Kategori: Informationsarkitektur – IA

Ur ett medialt perspektiv är det, som Martin Jönsson skriver, intressant att Guardian har beslutat att alltid låta webben gå före den traditionella papperstidningen.

Som motivering anger tidningen att de inte ser någon anledning att låta konkurrerande medier hinna före dem – och att det på nätet finns en möjlighet för reportrarna att skriva längre och presentera ett fylligare material. Tvärt emot den traditionella synen på webben som ett snabbt medium och papperet som det fördjupande.

I detta finns en slutsats som sträcker sig bortom mediesajter. Samma tankegång har jag stött på hos många andra typer av organisationer. Företagsbroschyren har blivit en kort sammanfattning som hänvisar till webben för fördjupning, för att förenkla resonemanget.

Jag tror att det är rätt metod – men vi ska inte inbilla oss att den är okomplicerad. Det ställer högre krav på webbansvariga ur minst två aspekter:

1. Informationspresentation: Mer omfattande texter och fler texter förändrar inte det faktum att skärmen är svårare att läsa från än tryckt information. Det blir alltså hela tiden viktigare hur vi redigerar och presenterar vårt innehåll.
2. Informationsarkitektur: Ju mer vi öser ut på nätet, desto svårare blir det för våra läsare att hitta just det som de vill veta/göra.

Särskilt den sista punkten bör leda till återkommande diskussioner och tester. Naturligtvis kommer en framtida algoritmisk informationsarktektur att vara viktig, men vi har våra läsare i dag. Läsare som vi vet är bäst betjänta av att göra så få val som möjligt och mötas av väl fokuserade webbplatser. Det är inget moment 22. Men det är en utmaning det vore dumt att bortse från.