8 tips för bättre forum

Jag har blandade känslor inför diskussionsforum på nätet. Positiva eftersom ett bra forum kan skapa oerhört mycket engagemang och liv. Negativa eftersom det är väldigt svårt att lyckas med forum. Och också för att de blivit sinnebilden för ”interaktivitet” eller deltagande på nätet. Det finns ju så många fler och ibland bättre sätt att använda webben som plattform för utbyte.

Men forum är givetvis ett verktyg för webbhantverkaren. Backend Media ger dig sina bästa tips för hur du använder verktyget.

Informationssökning tar allt mer tid. Redaktörsskap allt viktigare.

Knappast en kioskvältare för den som har erfarenhet av exempelvis stora intranät, men fakta är att vi använder allt mer av vår arbetstid för att hitta information. Det finns yrkesgrupper där hela 53 procent av tiden går åt till denna, ibland, frustrerande jakt.

Siffrorna är i sig tankeväckande. Än intressantare blir det när vi studerar detaljerna för hur sökningen går till. Det visar sig att webben förlorar mark. I stället förlitar sig en växande andel på intranätet samt på regelbundna uppdateringar, kollegor eller biblioteket.

Man kan läsa in sökmotorernas misslyckande i trenden. Men man kan också – vilket jag gör – se utvecklingen som ett bevis för behovet av tolkning och filtrering.

Vi kommer aldrig att rationalisera bort redaktören i dess verkliga mening (alltså inte CMS-branschens ”alla kan publicera”-redaktörer). Människan som skapar mening och sammanhang.

Däremot är redaktören inte längre nödvändigtvis informationsdirektörens förlängda arm, His Masters Voice. Det kan lika gärna vara kollegan i rummet bredvid som tar sig an en nisch och sorterar verkligheten åt oss. Medan du och jag av intresse eller behov ser till att samla det mest relevanta i en annan nisch.

Väck presschefen – pressmeddelandet lever igen

Pressmeddelandets död har deklarerats ett otal gånger de senaste åren. Pratet har varit överdrivet men samtidigt en hälsosam påminnelse om att reflexen ”vi skickar en release” har väldigt lite med bra kommunikation att göra.

Nu är det kanske dags att skaka liv i pressmeddelandet igen. B2B Marketing Trends påpekar att med PR-tjänster på nätet som är tillgängliga för alla, inte bara journalister, och sajter som Google News och Yahoo News har det skett en förändring av releasens syfte.
Ett pressmeddelande ska ses som sökoptimering, menar de.

Unlike traditional media releases, newsworthiness standards are relaxed, and frequency is encouraged. The number of releases distributed via wire services is crucial to elevating a company’s Internet profile.

Huruvida detta är en – ur alla aspekter – bra utveckling vill jag låta vara osagt. Jag ser poängen med att sökoptimera releaser men det löser inte det gamla problemet som en störtflod pressmeddelanden innebär: Att man uppfattas som en organisation utan självinsikt och utan förmåga att avgöra vad som verkligen är viktigt. Det finns också andra former för att publicera och distribuera berättelser.

Att lyssna eller bli omsprungen

Två separata men ändå sammankopplade detaljer ur nyhetsflödet på sistone.

  1. Webbmediet berättar om en undersökning som visar att ”…77 percent of online shoppers read consumer product reviews and ratings.”
  2. När Sony Ericssons 990-modell till sist släpptes var det tydligen en del strul kvar. Beta Alfa citerar:

    “På torsdagseftermiddagen ringde den nordiske informationschefen Mattias Holm upp di.se och hävdade att bolaget inte fått in några uppgifter om fel på webbläsaren.

    På nätet har dock recensenter klagat på svajig programvara.”

Att människor klagar på nätet är tydligen inte samma sak som att ”få in uppgifter” om fel. Men jag betvivlar att den stora majoritet som punkt 1 berättar om håller med. För det kan väl inte vara så att företaget inte visste om det…? Att de inte lyssnar? Hur man än vänder och vrider på situationen måste företag som SE i detta exempel förändra sina strukturer.

Om de faktiskt inte lyssnade är det dags att öppna öronen.

Om de lyssnade men inte betraktade rösterna som relevanta eftersom de inte fanns i ärendehanteringssystemet är det dags att byta arbets- och förhållningssätt.

