5 kommentarer på “Akta dig för att ha ansvarig utgivare”

Akta dig för att ha ansvarig utgivare

Tisdag/onsdag håller jag kurs om att skriva för webben i IBC Euroforums regi. För mig som oftast håller kurser själv var det spännande att få lyssna till advokaten Magnus Friberg från Setterwalls som pratade om nätjuridik. En av diskussionerna handlade om utgivningsbevis som man ju kan få för webbplatser.

Jag ska direkt säga att slutsatserna nedan är mina, inte Magnus.

Den som har ett utgivningsbevis utser en ansvarig utgivare och fördelen är att webbplatsen sedan skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Bland annat betyder det att Personuppgiftslagen inte gäller längre och därmed skulle mer än en webbredaktör bli av med ett av sina vanligaste juridiska bekymmer.

Detta har lockat många organisationer, bland annat ett dussintal kommuner. Men det blev uppenbart under diskussionen att denna lagstiftning ställer krav som kolliderar med användargenererat innehåll. Även om detta inte är någon nyhet blir den potentiella konflikten allt mer aktuell.

Den som vill ha skydd av yttrandefrihetsgrundlagen måste nämligen se till att webbplatsen ”…inte kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten.” Detta utesluter alla möjligheter för besökarna att tillföra innehåll direkt. Givetvis kan det modereras (förhandsgranskas) och då är det ok. Men förhandsgranskning avskräcker. Det minskar intresset för att bidra och kräver resurser att hantera.

Så om du funderar på att utse en ansvarig utgivare kan det vara värt att tänka efter. Du gör det i ett läge där allt fler webbplatser får ett inslag av läsarmedverkan. Där kunder, leverantörer, elever eller medborgare kan bli en viktig del av att skapa ditt relevanta webbinnehåll.

Är det värt att försvåra detta för att slippa PUL eller tydliggöra ansvaret? Jag är inte beredd att svara ”nej” på den frågan i alla lägen. Men jag skulle ha mycket starka skäl för att ens överväga att svara ”ja”.

70 miljarder för ett intranät — och det funkar inte

Om du tycker att du har problem med intranätet ska du veta att det finns de som står inför större utmaningar. Världens största och dyraste(?) intranät förmår helt enkelt inte att göra sitt jobb.

Den amerikanska marinkårens intranät har mer än 500.000 användare och har kostat 10 miljarder dollar. Många av dessa användare är faktiskt ganska nöjda, enligt Intranet Blog. Men cheferna, de militära befälhavarna, sågar satsningen.

Users can find information and do most of the things that they want, but the intranet is failing to live up to its purpose. If an intranet fails to achieve business objectives and deliver on the priorities of management, then the intranet fails.

marines.jpg

I detta exempel — som visserligen är extremt ur flera olika dimensioner — finns en generell lärdom. Nöjda användare, goda testresultat, kanske till och med priser och utmärkelser säger egentligen ganska lite om intranätets värde. Det måste ju göra sitt jobb.

  • Har intranätet sparat pengar för organisationen?
  • Gör medarbetarna vanligt förekommande arbetsuppgifter snabbare?
  • Har företaget kunnat minska på manuell administration när medarbetarna gör jobbet själva?
  • Är marknadsbevakningen bättre?
  • Kommer produkter snabbare ut på marknaden?
  • Minskar antalet fel i produktionen?

Det är denna typ av frågor en intranätsansvarig måste besvara. Sen är det ju bra om intranätet är snyggt, uppskattat och får en medalj också.

4 kommentarer på “Länkbete är kejsarens nya kläder”

Länkbete är kejsarens nya kläder

En av de metoder för sökoptimering som skapar mest intresse ju nu — åtminstone internationellt — är länkbete, eller ”linkbait” på engelska. Antagligen kommer du att höra av optimeringsfirmorna under året med förslag om länkbete. Kanske har du redan haft det samtalet.

Tänk då noga igenom vad du egentligen blir erbjuden. Länkbete är nämligen innehåll som är så bra att massor av människor vill länka till det. Som du vet gynnas din rankning i Google och andra sökmotorer av inkommande länkar. Ju fler som länkar till dig, desto enklare blir du att hitta.

Länkbete är inte sökoptimering

Om länkbete kan vi därmed konstatera två saker:

  1. Att skapa innehåll som människor engageras av och länkar till av fri vilja (inga skumma länkbyten etc.) är precis rätt väg att gå. Det är en långsiktigt hållbar metod.
  2. Det är inte sökoptimering. Det är framgångsrikt redaktionellt arbete eller lyckad marknadsföring. Och inget du behöver sökoptimeringsföretag till.

