Webbrådgivaren Fredrik Wackå

Kategori: Skriva för webben

Att skriva för webben är i dag en vardaglig och spridd arbetsuppgift. Men det kräver kunskap. Den som ansvarar för ett fåtal sidor måste förstå grunderna för webbpublicering. Den som är webbredaktör för ett helt intranät eller en stor webbplats måste veta hur innehållet levererar maximal nytta. Jag hjälper er med rådgivning och utbildning i att skriva för webben.

Så dyrt är ditt webbinnehåll

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör

Att publicera ytterligare en sida på sajten har en mycket låg kostnad, särskilt om innehållet redan är producerat. Några minuters jobb, eller? Inte alls. Ditt innehåll kan bli hur dyrt som helst.

Det är Writing for Digital som formulerar denna mekanism mycket väl:

In web publishing, the more you publish, the less effective the whole mass of information becomes.

Jag är inne på samma tankegång i Webbredaktörens handbok.

Tänk att du har en sajt med tio sidor, eller 10 000. Du lägger till en elfte sida, eller 1 000 nya under några månader. Vad har då hänt med de första tio sidorna? Jo, värdet på dem har minskat och kostnaden för sajten har ökat.

Det har nämligen blivit svårare att hitta informationen på de ursprungliga sidorna eftersom elva sidor (eller elva länkar i en meny) är svårare att överblicka än tio. Risken ökar för att läsaren inte hittar till rätt innehåll.

Du måste också uppdatera, justera och utveckla innehållet på elva sidor i stället för tio. Detta tar mer tid och kostar därför mer. Eller så kommer du med verklighetens begränsade resurser ägna mindre tid åt att vårda varje enskild sida.

Minskat värde. Ökad kostnad eller sänkt kvalitet. Det är priset du och dina läsare betalar för attityden att ”allt ska finnas på nätet”.

Writing for Digital går ett steg längre. De menar att efter redan ett år är webbpubliceringen dyrare än om samma innehåll hade publicerats på papper. Jag är inte helt övertygad om att man kan räkna ut det på ett trovärdigt sätt. Men principen är alltså fullt rimlig — och slutsatsen är simpel: Håll koll på ditt innehåll. Begränsa, ta bort, se till att allt innehåll tillför ett tydligt värde.

Web experiences might have a lower initial cost than print, but within a year, the cost of a Web page will far outstrip the cost of a print publication with the same number of words. Keep a Web page around for five years and it will cost 100 times more than a comparable print publication.

Google Instant förändrar sökning – och optimering

Publicerad av den i Sökmotorer, Skriva för webben, Webbredaktör

Sakta rullar nu Google ut sin nya tjänst Instant över världen. Det är garanterat för tidigt att avgöra vad det kommer att innebära för den webbredaktör som vill bli hittad i Google. Men det lär bli förändringar.

Om du inte sett några artiklar om Google Instant och nöjer dig med svenska Google lär du inte ha märkt något nytt än. Men det handlar om en fundamental förändring. Där vi tidigare formulerat en specifik sökning, klickat och fått ett resultat innebär Instant att resultaten presenteras direkt — i takt med att du skriver.

Jag illustrerar hur det fungerar nedan.

Google själva menar att Instant inte betyder något avgörande för sökoptimering. Och så länge inte rankningsprinciperna ändras (vilket de visserligen gör hela tiden, lite grann, med eller utan Instant) så är svaret logiskt.

Men sökoptimering är mer än algoritmer. Det handlar ju ytterst om beteendet hos dem som söker och det kommer rimligen att bli annorlunda. Jag gissar att fler kommer att testa olika sökningar oftare. Nikke sammanfattar det så här:

…nu handlar det definitivt om att äga, inte bara de vanligaste variationerna på sina centrala sökfraser, inte bara volymorden utan att ligga så bra till som möjligt så tidigt som möjligt i ordet den som söker skriver.

Vi kan ana konturerna av en sökoptimering som måste bli både djupare (mer detaljerad, fokusera på delar av ord) och bredare (fler ordkombinationer till exempel). Men vi får se.

Den grundläggande sanningen lär dock inte förändras — Google vill hjälpa sina användare till bra sajter. Skapar du bra sajter, sajter som är begripliga och tillgängliga, sajter som är bra nog för andra att uppmärksamma dem… ja, då är mer än halva slaget vunnet.

Så här fungerar i varje fall Instant vid en snabb test.

