2 kommentarer på “Fem viktigaste utmaningarna för innehåll på webb och intranät”

Fem viktigaste utmaningarna för innehåll på webb och intranät

Användbarhet är den viktigaste frågan för dig som arbetar med innehåll på nätet — tätt följt av innehållets kvalitet, navigering, nyheter och sociala medier.

Det visar åtminstone den enkät jag genomförde i oktober. 136 personer svarade och även om urvalet inte var kontrollerat känner jag igen tillräckligt många av de svarande för att kunna säga att en majoritet arbetar med innehåll på webb och intranät.

Metodologiskt är det intressant att vi hittar den tydliga topp av ämnen som jag också definierar när jag genomför behovsanalyser. Det finns i alla sammanhang en liten skara ämnen eller uppgifter som är betydligt viktigare för målgruppen än det stora flertalet ämnen. Så även här.

Du hittar listan i sin helhet nedan. Några kommentarer om Topp 5:

Plats 1: Användbarhet/Usability

Utan tvekan ett positivt besked. Användbarhet rymmer inom sig visserligen flera av ämnena men det är ändå intressant att det hamnar högst. Jag tolkar det som ett uttryck för en attityd. Vi arbetar med många dimensioner av webbinnehåll men användbarheten är högst prioriterad.

Den attityden har potential att ge goda resultat. Särskilt när/om användbarhet tar steget bortom utpräglad interaktionsdesign och också inkluderar sådant som nyhetsförmedlingens syfte och resultat eller texternas kvalitet.

Plats 2: Innehållets kvalitet (skrivande för nätet, redigering, etc.)

Som man frågar får man svar, kanske någon invänder. Den som följer det jag skriver och därför upptäckte enkäten är sannolikt intresserad av just innehållets kvalitet. Det är ju min röda tråd.

Men jag tror inte att det är så enkelt. I takt med att våra sajter får mer och mer innehåll blir kvaliteten allt mer central. Det går helt enkelt inte att föreställa sig en stor webbplats eller ett normalt intranät utan väl fungerande innehållsprocesser.

När allt kommer omkring kvittar ju alla andra punkter om besökaren inte förstår eller får stöd att ta till sig vad hon kom för.

Topplaceringen är alltså fullt logisk. Den är nödvändig för bra sajter. Och därför glädjande.

Plats 3: Navigering och informationsarkitektur

”Gör det enklare att hitta”. Det är förmodligen det vanligaste önskemålet från våra besökare. Inte minst på intranät.

Igen har vi alltså en logisk topplacering.

Själv tycker jag att det är positivt att svarande som prioriterar mer traditionella redaktörsämnen högt även betonar navigering och IA. Det är ett område vi inte kan lämna över till andra yrkesgrupper. Det handlar ytterst om att nå fram.

Plats 4: Nyheter (bättre flöde, fler engagerade, etc.)

Första punkten som förvånar mig. Inte att det finns och är viktigt, inte alls. Men jag trodde inte att det skulle prioriteras så högt i en bedömning av ”de mest brännande ämnena för dig som arbetar med innehåll”.

Spännande. Ser vi en vilja att utveckla nyheterna? Jag hoppas det.

Plats 5: Sociala medier (Webb eller Intranät 2.0)

Igen är jag faktiskt förvånad. Detta är för mig en indikation på saker verkligen är på väg att hända. Sociala medier slår ju många ämnen som är konkreta utmaningar i de flesta organisationer jag stöter på: Sökkvalitet, teknikval, rollanpassning, tillgänglighet, etc.

Verkstaden ersätter snacket?

Sist på listan…

Allra sist — utan en enda röst — hittar vi ”Juridik”. Faktum är att de allra flesta av oss ligger långt från gränslandet mellan tillåtet och otillåtet. Vår omsorg om varumärket sätter hårdare gränser än lagen och därför är juridik helt enkelt inte särskilt relevant. Det är åtminstone min tolkning av resultet.

Det som däremot får mig att höja på ögonbrynen i denna ända av listan är att vi hittar både ”Ljud” och ”Video” som lågt prioriterat. Det stämmer inte med diskussionen i bloggar, nyhetsbrev och tidningar om nätet.

Jag tror att både ljud och video kan uppfattas som kul grejer. Något att testa för specifika ändamål. Men affärskritiskt är det inte och detta ser vi resultatet av i enkäten.