Innan jag blir påhoppad av en hel bransch ska jag kanske förtydliga den sista punkten. Säkert finns det kompetenta skribenter och marknadsförare som har anställning på vissa sökoptimeringsföretag. Men du söker inte optimeringskunskap. Du söker — eller har redan själv — kunskapen att skapa innehåll som

  • väcker känslor
  • upplevs som nytt, till och med unikt
  • engagerar läsaren
  • är roligt, utmanande eller provokativt.

Bra innehåll helt enkelt.

Prata med din webbredaktör eller reklambyrå

När ”länkbete” kommer på tal bör du därför prata med din specialist på webbinnehåll. Din webbredaktör, marknadsförare eller byrå. För det handlar om deras kärnkompetens även om de i dag inte nödvändigtvis ser kopplingen mellan sin kompetens och framgång i sökmotorerna.

Läs mer om länkbete: 2007 Guide to Linkbaiting

Tystare i luren [Mät en webbredaktör]

Webben och intranätet är självservicemiljöer. Vi har dem ofta för att låta människor utföra enkla uppgifter själva. Ju mer vår målgrupp gör själva, desto mindre borde de behöva hjälp med. Ett av de bästa måtten för att webben eller intranätet lyckats borde därför vara att det blir, bildligt talat, tystare i luren.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Jag hjälpte en gång en offentlig förvaltning som hade känslan att en viss del av informationen på deras webbplats inte fungerade. Vi bad växeln att notera hur många samtal de fick kring ämnesområdet och vad frågorna specifikt handlade om.

Resultatet var tydligt. 7 av 10 frågor handlade om ett enda av det 30-tal ämnen som fanns inom området. I sann organisationspolitisk anda (”allt är lika viktigt”) hade detta ämne inte prioriterats på webben. En omgörning minskade antalet samtal i växeln totalt och framförallt kring den specifika frågeställningen.

Barnsligt enkelt, eller hur? Ändå vill jag hävda att webb- och intranätredaktörer allt för sällan vill/vågar/får/orkar/tänker på att mäta resultatet av sitt arbete genom hur mycket annat arbete det minskar.

Samtidigt borde det vara uppenbart att just detta är ett av de starkaste argumenten för fortsatt webbutveckling. Syftet med självservice är att minska användningen av manuellt stöd.

Både enkelt och svårt att mäta

Vissa dimensioner av framgång för självservice är lätt att mäta.

  • Hur mycket minskar telefonsamtalen till HR när blanketterna på intranätet blir enklare att fylla i?
  • Har den nya interaktiva självstudiekursen lett till färre ärenden för Helpdesk?
  • Blir antalet fel i reserapporteringen färre med de nya hjälptexterna?
  • Fullföljer fler kunder processen att prenumerera på nyhetsbrevet sedan du förenklade steg 2 och 3?

Andra aspekter kan vara svårare att sätta siffror på. Ger exempelvis den förbättrade informationen om kommunens bygglovsprocess mer kvalificerade frågor till handläggarna på stadsbyggnadskontoret? Minskar antalet reklamationer som tidigare byggde på felaktiga föreställningar kring produkten? Eller beror det på att produkten kommit i en ny och bättre version?

Att det kan vara svårt får inte betyda att vi struntar i att mäta det som är lätt. Till och med det som uppfattas som svårmätt kan du åtminstone ställa en fråga om.

1 kommentar på “Skapat engagemang [Mät en webbredaktör]”

Skapat engagemang [Mät en webbredaktör]

Bryr sig någon om vad ni skriver? Svaret på den frågan kan bli ett av de viktigaste måtten för dig som webbredaktör. Att du skapar engagemang, entusiasm och därmed genomslag visar tydligt hur väl webbplatsen gör sitt jobb.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Engagemang är på ett sätt motsatsen till det gamla sättet att mäta. Sidvisningar säger ju att någon råkat passera förbi sidan. Inget annat. De kan ha läst ingressen, skrattat högt åt den korkade texten och sen glömt bort er.

Engagemang är annorlunda. Det kräver en aktiv handling. Sen kan det vara mer eller mindre positivt inställt till er, förstås. Men det är äkta.

Länken det tydligaste tecknet

Webben bygger på länkar. De är webbens grundläggande byggsten. Att någon länkar till er betyder att de tar ställning och, oftast, rekommenderar er. Antalet länkar är också en av de viktigaste faktorerna när Google räknar ut hur viktig din sida är jämfört med andras.