Äkthet grunden för affärsdrivande video

Jeremiah Owyang konstaterar att reklambyråer har förtvivlat svårt att närma sig den stil och den ton som människors egenproducerade videos har. Men saker förändras.

Product videos now are being done by product managers and engineers, you don’t need an actor to make it real and come to life.

Läs hans jämförelse av gamla och nya ”business videos”.

Old Business Videos:

  • Actors
  • Heavily Scripted
  • Heavily Polished
  • Top Down
  • Single Distribution points
  • Titled
  • Static

New Business Videos:

  • Product Teams
  • Behind the scenes
  • Raw and Authentic (but still good video and audio quality)
  • Bottom Up (by the people for the people)
  • Mass Distribution through community
  • Tagged
  • Interactive (audience leaves comments, blogs back, repurposes, or mashes)

Webbplatserna som förändrade världen

För att fira webbens 15-årsjubileum (den 6 augusti) publicerade Observer i går en lista över 15 webbplatser som har förändrat världen. En del exempel är högst väntade som Google, MySpace och Wikipedia. En sajt som Napster har man nästan glömt men nog var den omvälvande. YouTube känns som en aning tidig kanonisering. Men det är kul att Craigslist och EasyJet finns med.

Men vilka webbplatser har förändrat din värld under dessa år?

Själv kan jag inte undvika att nämna Altavista. Google och Yahoo i all ära men Altavista visade vägen, tills de beslutade sig för att bli portal och blev ointressanta. Altavista bjöd mig på den första insikten om vikten av att förstå och rankas högt i sökmotorerna. På ”Internet World Fall”-mässan i New York 1999 köpte jag mina första sökordsrelaterade annonser, en förlaga till den modell som skulle bli nätets guldkalv.

Sen faktiskt också Sveriges Radio. Jag knåpade ihop en av mina första hemsidor 1996 och la länkar direkt till SRs ljudfiler. Det var djuplänkning och otillåtet. Skulle aldrig göra det i dag, men det gav mig ett mejl från en svensk i Kalifornien som tackade för hjälpen och jag drog efter andan över den oväntade kontakten. Jag skulle ljuga om jag sa att jag där och då förstod nätets sociala dimension men det var en liten aha-upplevelse.

Kanske var också Matomera viktig. Nätets första riktiga matbutik, med punktlig hemleverans, kom in på Internetworlds topplista (#17) 1999 och jag var en av dess kunder. En av väldigt få skulle det visa sig. Min förtjusning var så stor att några krossade tomater då och då var helt ok. Matomera försvann men flytten av trista och tidsödande inköp (biljetter, böcker, kontorsmaterial, elektronik) ut på nätet har allt förändrat vardagen en smula.

Offentliga sökdata väcker ramaskri

AOL, den stora amerikanska portalen och sökmotorn, har gjort bort sig rejält. I ett försök att ”…reach out to the academic community with new research tools…” släppte företaget data om 20 miljoner sökningar som 650.000 av deras användare har gjort.

Visserligen var datan anonymiserad och användarnamn ersatta av slumpmässiga tal. Men det går att följa en användare och dennes olika intressen. Även om det är långsökt är det inte omöjligt att enskilda individer kan identifieras.

Kritiken var snabb och skoningslös. Techchrunch har följt historien och skriver:

The utter stupidity of this is staggering

AOL har nu backat.

Although there was no personally-identifiable data linked to these accounts, we’re absolutely not defending this. It was a mistake, and we apologize. We’ve launched an internal investigation into what happened, and we are taking steps to ensure that this type of thing never happens again.

Detta handlar om den personliga integriteten. Det handlar också om det som är sökekonomins verkliga hårdvaluta: Intention data, kunskapen om vad vi vill göra. Så det finns inget försvar för AOLs handlande vilket de snabbt insåg.

Men – det är inte svårt att förstå varför regeringar och polismyndigheter visar stort intresse för sökdatan. En användare tycks planera ett mord med hjälp av information från nätet.

När det framstår så tydligt som genom AOLs data är det oundvikligt att åtminstone tänka tanken om inte ändamålen ibland måste få helga medlen. En kvinna som är gift med någon som söker ”how to kill your wife” tycker nog det. Samtidigt vill de flesta av oss inte ha den värld där myndigheterna kan läsa våra tankar, vilket skulle vara effekten om sökdata kontinuerligt övervakades av dem.