Hela listan

Enkätresultatet i sin helhet.

Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät
Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät

Allt kan inte vara lika enkelt att hitta

Påminn dig själv om det uppenbara. Allt kan inte vara lika enkelt att hitta på en webbplats. Ju mer innehåll du har, desto större andel av det kommer att vara svårt att hitta. Punkt.

Jag jobbar just nu med flera innehållsprojekt där problemställningen är den samma: Besökarna klarar inte att hitta fram till det innehåll de behöver tillräckligt snabbt.

Om det finns ett klassiskt innehållsprojekt är det just detta. Sakta, sakta tycker jag mig också märka en mognad hos dem som ansvarar för att skapa ordning i oredan.

Allt mer sällan hör jag människor säga ”vi gör en cardsorting-övning” så löser det sig.

Eller ”vi sätter samman en fokusgrupp” så löser det sig.

Eller ”vi köper en ny sökmotor” så löser det sig.

Visserligen kan en sorteringsövning, en fokusgrupp eller en upphottad sökmotor ibland vara nödvändigt och värdefullt. Men insikten sprider sig att lösningen/problemet går djupare än så.

Nu tror jag inte att den insikten är särskilt besvärlig. Det är ganska enkla mekanismer det handlar om. Vi måste

  • våga prioritera
  • våga radera.

Vi kan nog vara överens om att en förstasida med 50 länkar är svårare att överblicka och gå vidare från än en förstasida med två länkar. Och det gäller oavsett hur väl länktexterna, puffarna och menyvalen är formulerade.

Volymen skapar bristen. Ju fler sidor som vi vill leda fram till desto svårare blir det, oavsett ifall vägen fram är navigering eller sökning.

Därmed blir metoderna uppenbara. Prioriteringen måste bli ännu tydligare — och jag skulle aldrig arbeta med något annat än en statistiskt säkerställd prioritering. Vi måste ha ordentlig på fötterna i de internpolitiska diskussionerna.

Dessutom, vilket är den jobbigaste delen, är det nog dags för många att göra en städning. En storstädning. Bort med osthyveln, fram med motorsågen. Alla de rapporter vi får från organisationer som valt bort hela sektioner på sina intranät och webbplatser vittnar om samma sak. Det blev enklare att sköta och enklare att hitta.

Läs också The need for ”lean” intranets.

2 kommentarer på “Sajtkarta, brödsmuleväg bara ursäkter för dålig navigering?”

Sajtkarta, brödsmuleväg bara ursäkter för dålig navigering?

Tycker du att en ”site map”, sajtkarta, och brödsmulelänkar är viktiga delar av navigeringen på din sajt? Kanske dags att tänka om. Användbarhetsexperten Jared Spool menar att hög användning av dem är symptom på en dålig sajt och en dålig ursäkt för att verkligen lösa problemen.

Jag gillar när människor — särskilt så kompetenta som Spool — får mig att studsa till. Sajtkartor har jag visserligen aldrig lagt någon större vikt vid, men brödsmulenavigering har jag kommit att betrakta som ”standard”.

Nu tycker han inte att någon av lösningarna är direkt dåliga. De skadar inte en webbplats eller ett intranät. Men har har onekligen relevanta invändningar.

(Lite hjälp på vägen: Spool skriver om ”scent”, det vill säga doft. Det är hans ord för att beskriva besökarens känsla av att vara på rätt väg mot att lösa sin uppgift, att veta vart hon ska ta vägen.)

The Site Map: An Information Architecture Cop-Out

It’s only in the absence of anything else that gives off scent that users start to think it’s a likely help. Therefore, the real problem is the pages that lead to the site map are missing important scent. Fixing the scent issues on those pages will eliminate the need for the site map. However, deciding to improve the site map doesn’t fix the scent problem — it’s only a cop-out.

Design Cop-out #2: Breadcrumbs

The biggest problem is the lack of scent for the other areas of the site. If a user is in need of breadcrumbs because they are in the wrong part of the information tree, what they need most is good scent to the right part of the tree. However, the breadcrumbs only communicate the branch they’re on — not the branch they need to be on.

2 kommentarer på “Regel #1 för sajtstruktur: Det finns inga regler”

Regel #1 för sajtstruktur: Det finns inga regler

Per Axbom vill ställa sig upp och skrika ”Det finns ingen jävla 3-klicksregel!”. Jag ställer mig bredvid och förstärker volymen.