Ur det perspektivet är följande mått intressanta att följa upp och rapportera.

  • Antalet länkar till er webbplats totalt, och hur det förhoppningsvis ökar.
  • Antalet länkar till särskilt viktiga sidor.
  • Antalet länkar, eller nya länkar, från särskilt auktoritativa källor.

Använd verktyg som Google, Live search eller Technorati för hålla fingret på pulsen. Du kan naturligtvis också behöva kombinera den kvantitativa länkräkningen med en kvalitativ innehållsanalys av vad som sägs om er.

Engagemang på din webbplats

Länkar är ett bra mått eftersom det är enkelt. Glöm bara inte bort att mäta de mer subtila formerna av engagemang. Har du forum, anslagstavla, kommentarer eller andra sätt för besökarna att uttrycka sig är det relevant att mäta utvecklingen av aktiviteten.

Du bör också ha ”genererad feed-back” med i din regelbundna uppföljning. Att människor hör av sig via kontaktformulär eller e-post är positivt. Även om de skulle ha negativa saker att säga. Någonstans finns ju då trots allt ett …just det… engagemang som ska värdesättas. Negativ respons innebär en chans att hantera missnöjet.

En sista punkt att följa upp är citat. På webben är det ju ofta synonymt med en länk men det finns andra situationer där webbplatsen — ditt arbete — kan bli citerat. Låt exempelvis inte pressekreteraren sitta och trycka på pressklippen. Kolla om webbplatsens information citeras och visa i så fall betydelsen av webbplatsen för ert PR-arbete.

Det är inte längre ”internkommunikation” du behöver

Den interna kommunikation som vi lärt känna som en utpräglat publicistisk verksamhet är död. Det handlar inte längre om att få ut rätt budskap, på rätt sätt, i rätt tid till rätt människor. Internkommunikatörens roll måste förändras, hävdar Keven Keohane.

Internal communicators need to start thinking of themselves as business process support (and in some cases, design) experts and part of the team that directly enables the organisation and its stakeholders to deliver the best possible customer experience.

Tankegången ligger nära det jag försöker visa i Fem sätt att mäta en webbredaktör. De klassiska publicistiska måtten på framgång, t.ex. på ett intranät, är både irrelevanta för företaget/organisationen och ointressanta för ledningen.

Är då detta ett hot mot de som jobbar med internkommunikation? Inte alls. Om vi jämför en ”kommunikatör” med någon som fungerar som ”business process support” kommer den senare att vinna på alla punkter: Lön, status, strategisk nivå, utvecklingsmöjligheter… Det handlar ju inte om att glömma hantverket utan att bygga vidare på det.

Se också: The end of internal communications

Hittad information [Mät en webbredaktör]

Ditt ansvar som webbredaktör sträcker sig utanför din egen webbplats. Du måste se till att besökarna överhuvudtaget hittar dit. Hur framgångsrikt detta arbete är går att mäta och du kan regelbundet rapportera till ledningen att du, steg för steg, gör ditt företag eller din organisation mer synlig.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Googles betydelse för hur människor hittar information går knappt att överdriva. Även om Google skulle utmanas av andra sökmotorer kan vi slå fast att sökbeteendet är här för att stanna. Några fakta till stöd för det fortsatta resonemanget kommer här:

Slutsatsen av dessa och andra siffror: Sökmotorerna är betydelsefulla och alla förstår det. Det är därför ett väldigt bra område för dig att visa resultat på.

Lätt att mäta framgång i sökmotorerna

Eftersom jag nu diskuterar mätning går jag inte in på vad det är du faktiskt kan göra. Men kom ihåg att du som webbredaktör har ett avgörande inflytande på hur väl din webbplats rankas.

Exempel på mått du kan redovisa:

  • Vilken position i träffresultaten ni har för era 10, 20 eller 30 viktigaste nyckelord och -fraser, samt förändringen över tid.
  • Er relativa position jämfört med de viktigaste konkurrenterna på samma ord och fraser, samt förändringen över tid.
  • Genererad trafik via sökmotorerna och hur den utvecklas.
  • Genererad trafik via sökmotorerna till era viktigaste sidor och hur den utvecklas.
  • Avslut (köp, nedladdningar, kontaktförfrågningar etc.) bland dem som hittat er via sökmotorer.