Jag skriver ”vandring” och får omedelbart upp sökresultat. Att de känns märkliga beror nog mest på att detta inte funkar i Sverige ännu.

Jag fördjupar sökningen genom att skriva (eller välja förslaget) ”vandringsleder”. Resultaten ändras direkt.

Men jag vill ju inte vandra var som helst. Skriver ”sk” för att leta i Skåne och nya resultat dyker upp — och den som optimerat för ”vandring” eller ”vandringsleder” är, i någon mening, redan passerad.

Ingen blir så trött på din sajt som du

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör, Webbstrategi4 kommentarer

Du tycker att din sajt inte ”lever”. Den ser likadan ut flera veckor i rad. Du inser att den måste bli mer ”dynamisk”. Eller? Om du känner igen dig är du inte unik. Men ta ett djupt andetag. Sannolikheten är stor att dina besökare faktiskt inte bryr sig.

Jag är igång med höstens utbildningar och har flera gånger under veckan — som så många gånger förr — mött den oro som en webbredaktör lätt kan känna inför en sajt som sällan uppdateras.

Visst kan det vara ett problem. En intresseorganisation bör ju ha ett visst flöde på sin opinionsbildning. En sajt med ambitionen att vara en knutpunkt för sin bransch behöver vara väldigt aktuell i sin omvärldsbevakning. Men för en stor majoritet företag och myndigheter är detta inget problem.

Anledningen är enkel. Dina besökare har annat för sig än att följa uppdateringar från dig. De vänder sig till dig den gång, eller de få gånger i sitt liv, då de behöver ett nytt kolfilter till köksfläkten, vill få en servicetid till bilen, vill sätta barnet i barnomsorgskö, ska hitta en vandringsled i Dalarna… Det är den här typen av behov som de flesta sajter möter.

Våga alltså luta dig tillbaka. Inse att du och dina kollegor blir trötta på sajten långt, långt före besökarna.

Mina norska kollegor sammanfattar det bra i ett upprop mot nyhetshetsen på framförallt myndighetssajter:

De kverner ut uinteressante artikler med kort levetid og lav relevans istedenfor å bruke tid på å forsterke og vedlikeholde varig innhold av verdi.

Precis så är det. En webbredaktörs tid är inte obegränsad. De timmar som läggs på nyheter och aktualiteter skulle ofta skapa mer värde om de ägnades åt det som besökarna faktiskt kommer till sajten för.

IBM visar värdet av sina redaktörer

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbanalys, Webbredaktör1 kommentar

Webbredaktörens arbete kan vara dolt. I skymundan. Och det man (läs chefer) inte ser kan heller inte värdesättas. Men IBM lyckades enkelt visa att ett gott redaktörskap ger 30 procent bättre resultat.

Testen var hur simpel som helst.

Because editors are often seen as unnecessary, we at IBM conducted a study to demonstrate their value for some of our marketing pages. We took a sample of unedited pages with high traffic from across our various business units and ran them through Dave Harlan, the editing lead for the group that creates a lot of our marketing content. We then ran an A/B test, where we served the unedited versions to a random sample of users and the edited versions to the rest of the users. We then measured engagement (defined as clicks to desired links on the page) on those pages over the course of a month.

En enkel före/efter-test alltså. Men med lika slående resultat som det brukar bli när man faktiskt har engagemang nog att mäta.

The results were astonishing.  The mean difference in engagement was 30 percent across the set of pages.

Svårare behöver det inte vara att visa värdet av en skicklig webbredaktör.

Att skriva för läsare med kognitiva svårigheter

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör

Tanken på att hjälpa de läsare som behöver extra stöd är numera etablerad på webben. Tillgänglighet har uppmärksammats under många år, inte minst i offentlig sektor. Men fortfarande är det i praktiken fokus på funktionshinder som är enkelt identifierade — och det utesluter många människor.

Branschens experter och centrala informationsavdelningar brukar vara tydliga — att publicera tillgängligt handlar om betydligt mer än lite alt-texter och rätt kodade rubriker. Men i decentraliserade publiceringsorganisationer behöver man ofta bara ta steget ut från informationsavdelningen så hittar man uppfattningen ”tillgänglighet = skriva för synskadade”.

Så är det naturligtvis inte och WebAim lyfter nu fram vad du som webbredaktör ska tänka på för läsare med kognitiva problem eller lässvårigheter. Deras checklista är enkel och viktig.