Som Per konstaterar finns det en massa konstiga ”regler” om informationsstruktur. Inbillade maxgränser för menyalternativ och, den värsta av dem alla, 3-klicksregeln.

Vi talar alltså om missförståndet att inget innehåll ska vara längre än 3 klick bort från förstasidan. Pers synpunkt är att det

…är skräpkunskap av den värsta sorten för den tar fokus från vad det är som är viktigt.

Jag menar att det är värre än så.

Inbillningen tar fokus från det som är viktigt OCH är direkt kontraproduktiv. Den som har mycket innehåll kan helt enkelt inte bygga en så grund webbplats. Det ger en oprioriterad webbplats där allt är (i stora drag) lika viktigt.

Och där allt innehåll är lika viktigt är inget innehåll riktigt viktigt.

Navigationen, innehållet längs vägen och de klick besökaren gör ska övertyga henne om att hon är på rätt väg. Misslyckas du med detta är 2 klick för mycket. Lyckas du kan hon klicka 3 gånger, 3 till och…

Det som flest människor behöver oftast ska det vara minst klick till. Det som få människor behöver sällan kan det få vara många klick till. En ganska simpel effektivitets-värdering, helt enkelt.

Apropå maxgränser i menyer: Denna ”sanning” har större verklighetsgrund. Men det går inte en definitiv gräns vid en viss siffra. Tänk snarare ”ju färre desto bättre”. Dock inte så få att navigationen blir otydlig. Inga gränser, inga regler alltså. Bara grundregelntesta med dem som ska använda sajten.

Migrera ditt innehåll smart

Till sist ställs alla webb- och intranätredaktörer inför ett av våra svåraste överväganden. Hur ska innehållet migreras från det gamla till det nya? Lätt blir det aldrig men du kan förenkla processen genom att lägga upp arbetet rätt.

KM Column går igenom detta potentiellt mödosamma och, ärligt talat, ofta tråkiga inslag i utvecklingsprocessen. Men det är viktigt. Lite paradoxalt är det allra enklaste sättet sällan att rekommendera — nämligen att automatiskt föra över allt innehåll.

För det första är det komplicerat. Själva anledningen till innehållsmigrationen är ju att er tekniska plattform byts eller att ni gör en fundamental omdesign. Det är inte säkert att det ens går att säga ”element A på det gamla intranätet är lika med element B på det nya”.

För det andra är migrationen ett utmärkt tillfälle att gå igenom allt, verkligen allt, innehåll. En automatisk process undanröjer denna möjlighet.

Så ett mått av manuellt arbete är enligt min erfarenhet både bra och nödvändigt.

Däremot kan det vara värt tiden att fundera på om delar av innehållet kan föras över automatiskt, exempelvis produktinformation, pressmeddelanden, kalenderhändelser… allt som är hårt strukturerat redan från början och som ni har haft god löpande kvalitetskontroll för.

9 tips för att flytta webb- och intranätinnehåll

Oavsett manuellt vs. halvautomatiskt ger KM Column konkreta tips för processen.

  • Migrera aldrig sajten oförändrad
  • Börja med att städa
  • Gör en detaljerad innehållsplan
  • Migrera bara bra innehåll, självklart
  • Se till att varje sida har en ägare
  • Var försiktigt med att outsourca jobbet — du behövs
  • Ge bra stöd till innehållsansvariga
  • Minimera tiden då sajten tycks ”stå stilla”
  • Anslå tillräckligt med tid för migrationen

Webben 2008: Svårt att hitta, dålig textkontroll men 2.0 kommer

På nästan varannan svensk webbplats hinner de ansvariga inte granska texter. Och webbplatserna växer så fort att vi inte hittar. Det kan vi se i Web Service Awards, WSA, rapport Hur mår Sveriges webbplatser? För mig är det tydligt hur redaktören och kunskapen om innehåll måste prioriteras bättre.

Rapporten innehåller många frågeställningar. Några av dem kan jag inte låta bli att kommentera, först och främst den tilltagande svårigheten att navigera och hitta.

Tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att deras webbplats har ökat i omfattning det senaste året. […] Eftersom webbplatserna konstant växer i omfång fungerar den struktur som gjordes för några år sedan inte längre tillfredsställande med dagens allt större webbplatser. Dessutom blir besökarna alltmer kräsna och ställer högre krav.

