1 kommentar på “Tre basala sätt att dela in ett intranät”

Tre basala sätt att dela in ett intranät

Roll, avdelning/enhet och geografi. Det är de tre grundläggande vägarna för att segmentera information på ett intranät, hävdar CM Briefing. Men att det är så betyder inte att det borde vara så.

CM Briefing har rätt i sin korta genomgång av alternativa sätt att strukturera information. Det är just dessa tre åtminstone jag sett oftast på intranät, tillsammans med ”ämne”. Problemet (vilket artikeln tyvärr inte diskuterar) är att avdelning/enhet överanvänds. Det blir den dominerande vägen att hitta information. Jag behöver bara säga ”omorganisation” för att visa hur dålig den idén är.

Roll är tyvärr inte heller oproblematiskt. Människor byter roller och många har men än en. Å andra sidan är roll ändå väldigt mycket bättre än ”personalisering”.

Min slutsats: Låt oss etablera tanken på ”uppgift” som en huvudsaklig väg in på intranätet. Inte vem jag är och gör, inte var jag jobbar varken organisatoriskt eller geografiskt — utan varför jag just nu kommer till intranätet. Ingen modell är fullkomlig men uppgift har betydande fördelar jämfört med andra strukturer.

Personalisering ingen ”killer application” för intranät

Personalisering är, fortfarande, en av de vanligaste frågorna som ställs kring stora intranät. Mycket pekar på att det inte är den hjälp som förtvivlade intranätredaktörer hoppas på. Det är nämligen relativt få anställda som använder möjligheten att personalisera sitt intranät. Men visst kan vi styra innehåll — glöm inte bort segmentering eller roller.

När jag tittar tillbaka på mitt första halvår 2007 kan jag summera erfarenheter från en 3-4 riktigt stora intranät. I samtliga fall har personalisering varit en frågeställning (om än i varierande utsträckning).

Själv har jag alltid varit tveksam. De användningsgrader jag sett har aldrig imponerat. En ny undersökning [artikelresultat] bekräftar också att det vanligaste är att bara en minoritet av medarbetarna personaliserar.

Förstå skillnaden på personalisering och roller

Skepsis mot personalisering betyder inte att alla ska ha samma intranät. Segmentering eller roller kan vara ett alternativ värt att överväga. CM Briefing diskuterar skillnaden och drar slutsatsen att båda metoderna är potentiellt värdefulla.

Jag protesterar inte rakt av. Fast jag skulle vilja säga att det tycks som om potentialen är enklare att få fram med ett rollbaserat intranät än med olika personaliseringsmöjligheter.

Däremot håller jag med CM Briefing om att det är helt avgörande att förstå skillnaden. Personalisering är exempelvis möjligheten att skapa egna bokmärken (det vanligaste verktyget) eller att skapa sitt eget nyhetsflöde.

Baserar du intranätet på roller får alla säljare (chefer, inköpare, handläggare…) en viss typ av nyheter. Olika grupper kan också ha anpassade startsidor eller underlättad tillgång till en delmängd av dokumentarkivet.

Eller för att göra det busenkelt: Personaliserat intranät? Alla anställda kan själv göra anpassningar. Roller? Informationen anpassas för anställda beroende på vad de behöver i arbetet.

Gör jobbet åt dem — det har du betalt för

Har du jobbat med informationsarkitektur i hela ditt liv är detta skrattretande låg nivå. Men just skillnaden mellan de båda strategierna är allt annat än glasklar i den dagliga driften på många intranät. Det tycks också som om tankarna i första hand går till personalisering, vilket är mänskligt men möjligen olyckligt.

Mänskligt eftersom vi ju alla gillar att ge människor frihet och eget ansvar.

Olyckligt eftersom de flesta av oss inte vill ha, tror jag, frihet och ansvar på de informationstunga delarna av ett stort intranät.

Vi vill in där, lösa uppgiften och sen göra något roligare eller viktigare. Vi vill hitta nyheten, fylla i blanketten, förstå kvalitetssäkringen så snabbt det bara går. Ju mer du hjälper mig med det utan att jag behöver engagera mig, desto bättre. Då har jag kanske till och med tid över att använda intranätet för idéutveckling och samarbete.

2 kommentarer på “Google ger resultat utan att du söker”

Google ger resultat utan att du söker

Smart liten funktion men också en aning skrämmande: Genom att ha koll på vad du brukar söka på, kan Google numera ge tips på sajter utan att du söker.

Det är inte dags att ringa polisen och anmäla olaglig övervakning för detta förutsätter att du vill att Google sparar dina sökningar. Funktionen finns för Search History-användare. Men faktum är att så ofta som vi är inloggade på Google (genom Gmail o.s.v.) så ger ju detta en indikation på vad de kan göra för oss alla.

Rekommendationer, intuitiv informationsarkitektur och automatiska personliga anpassningar är utan tvekan viktiga verktyg för att lösa webbens största svårighet: Hur ska jag hitta på webben eller på en enstaka sajt? Men det ska bli spännande att se var gränsen går för när vi uppfattar ”hjälpen” som obehaglig.

1 kommentar på “BBCs 15 principer för bra webb”

BBCs 15 principer för bra webb

Tomski, som arbetar på BBC, berättar om de femton vägledande principer som BBC har slagit fast för sitt BBC2.0-projekt. De är så bra att jag nästan blir tårögd…

Du bör givetvis läsa dem allihop men låt mig citera några ändå.

Do not attempt to do everything yourselves: link to other high-quality sites instead. Your users will thank you. Use other people’s content and tools to enhance your site, and vice versa.