  • Konsekventa val: Till exempel vikten av att navigationen fungerar på samma sätt över hela sajten.
  • Anpassningsbar: Text som går att ändra storlek på, färger får inte användas för att förmedla ett innehåll.
  • Kombinerat innehåll: Både video och text, ikoner tillsammans med text som tydliggör vad de betyder.
  • Fokus och struktur: Undvik distraktioner, hjälp läsaren att visuellt hitta det viktigaste på sidan, använda stilförändringar (om än försiktigt) för att fokusera läsandet.
  • Läsbarhet och språk: Håll det enkelt, var rakt på sak, ge sammanfattningar, säkerställ att typografin ger hög läsbarhet.
  • Orientering och felhantering: Var noga med instruktioner för exempelvis formulär, se till att besökarens aktiviteter blir bekräftade, erbjud olika sätt att hitta innehåll.

Ett ord gav dubbel effekt i webbformulär

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbanalys, Webbredaktör1 kommentar

På nätet är ”bra nog” inte bra nog. En liten ändring kan ge avgörande skillnader.

Per Axbom beskriver en fallstudie om hur ett företag genom att lägga till ett enda ord fördubblade andelen besökare som fyllde i och skickade ett webbformulär. Ett ord.

Nu var det visserligen ett ganska viktigt ord. Från att ha nöjt sig med att inte markera ett fält som obligatoriskt (det vill säga inte märkt med *) så skrev de ut ”frivilligt”.

Jag tycker att det finns två viktiga slutsatser att dra. För det första att på webben är det detaljerna som avgör. Och det gäller inte bara formulär. Det gäller i hög grad innehållet i sin helhet. För det andra att vi ska vara försiktiga att betrakta etablerade standarder som uppenbara för alla besökare.

Den lilla stjärnan (*) betyder ju att fältet är obligatoriskt. Utan stjärna — inte obligatoriskt. Det vet ju varenda webbarbetare. Men kanske inte varenda besökare, åtminstone inte de som besökte sajten i fallstudien. Vad gör du på din sajt som människor inte förstår. Trots att ”det ju är självklart”…?

7 sätt att skapa rätt resultat med dina texter

Publicerad av den i Marknadsföring, Skriva för webben, Webbredaktör

Att skriva så att rätt saker händer på din sajt — genom det som brukar kallas ”call to action” — kan vara det som gör sajten till en succé. Så viktigt är det. Och det är enkelheten som är avgörande.

För ett tag sedan skrev jag ”Hata information. Att skriva för webben är att skriva för effekt.” som ur strategisk synvinkel diskuterar betydelsen av att med texterna stödja det du, och förhoppningsvis besökaren, vill ska hända på dina sidor.

Nu ger en av Googles bloggar praktiska tips i samma anda. 7 ways to improve your call to action är inga nyheter men en nyttig sammanställning av saker en webbredaktör alltid måste ha i minnet.

Tipsen handlar bland annat om att

  • stödja själva agerandet med texten runtomkring
  • förtydliga nyttan
  • minska antalet val.

…och lite till, alltså. Läsvärt.

Ett enkelt språk är inte ett dumt språk

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör1 kommentar

Om du har två ord med samma betydelse att välja på, välj alltid det ord som flest människor förstår. Det betyder inte nödvändigtvis att din text blir lättläst men det motsatta valet närmast garanterar att din text blir svårläst.

Under ungefär 12 års tid har jag lett kurser i att skriva för webben. En fråga som med jämna mellanrum dyker upp är ”Ger inte ett enkelt språk en negativ bild av oss?” eller dess variant ”Har vi inte ett ansvar för att lära folk vad det egentligen heter?”.

Det handlar alltså om en känsla av att ett enkelt språk är fördummande.

Mitt svar är enkelt. Nej och nej. Att jag som läsare förstår en text kommer aldrig att ge något annat än en positiv bild av avsändaren. Och det är inte vår sak sak som webbredaktörer att bedriva språkundervisning.

Writing for the Web diskuterar frågeställningen snäppet djupare. Jag håller inte fullt ut med om deras slutsats att kommunikation är det yttersta målet. Kommunikation kan vara viktig men att stödja läsaren att göra det hon vill på sajten är överordnat. Bortsett från det sammanfattar de föredömligt varför ett enkelt, lättläst språk inte är något problem. Någonsin.