Webbansvariga är medvetna om problemet. Rapporten ger tyvärr två helt olika svar på hur många som arbetar aktivt med att hjälpa besökarna att hitta. WSA säger både 76 procent (sidan 7) och ”drygt var fjärde tillfrågad” (sidan 14). Oavsett vilket är siffrorna inte glädjande, som WSA menar. Allt annat än 100 procent innebär att webbansvariga inte förstår vilka mekanismer som samverkar för att människor ska hitta rätt.

Varje gång du skapar eller redigerar en sida arbetar du med att hjälpa människor att hitta. Vilken titel du väljer, vilken rubrik du väljer, var i strukturen en sida placeras, vilka länkar du väljer i/vid texten… allt detta är att aktivt hjälpa besökaren att hitta. Att så många inte verkar göra den kopplingen är sannolikt en förklaring till att problemet växer.

Panikreaktioner på gång?

Reaktionen på allt större webbplatser och allt högre krav tycks vara att göra om. Ibland rejält.

Hela tre fjärdedelar av de webbplatsansvariga uppger att de kommer att göra större förändringar av webbplatserna under 2008. En tredjedel kommer till och med att göra om webbplatsen helt och hållet.

Detta är oroande. Framgångsrika webbplatser kännetecknas snarare av många, små förändringar än långa utvecklingsperioder och sen en stolt nylansering.

En sista tanke kring navigation och utmaningen att hitta: 30 procent anser inte att den egna webbplatsen har en bra sökfunktion. När kommer CMS-leverantörer att anta utmaningen och skicka med anständiga sökmotorer? Att CMS-sökmotorernas usla kvalitet ligger bakom det stora missnöjet är jag helt övertygad om.

4 av 10 granskar inte texter

Ett av undersökningen mest allvarliga resultat rör hjärtat av allas vår webbnärvaro. Texterna.

Närmare fyra av tio tillfrågade upplever att de varken har tid eller rutiner för granskning och bearbetning av texter innan de publiceras på webbplatsen.

Detta är ett stort problem. Som jag skrev ovan ser jag det som en viktig anledning till att det är svårt att hitta. Våra läsares strävan att ”hitta” är nämligen inte klar förrän informationen är förstådd. Det kvittar om vi hittar rätt sida ifall den inte löser vår uppgift.

Det krävs tid och rutiner. Och det krävs kunskap. WSA skriver att ”..skriva enkelt och lättförståeligt är en konst…”. Fel, fel, fel. Att skriva bra är ett hantverk och hantverk går att lära sig.

Webbassistenter charmar bara ett fåtal

Jag har länge haft svårt att konceptuellt begripa så kallade webbassistenter. WSAs rapport visar att väldigt få använder dem (7 procent) och att en tredjedel av dem inte är nöjda. Kanske slipper vi snart detta?

Det handlar ju om en falsk känsla av personligthet — bättre att jobba med äkta personlighet — och en sökmotor som förstår sökningar formulerade som dagligt tal. Kärnan är alltså sökmotorn. Och Google har ju lyckats bli både dominerande och uppskattad utan att presentera sig med ett fånigt, animerat leende.

Sakta men säkert: Webben 2.0 ger sig till känna

Bloggar är det uttryck för den sociala webben som flest känner till. Hela 93 procent vet vad det är och 15 procent av dessa har skapat en blogg för sin webbplats. Spontant känns den siffran väldigt hög, eller?

I grova drag är det hälften som kikar nyfiket på möjligheten att blogga och hälften som inte bryr sig.

RSS ökar kraftigt. Om WSAs urval är representativt kommer snart över hälften av landets större webbplatser att erbjuda RSS (32 procent har startat, 24 procent har konkreta planer på att göra det).

För wikis och podcasting är intresset ganska svalt men taggning möter faktiskt ett ganska stort intresse.

Sammantaget tycks i varje fall ”webb 2.0” ta fart. Det är inte tydligt hur WSA eller de svarande definierar begreppet — om det är allt det ovanstående, delar av det eller något annat. Men tanken tilltalar uppenbarligen folk:

Denna tekniktrend som är så omtalad sedan ett antal år tillbaka […] är det inte många som har implementerat än, bara cirka 5 %. Det finns däremot en stor andel, var fjärde, som har konkreta planer på att göra detta inom en nära framtid. Och hela 40 % följer utvecklingen noggrant.

