annat problem. Det finns de som länkar tvångsmässigt utan att det tillför något till läsaren. Vartenda begrepp som finns i Wikipedia blir länkat o.s.v. Och då är problemet mycket större än läsbarhet. Då handlar det om dåligt innehåll, varken mer eller mindre.
Vi försöker vara konsekventa med att lägga länkar utanför löptext av tillgänglighetsskäl, så som t ex funkanu rekommenderar. Att använda uppläsningsprogram med den sortens länkar du rekommenderar måste väl vara besvärligt? Och om redaktören försöker vara duktig och väga upp med tydliga alttexter på länkarna gissar jag att det blir ännu rörigare. Eller är jag alldeles ute och cyklar.
Sigrid, det beror på hur man definierar ”cyklar” 🙂
Det första man ska komma ihåg är att Funka Nu är ett konsultföretag (precis som jag). Det de säger är alltså inte lag utan en bedömning de gör (igen, precis som jag).
Även om länkar i löpande text skulle vara ett problem för den som använder skärmläsare måste det vägas mot annat. Låt mig ta två exempel:
1. Synsvårigheter är bara ett av många funktionshinder – ett funktionshinder som jag personligen tycker har blivit grovt överprioriterat. Ägna en tanke också åt dem som har lättare kognitiva funktionshinder eller rent utav bara är väldigt ovana vid att surfa. Jag är övertygad om att en länk där motivationen att klicka uppstår är det bästa valet för denna grupp. De slipper försöka hitta eller förstå – själva göra kopplingen, alltså – till var deras väg vidare är.
2. Jag vet ju att du jobbar i offentlig verksamhet Sigrid, och därmed är mer bunden än vad ett företag måste vara. Men mitt andra argument är lika tydligt som potentiellt brutalt. Att skapa bra webb (och där ingår länkar i löpande text) för flertalet är så viktigt att om det innebär problem för en mindre grupp människor är det ett pris värt att betala.
Eftersom de med skärmläsare stöter på ”problemet” på en mycket stor andel webbplatser känns det om den bästa metoden vore att utveckla skärmläsarna snarare än att avveckla bra webbkommunikation. Det vore knappast rymdforskningsnivå att lägga till en funktion som låter bli att läsa upp länkar så länge läsaren själv önskar, exempelvis.
Det är SÅ enkelt och SÅ självklart, men ändå tycks det vara SÅ svårt att få alla med på banan när det gäller hur man ska länka. Jag jobbar själv i en kommun som precis håller på att bygga om sin webbplats och jag har kämpat och tjatat och ifrågasatt beslutet att alla länkar, oavsett om de är fördjupningslänkar eller orienteringslänkar, ska placeras bredvid den löpande texten. Jag var ganska ensam, helt ensam faktiskt för att vara ärlig, så jag gav tillslut efter. Givetvis måste vi som myndighet vara tillgängliga, men ska det verkligen ske på bekostnad av den stora massan som faktiskt upplever att det är mer tillgängligt att länkar placeras där motivationen att klicka kan tänkas uppstå?!
Hm…sitter och läser din sida med mycket matnyttigt men…
Det här med länkar i löpande text? Har precis gått en kurs för tillgänglighet på webben för synskadade och där är länkar i löpande text ett absolut NONO! Visst – det kan ju SE bra ut layoutmässigt och informativt ( om man nu ser det ) men det ställer till det för läsbarheten för de som måste använda andra redskap för att läsa saker på nätet.
Eftersom många som publicerar saker som också har andra regler att följa än enbart de estetiska så kanske en notering för läsarna bör göras om vilka regler som gäller för tex. officiella sidor. Varför Skatteverket inte anammat detta är underligt…
/Ursula – adm. på Linköpings universitet