Jag vill inte låta fördomsfull, men när till och med Smålandsposten skriver att det är bloggar som gäller då får väl denna publiceringsform anses ha slagit igenom?
Författare: Fredrik Wackå
Tragiska politiker. Eller om det var PR-byråer. Kanske journalister?
En liten debatt har uppstått kring huruvida politiker bör blogga på Politiskt.nu eller i egen regi. Det är Urban Lindstedt, till vardags på Internetworld, som i sin Sblogg kritiserar Politiskt.nu eftersom webbplatsen drivs av en PR-byrå.
Jimmy Wilhelmssons svar är läsvärt, så jag behöver inte fördjupa mig i just den debatten.
Men jag upphör inte att förvånas över den skräckbild som många har av PR-branschen. Jag har tidigare utgjutit mig i ämnet och jag noterade att JMWs blogg var inne på samma linje häromdagen.
Visst, vi talar i båda de inläggen om journalistik och PR. Det som fick igång Lindstedt var politik och PR. Men allt bottnar i samma sak: Den absurda tanken att en PR-konsult får folk att göra vad som helst.
Jag kan omedelbart erkänna att det finns inslag i den tanken som tilltalar mig 😉
Men nu är det förstås inte så. Jag hoppas att Lindstedt på redaktionen gör ett moget och för hans läsare bra val när någon söker uppmärksamhet. På samma sätt som en politiker funderar över vad han eller hon kan stå för när någon vill ha stöd i en fråga offentligt – oavsett om denna någon är en PR-konsult, en facklig avdelning eller en intresseorganisation.
Bloggar på PR-dagarna
PR-dagarna den 15-16 mars 2005 blir ett ganska stort evenemang, bland annat med fyra internationella talare. Och så då med undertecknad. Jag kommer att tala om ”Bloggen som professionellt kommunikationsverktyg”. Enligt programmet har jag 40 minuter på mig, så det blir till att välja innehåll med omsorg.
Lite av ett genombrott för bloggar ur ett professionellt perspektiv tycker jag att det är. Såvitt jag vet har bloggar inte varit med på denna typ av breda kommunikationskonferenser i Sverige tidigare. Det Bloggforum som var tidigare i år missade dessutom helt företags- och organisationsanvändningen av bloggar. Med tanke på hur tunga delar av PR-branschen som är representerande på PR-dagarna ska det bli mycket intressant att prata bloggar där – och kanske är det också något som kan ge bra diskussioner.
Malmös medier kartlagda: Malmö Media Map
Studenter vid Malmö högskolas område K3 har, efter en förlaga i Brisbane, kartlagt mediemarknaden i Malmö. Resultatet är Malmö Media Map.
Det är ett kul initiativ – även om jag tyvärr måste säga att kartläggningen är rätt dålig. Det finns t.ex. långt fler reklambyråer än de har hittat. Nej, kanske är det då mer intressant att läsa de essäer om Malmös medie- och kulturlandskap som studenterna också skrivit. Sköter Sydnytt sitt public service-åtagande och hur jämställd är egentligen Sydsvenskan, stadens största tidning? Det är några av de frågor som studenterna har grävt djupare i.
Det kommunikativa ledarskapet
Bolagskriser lyft för pr-branschen
Bolagskriser lyft för pr-branschen, skriver Svenska Dagbladet. Men kanske är en av kommentarerna till artikeln mest intressant: ”Kriskonsulter påminner mig om lössen som frodas i ohygien och smuts…” Om vi lämnar tonen i inlägget åt sidan, har skribenten en poäng. Det lyft artikeln handlar om är inget annat än ett misslyckande. Branschen har ju den kunskap som krävs för att förhindra kriser – i varje fall tillsammans med bland annat organisations-, management- och CSR-konsulter. Ändå uppstår kriserna.
Jag har av uppenbara skäl inget emot att det går bra för pr-branschen. Men jag tycker det är synd, och värt eftertanke, att lyftet kommer på grund av ”smuts”. Vi borde tjäna stora pengar på att våra kunder lyckas, inte för att de har misslyckats.