6 kommentarer på “Intranätet ska vara lika smart som iPhone”

Intranätet ska vara lika smart som iPhone

Varför är det som bilden visar? Som läsare och användare älskar vi de enkla sajterna/produkterna. Sen vaknar vi en dag, har blivit intranätansvariga och ryggmärgsreaktionen är personalisering, avancerad sökkategorisering, intrikat navigering och begrepp vi inte ens själva förstår.

simplicity.png

StuffThatHappens via Column Two.

1 kommentar på “Googles eget intranätsök”

Googles eget intranätsök

”Bättre sök” är ett av de vanligaste önskemålen för intranät. Många företag jag arbetar med håller just nu också på att byta ut den ofta usla sökmotor som följer med de stora publiceringssystemen. Men hur gör mästersökarna själv på Googles intranät? Ta en tjuvtitt.

Googles intranätDet är Google Blogoscoped som samlat information om Googles intranät, uppenbarligen kallat Moma.

De beskriver flera dimensioner av det.

Exempelvis har anställda möjlighet att inkludera innehåll på en personlig version av Moma.

Mest intressant, tycker jag, är hur sökfunktionen verkar fungera. De bryter mot sin egen praxis på webben där enkelhet ju är mantrat.

Resultatsidan är snarast ett smörgåsbord med resultat från flera olika kategorier. Resultaten kan segmenteras och trattas ned. De blandar indexerat innehåll, kontaktdata, bokmärken och encyklopedisk information.

Det är spännande. De har ju också en målgrupp som kan antas vara ganska avancerade användare, milt sagt, så vi ska nog inte dra allt för definitiva lärdomar. Men ändå… inspirerande.

Och så en disclaimer: Jag har inte sett Googles intranät. Google Blogoscoped har inte med företaget Google att göra. De verkar seriösa men huruvida varenda detalj är korrekt vet jag inte.

1 kommentar på “Intranät har ingen gemensam informationsarkitektur”

Intranät har ingen gemensam informationsarkitektur

Intranät skiljer sig så kraftigt åt att det inte går att identifiera en gemensam struktur för informationen. Det finns ett fåtal huvudval som återkommer men vi kan inte tala om en övergripande intranätstruktur som är bättre än andra.

Slutsatsen ovan drar Jakob Nielsen efter en koll av 56 intranät. Frågan är förstås varför han överhuvudtaget har letat, men jag känner igen från min verksamhet att diskussionen ofta kommer upp.

Struktur är svårt. Det hade varit skönt att ha ett ”facit”, ungefär.

De återkommande menyvalen/sektionerna är HR, information om företaget och nyheter. Och det är nog där likheterna bör sluta. För det vore kontraproduktivt om vi började bygga intranätstruktur som andra. Vi är ju sällan som andra.

Vissa företag är tungt produktorienterade, andra identifierar samarbete som kritisk framgångsfaktor, ytterligare andra vill i första hand stärka marknadsprocessen. Vägen till ett mål beror på målet. Som alltid.

Intranät misslyckas stödja dagligt arbete

En undersökning om intranät från Irland visar nedslående resultat. Hälften av de tillfrågade tycker inte att deras intranät är ett stöd i det dagliga arbetet och 8 av 10 tycker att sök och navigering måste bli bättre.

Siffrorna gäller som sagt Irland och det är ett litet antal människor som svarat. Så vi ska nog inte dra allt för långtgående slutsatser även om jag känner igen framförallt det andra klagomålet om sök och navigering.

Företaget som gjort enkäten konstaterar däremot något som är universellt. Som är giltigt långt bortom ett enstaka land utkastat i Atlanten. Mycket fokus, menar de, ligger i dag på applikationer. Det talas om Web Services, portaler och digitala skrivbord här hemma. Och det är väl bra. Men det är inte det som medarbetarna vill ha i första hand.

”…basically it’s still about sharing information efficiently and putting order into internal communications. We know that getting the simple things right delivers the most powerful results for end-users and this recent research confirms this.”

Få det enkla rätt. Om inte telefonboken är superbra kvittar det att systemet vet vilka projekt jag ingår i. Om inte jag hittar rätt blankett när jag behöver den blir jag inte imponerad över att intranätet är min ingång till alla system jag använder.

Irish Computer Society Survey Shows Staff Don’t Use Intranet for Work