Det vore inte ett nytt år om inte Jakob Nielsen inledde det med att presentera vinnarna i sin tävling ”10 Best Intranets”. Vi hittar inga svenska bidrag men flera generella slutsatser som, oavsett om de är rätt eller fel, är intressanta att diskutera.
Själva tanken på att dra långtgående slutsatser av vinnarna i en tävling som 10 Best Intranet of 2014 är absurd. Alla sådana här tävlingar bygger ju på anmälan och dessutom ganska få bidrag. Men eftersom Nielsen aldrig låtit sig hejdas av detta, låter inte jag mig heller stoppas. Låt oss dissekera de ”trender” inom intranät som Nielsen ser.
Bra intranät byggs snabbare?
Ja, detta hävdas mot bakgrund av att årets vinnare byggts klara (vad det nu betyder…) på cirka 17 månader jämfört med 27 och 47 månader för de föregående årens vinnare. Att det skulle ha skett så stora generella förändringar är fel, vågar jag påstå. Däremot tror jag att riktningen mot allt snabbare byggen för den som börjar om med sitt intranät stämmer.
Tekniken har blivit bättre, det finns en bättre förståelse för vad intranätet som ett arbetsstöd egentligen är och för varje generation vi ger oss på lär vi oss rimligen något.
Nästa steg är att totalt ogiltigförklara denna typ av tidsmätningar. Ett bra intranät byggs aldrig klart. Allt från plattform till struktur, utseende, innehåll och applikationer bör utvecklas i små steg. Hela tiden.
Större intranätteam
När 2012 års vinnare hade intranätteam på 15 personer, fjoråret gav en topp på 27 personer och årets siffra blev 16 personer lär vi oss egentligen bara en sak. Urvalet är för litet för att ge någon som helst representativ bild.
Jag kan inte heller själv säga att jag noterat någon förändring hos de svenska företag och organisationer jag möter — annat än möjligen en planering för, och i vissa fall tidiga steg tagna i riktning mot, en centralisering av intranätteamen. Lite färre lokalredaktörer, något fler som jobbar mer.
Mindre företag gör de bästa intranäten
Det vore konstigt annars, är min spontana reaktion. De större resurser en större organisationer i teorin kan ha matchas alltid av en (ännu) större komplexitet.
Det är ju inte särskilt svårt att bygga intranät kring en rutinaktivitet, till exempel bilbokning. Problemet uppstår när två divisioner har två olika system, ett uppköpt företag använder en Excel-fil och på HK så mejlar man Sven. Det är då tanken på ett gemensamt arbetsstöd utmanas och det händer betydligt mer ofta på stora organisationer.
Ett intranät blir inte bättre än den organisation det betjänar. Drivkraften ett intranät kan skapa för förändring ska inte underskattas men det ska inte heller tiden det tar.
Responsiv design blir vanligare
Jepp.
Intressant att karusellen (som vi väl är överens om att dödförklara) lyfts som en stark (och god!) trend.
Jag vet, och förvånas. Men den lyfts väl egentligen mer som en stark än en nödvändigtvis god trend. Många av vinnarna använder den men de kan lika gärna vara värdiga vinnare (om de nu är det) trots karusellerna som tack vare dem. Eller, mer troligt, så är det aldrig en sådan sak som avgör i någon riktning.
Det är intressant att en av två huvudanledningar till att den används är att hitta en väg runt internpolitiken. Och det är klart, kan man skaffa sig förankring för att göra bra saker genom att erbjuda en dålig, är den dåliga kanske ändå bra. På något sätt 😉
Karusellen?
Även o-kärt barn har många namn… Det Nielsen (och vi) pratar om är det som ibland kallas bildväxlare, slider/slajder och kanske något mer — dvs en yta överst på startsidan med 2 eller fler omväxlande presentationer av innehåll.
Karusell är helt enkelt bara översättningen av det någorlunda etablerade engelska ”carousel”.
OK, tack för ditt svar 🙂
Håller med dig om att stora organisationer har större komplexitet. I stora organisationer/koncerner är det vanligaste problemet inte pengar eller mannakraft – istället är det mängden lokala lösningar för vanliga rutiner. Jag har ett exempel från min egen organisation. Vi har 18 olika rutiner för friskvård. Då är det inte helt enkelt att leverera rätt sökträff. Och hur många olika lösningar vi har för bokning vågar jag inte ens tänka på…