Också på intranätet kan du mäta sökningar

Att söka efter information eller kollegor är en av de vanligaste användningarna på intranät. Bra sökresultat betyder minimal tidsåtgång för medarbetarna. Dåliga sökresultat betyder att det tar onödigt lång tid att hitta eller i värsta fall att den som söker struntar i det fullständigt. Detta kan i sin tur ha konsekvenser för om rutiner följs eller hur kunskap delas mellan medarbetare.

Den goda nyheten är att du som redaktör kan påverka sökresultaten. Det krävs dock en brasklapp. Det finns interna sökmotorer som är så dåliga att de borde kastas ut, och du kan också behöva hjälp från IT-avdelningen med att finjustera hur sökmotorn indexerar och rankar.

Men om inte du som redaktör följer upp aspekter som de följande gör ingen annan det.

  • Den tid som ägnas åt sökningar och hur den, i bästa fall, minskar när du skriver bättre titlar, rubriker och annan metadata.
  • Relevansen i de tre toppresultaten för de 200 mest förekommande sökningarna.
  • Andelen användare som klickar vidare till en sida efter bara en sökning.

Ytterst är mått som dessa produktivitetsmått. Och det är ett språk som ledningen förstår.

Det enskilda ordets resultat [Mät en webbredaktör]

Ett enda ord kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande. En rubrik kan vara flera gånger bättre än en annan med samma innehåll men annorlunda formulering. Innan du som webbredaktör kan visa att just du vet vad som fungerar kommer chefer och kollegor att fortsätta tänka ”alla kan ju skriva”.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Hur stor tycker du att skillnaden är mellan dessa båda rubriker?

  • Dental Plans for $8.33 a month. Acceptance Guaranteed.
  • Dental Care Coverage. Best Price Guaranteed.

Ingen jätteskillnad eller hur? Ändå ökade den första rubriken den eftersträvade handlingen med 73 % medan den andra minskade den samma med 68 % (jämfört med en kontrollrubrik).

Microsoft mäter kontinuerligt effekten av sitt webbinnehåll. En av de följande två rubrikerna fick 300 % fler klick än den andra. Gissa vilken!

  • 10 smart tips for PowerPoint
  • 10 key tips for PowerPoint

Det finns fler exempel men slutsatsen är enkel. Hur du formulerar dig är inte bara en fråga om tycke och smak. Det har direkt och avgörande betydelse för webbplatsens eller intranätets framgång.

Visa resultatet av dina formuleringar

Självklart har denna diskussion nära anknytning till mätning av slutförda uppgifter men den förtjänar en egen punkt i din månadsrapport. Du behöver bara grundläggande statistikverktyg för att visa effekten av ditt arbete (men kan ha nytta av mer avancerade alternativ). Några exempel:

  • Din genomgång av HRs förstasida på intranätet ledde till 125 % fler klick på den länk som HR anser är viktigast att flest medarbetare följer.
  • Din omformulering av produktrubriker skapade 40 % fler besökare på produktsidorna vilket ledde till 20 % fler förfrågningar.
  • Efter noggranna tester och förändringar av förstasidans fem mest affärskritiska innehållsdelar sänktes andelen besökare som lämnade er webbplats direkt efter förstasidan från 52 % till 43 %.

Du förstår principen även om detaljerna måste arbetas fram beroende på vad som är viktigt för din organisation.

Effekten av att som webbredaktör kunna visa dessa resultat är uppenbar: Aldrig mer kan någon hävda att din uppgift är att ”lägga ut information”. Du har en yrkeskompetens som går långt bortom själva publiceringen.

Tips för bättre alt-texter

Att vara webbredaktör innebär bland annat att skriva texter som inte har någon motsvarighet i tryck. Alt-texter till bilder är ett tydligt exempel.

Väldigt enkelt uttryckt ska Alt-texten fungera som ett alternativ för den som av någon anledning inte kan se bilden. Men med tanke på Alt-textens betydelse för tillgänglighetsanpassning ska du inte nöja dig med en enkel förklaring.

Via Tommy hittade jag denna utmärkta artikel om Alt-text. Några av slutsatserna:

    • Alternative text should:
      • presents the CONTENT and FUNCTION of the image.
      • be succinct.
    • Alternative text should not:
      • be redundant (be the same as adjacent or body text).
      • use the phrases ”image of…” or ”graphic of…”.