Dags att skaffa dig en *riktig* länkpolicy
Sitter och gör research för ett kunduppdrag, och stöter då på Fraunhofer-Gesellschafts länkpolicy. Det är den där tröttsamma sorten där organisationen tror att de kan bestämma hur resten av världen skapar länkar.
Om du har en sådan – kasta den. Och varför inte ersätta den med Boing Boings länkpolicy:
Boing Boing doesn’t believe in linking policies. They’re dangerous, have no basis in law, and they break the norms that make the Web possible. They’re a wicked, stupid idea.
That said, if you believe in linking policies — that is, if you believe that people who make websites should be able to control who links to those sites and how — then have we got a policy for you:
No site with a linking policy (other than a policy such as this one, created to deride and undermine the idea of linking policies) may link to Boing Boing. Ever.
Nya affärsmodeller förändrar bransch efter bransch
Har du sett Wikipedia? Jag använder detta uppslagsverk på nätet ofta, och det speciella är att
- det inte kostar något
- vem som helst kan ändra i alla texter.
Du kan alltså upptäcka att ingen skrivit om din hobby eller din specialistkunskap, och helt enkelt lägga till information om detta. Eller ändra det som redan står där.
Det behöver väl inte sägas att trovärdigheten och sakligheten ibland ifrågasätts – framförallt från dem som inte använder Wikipedia. Vi övriga har upptäckt att den oftast levererar bra information som håller för en granskning. Detta konstaterar nu också AP (Associated Press).
Detta är ytterligare ett exempel på hur etablerade affärsmodeller får ny konkurrens. Se exempelvis hur musikindustrin desperat kämpar mot fildelningsnätverk, hur Skype växer snabbare än något telebolag i världen eller hur medier granskas av enskilda publicister (DN vet hur det är). Allt pekar på att bransch efter bransch får finna sig i att plötsligt, i varje fall för den som inte följer utvecklingen, ha nya aktörer på marknaden. Aktörer som inte följer ”gamla” spelregler.
Mina branschkollegor på Westander Publicitet & Påverkan har närmat sig detta förhållningssätt till PR när de driver kampanj för att öka öppenheten kring hur nyheter kommer till. Men de missar poängen. De vill se regler och självsanering, medan svaret sannolikt finns i människors engagemang. Kanske bygger någon snart en agent som sniffar av tidningars webbplatser och letar efter nyckelordsmönster för att på så sätt spåra PR-kampanjer. Det finns redan initiativ som SpinWatch vilka granskar ”public relations and propaganda”.
Följ utvecklingen i Ukraina på nätet
Du kan skaffa dig en betydligt mer omfattande bild av utvecklingen i Ukraina än vad svenska medier förmedlar. Flera bloggare rapporterar löpande, personligt och ibland initerat direkt från de gator och torg där människor samlas. Kolla till exempel Le Sabot Post-Moderne eller några av de webbplatser som chez Nadezhda länkar till.
Det är inte objektivt. Men vad eller vilka är det? Ur ett medieperspektiv är detta ytterligare ett bevis på hur ”mikro-journalistik” eller ”medborgarreportrar” faktiskt i grunden förändrar informationens väg och innehåll.
Tre krossade PR-myter
Post-Gazette krossar tre vanliga PR-myter, bland annat den om att dåliga nyheter ska släppas en fredag. Även om det skulle vara sant att spridningen blir mindre – vilket det inte nödvändigtvis är – är risken stor för andra negativa konsekvenser. Personalen, exempelvis, går en hel helg utan att kunna diskutera med och fråga sina chefer vad nyheten innebär, och det kan vara direkt skadligt för organisationen.
Övriga PR-sanningar som hamnar i papperskorgen är att success-stories måste vara överväldigande omfattande och att det finns PR-konsulter som kan skapa uppmärksamhet eftersom de känner rätt journalister.