Any website is only as good as its worst page: Ensure best practice editorial processes are adopted and adhered to.

Let people paste your content on the walls of their virtual homes: Encourage users to take nuggets of content away with them, with links back to your site.

The very best websites do one thing really, really well: do less, but execute perfectly.

Via Column Two

6 kommentarer på “Läsaren blir redaktör på Hypa.se”

Läsaren blir redaktör på Hypa.se

Digg är en av den nya webbvärldens mest omtalade sajter. Det finns oändligt många kloner, som alla drivs av verktyget Pligg, och principen är enkel. Vem som helst som registrerar sig kan tipsa om en artikel och sen avgör resten av läsarna om den är bra nog för att få en framskjuten placering.

Först ut i Sverige (tror jag?) var Digga. Men nu kommer Hypa. Och den kan nog få den framgång Digga inte fått. Enligt Dagens Media är det nämligen IDG som står bakom Hypa.

Många av dessa Digg-kopior är begränsat intressanta. Men principen är desto intressantare. Det handlar ju om att gå förbi massmediernas kanske främsta uppgift – att sortera och prioritera händelser åt oss läsare. ”Filtret” försvinner i teorin. I praktiken har det dock visat sig uppstå nya filter.

Riktigt spännande blir det om den grundläggande principen överförs på vanliga webbplatser. Vad skulle prioriteras högst på ert intranät om medarbetarna fick digga innehållet? Vilka nyheter skulle hamna på Expressens förstasida? Jag tror inte att vi kommer därhän på länge, men säkert lär vi få se små försök av denna karaktär.

Masterclass för bättre webb och intranät

MasterclassTillsammans med Gerry McGovern arrangerar jag i mars en Masterclass i Malmö och Stockholm. Kursens namn är ”Customer-Centric, not Organisation-Centric”. Den bygger på våra gemensamma erfarenheter och handlar ytterst om hur du får ut mest värde av din webbplats eller ditt intranät.

Kursen riktar sig till alla typer av organisationer. Du har nytta av den oavsett om du jobbar inom ett företag, en organisation eller förvaltning eller t.ex. ett universitet.

Kursbeskrivning
Program
Anmälan

För de som inte känner till Gerry kan jag berätta att han är en av de mest efterfrågade och uppskattade föreläsarna om webbinnehåll i världen. Han har nyligen publicerat sin tredje bok i ämnet, Killer Web Content.

Vi jobbar tillsammans med några av Skandinaviens största intranät och webbplatser.

Titta gärna in för mer information. Tveka inte att höra av dig till mig om du har några frågor.

Intranät är gemensamma – inte personliga

Jesper Rønn-Jensen jobbar på en stor IT-firma och tog sig för att kolla hur många som anpassar intranätet med egna länkar, den enklaste formen av personaliserade intranät.

88 procent struntade helt i funktionen. Trots att publiken rimligen är mer nyfikna på funktioner och ”godis” än i många andra organisationer. Som inUseful konstaterar visar kommentarerna på Rønn-Jensens text att 12 procent användning antagligen är extremt högt.

Vi vill helt enkelt inte anpassa vårt intranät. Livet för kort, det finns roligare saker att göra, vi fattar inte riktigt hur det går till.

Anledningarna är många. En av de viktigaste tror jag är denna: De flesta intranät är inte ett personligt arbetsverktyg på riktigt. Det är alldeles uppenbart att vi använder en gemensam yta och kanske är det också en av de bärande poängerna med ett intranät. Det är vårt. Inte mitt. I denna miljö blir personalisering en främmande tanke – vilket dock inte utesluter exempelvis rollbaserad information och arkitektur.

Informationssökning tar allt mer tid. Redaktörsskap allt viktigare.

Knappast en kioskvältare för den som har erfarenhet av exempelvis stora intranät, men fakta är att vi använder allt mer av vår arbetstid för att hitta information. Det finns yrkesgrupper där hela 53 procent av tiden går åt till denna, ibland, frustrerande jakt.

Siffrorna är i sig tankeväckande. Än intressantare blir det när vi studerar detaljerna för hur sökningen går till. Det visar sig att webben förlorar mark. I stället förlitar sig en växande andel på intranätet samt på regelbundna uppdateringar, kollegor eller biblioteket.

Man kan läsa in sökmotorernas misslyckande i trenden. Men man kan också – vilket jag gör – se utvecklingen som ett bevis för behovet av tolkning och filtrering.

Vi kommer aldrig att rationalisera bort redaktören i dess verkliga mening (alltså inte CMS-branschens ”alla kan publicera”-redaktörer). Människan som skapar mening och sammanhang.

Däremot är redaktören inte längre nödvändigtvis informationsdirektörens förlängda arm, His Masters Voice. Det kan lika gärna vara kollegan i rummet bredvid som tar sig an en nisch och sorterar verkligheten åt oss. Medan du och jag av intresse eller behov ser till att samla det mest relevanta i en annan nisch.

Alternativa vägar att presentera innehåll

Mycket må hända på internet just nu men den visuella presentationen av innehåll är i stort sett den samma som i mitten på 90-talet. Jag är övertygad om att vi i takt med nya tekniska möjligheter kommer att utveckla också denna aspekt.

Ett bra försök är newsmap som med hjälp av innehållet på Google News ”…provides a tool to divide information into quickly recognizable bands which, when presented together, reveal underlying patterns in news reporting across cultures and within news segments in constant change around the globe.”

Användbarheten kan säkert diskuteras men läsarens förmåga att överblicka och skapa mönster till stöd för sin förståelse förstärks kraftigt.

newsmap.gif