  • Faster to read because the text is almost always much shorter
  • Easier to understand because unnecessary complexity is removed from the text
  • Preferred by a wide range of readers, including those who are highly educated and used to reading complex material (including lawyers, believe it or not)!

Rätt plan för att migrera innehåll

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbanalys, Webbredaktör, Webbutveckling1 kommentar

”Migrera” kan mycket väl vara ett av de farligaste orden inom webb- och intranätutveckling. Det låter ju så enkelt. Som en knapptryckning. Men att migrera på rätt sätt kräver en tydlig plan och viktiga beslut.

I den nyutkomna Web Site Migration Handbook (gratis) går David Hobbs genom hela processen att flytta en sajt till en ny plattform eller version. Jag har framförallt läst avsnittet om innehållsmigrering — och det slår fast många betydelsefulla sanningar.

Hobbs rekommendation utgår från innehållsinventeringen, det uppenbara och enda sättet att starta en migrering. Med inventeringen som grund kan du nämligen bryta ned innehållet i lämpliga delar och, som Hobbs säger, ta bort innehåll med hjälp av en ROT-analys. Översatt innebär analysen att du identifierar onödigt, trivialt eller ej uppdaterat innehåll.

Detta steg går inte att poängtera starkt nog. Här avgörs menar jag om migreringen lyckas eller inte. (Skit in, skit ut… du vet.)

Mer praktiskt handlar det om att sätta upp regler, skriver Hobbs och det är ett mycket bra sätt att uttrycka det. Hitta mönster som du kan använda. Det kan vara innehållets ålder, hur det används, vilket engagemang det väcker, vilken typ av innehåll det är. Syftet är att avgöra vad som kan flyttas automatiskt respektive manuellt — och faktiskt också påbörja identifieringen av vad som behöver skrivas nytt.

Bra tips. Men det viktigaste tipset får vi via nedanstående illustration ur migreringsboken. Ingenting är helt automatiskt. Självklart ska vi göra allt vi kan för att slippa klipp-och-klistra. Men allt kräver en redaktionell insats, om inget annat en manuell kvalitetssäkring (QA). Det är en insikt som är långt ifrån så självklar som den borde vara.

Alt
Processen för att migrera innehåll (Ur Web Site Migration Handbook)

Intranättips: Markera vilka nyheter som kräver handling

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbredaktör4 kommentarer

Nyheter på ett intranät är av olika karaktär. Vissa kan intresserade läsa om de vill. Andra måste medarbetare faktiskt agera på. Att tydligt visa vilka nyheter som kräver en insats har visat sig vara framgångsrikt.

I förra veckan fick jag en kort visning av ett stort svenskt intranät. Redan vid en första anblick syntes något som är ganska ovanligt. Vissa nyheter skiljde sig nämligen delvis från de andra i den traditionella rubriklistningen. De var visuellt markerade och hade en etikett: ”Agera”.

Nyheter är inte "same, same". Kanske ska det synas?
Nyheter är inte "same, same". De kräver olika mycket. Kanske ska det synas?

Vad etiketten betyder förstår nog vi alla intuitivt, vilket är en del av poängen. I dessa nyheter finns det alltså något som kräver en åtgärd från läsarens sida — dags att godkänna semesterönskemål, attestera fakturor, planera utvecklingssamtal med chefen, uppdatera mina personliga uppgifter, bidra till en innovationstävling…

Etiketten och markören hade använts på en del av intranätet och blivit så framgångsrik — definierat som att fler gjorde vad de borde — att principen nu ska användas på fler delar.

Det kan tyckas vara en rätt obetydligt detalj men jag tycker att markeringen är intressant. För det första samspelar den väldigt väl med det slags miljö ett intranät är. En plats där vi utför saker.

För det andra visar det vikten av extrem tydlighet i den slags läsesituationer som vi ser på intranät. Vi har människor som ständigt återkommer, de kan miljön, de vill snabbt få hjälp med det som just nu är aktuellt för dem. Där kan nyheter mycket väl sorteras bort, särskilt om vi talar om stora intranät med flera olika nyhetslistningar (koncern, affärsområde, bolag, ämnen och så vidare).

Ett motargument skulle kunna vara att markeringen blir ett alibi för något som egentligen är ett dåligt redaktörskap. Det ska ju framgå av rubriken hur viktig nyheten är för mig, eller…? I teorin, ja. Men det är inte lätt att alltid skriva sådana rubriker och dessutom förutsätter teorin att rubriken alls blir läst. Och det kan vi inte alltid lita på.