Uppgiften löst [Mät en webbredaktör]

På webben vill vi lösa en uppgift. Betala en räkning, hitta en nyhet, jämföra alternativ för en resa eller ladda ner en blankett. Ju fortare du som webbredaktör hjälper mig att lösa min uppgift, desto effektivare blir jag. På en webbplats betyder det nöjdare kunder och fler affärer. På intranätet mer produktiva medarbetare. Och det bästa av allt – du kan mäta hur väl du lyckas.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Det finns, det ska sägas direkt, webbplatser som inte stämmer in på beskrivningen ovan. YouTube löser vi inga uppgifter med. Den måste jämföras med konsumtionsmönster vi känner från bio, skönlitteratur eller sms-historier.

Men det stora flertalet webbplatser är inriktade på uppgifter. Vi slösurfar inte med ett glas vin i handen på Platsbanken. Vi går in där för att hitta intressanta jobb.

Steg 1 för att skapa mätbarhet är att definiera dessa uppgifter. Vilka ageranden på din webbplats skulle få ledningen att lyssna intresserat?

Mät tiden på intranätet

intranät handlar de ekonomiskt intressanta måtten nästan alltid om tid, även om innovation, motivation och en del andra effekter också kan vara mätbara. Så vad är det dina kollegor gör som du kan hjälpa dem att göra snabbare? Några vanliga exempel är dessa.

  • Hitta en kollegas telefonnummer.
  • Hitta en kollega med specifik kompetens.
  • Rapportera utlägg.
  • Boka mötesrum och andra resurser.
  • Söka innehåll.

Principen är sedan enkel. Låt säga att det i dag tar i genomsnitt 4 minuter att boka ett mötesrum eller en projektor. Det är orimligt länge och med hjälp av din kompetens – informationsarkitektur, interaktionsdesign, användbarhet, skriva för webben – kan du sänka det till 2 minuter.

Görs det 300 bokningar i veckan innebär det 600 minuter X 50 arbetsveckor x 300 kronor i arbetskostnad per timme = 150.000 kronor. Så mycket är den tid du sparat värd.

Visst, säger du kanske, så kan man ju räkna. Men det är ju inte riktiga pengar. De syns inte i resultaträkningen. Det är sant. Fast tänk tanken en gång till. Vad tror du att VD lystrar mest intensivt till – att du säger ”80% av medarbetarna använder intranätet dagligen” eller ”våra insatser under året har frigjort tid motsvarande 150.000 kronor”?

Mät framgång på webben

För kunder eller medborgare är det kanske inte framförallt tid du vill spara. Där står du starkare om du kan visa på effekter för den egna organisation (sen kommer effektivare uppgiftslösning ofta att vara ett medel).

Vad som är intressant att mäta beror på vad ni vill uppnå med er webbplats. Det kan vara viktigt att få prenumeranter till ert nyhetsbrev. Att styra besökare att ta kontakt är ett annat vanligt mål. Kanske är det under en viss månad väsentligt att människor läser om de nya reglerna för äldreomsorg.

Allt detta kan direkt kopplas samman med dig som webbredaktör. Tänk så mycket enklare det blir att diskutera nästa års budget om du i stället för att komma dragandes med antal sidvisningar kunde rapportera detta:

  • ”Vi har under året ökat andelen nya besökare som prenumererar på nyhetsbrevet från 2,5% till 4,7%”. Marknadsdirektören kommer att förstå betydelsen av din insats.
  • ”I januari tog 5% av besökarna kontakt med oss via e-post. Vi strukturerade om förstasidan och publicerade kontaktformulär på samtliga produktsidor, och i februari fick vi 35% fler förfrågningar via webben”. Försäljningschefen tvekar inte över betydelsen.

Poängen är alltså att visa resultatet av dina insatser. Ni har inte bara fått 700 förfrågningar. Ni har fått 200 fler än förväntat tack vare dig.

”Just do it”

Som du ser är denna aspekt av mätbarhet inte särskilt konstig. Den kräver knappt ens tekniskt stöd bortsett från basal statistik. Så det handlar om att göra det. Även om du inte behöver större budget ger denna typ av mått viktig kunskap. Du lär dig vad som fungerar och inte.

Det finns förstås sätt att använda teknisk hjälp också. Google Analytics ger dig exempelvis möjligheten att definiera ”goals” som mäter just slutförda uppgifter. Har du ett avancerat statistikprogram har det antagligen liknande kapacitet.

Men gör det inte svårare än det är. Det är som att börja jogga. Du kan knyta på dig de gamla gympadojjorna och ta ett varv runt kvarteret men du kan också skjuta upp det hur länge som helst i väntan på den där nya klockan som ska mäta pulsen.