Coca-Cola låter medarbetarna komma till tals i intern företagsblogg

Coca-Cola kommer att bli ett av världens mest respekterade företag först när alla anställda verkligen förstår vad företaget står för, menar de. 150 av företagets högsta chefer satte sig därför ned i fjol och formulerade sju grundläggande värderingar.

Vi har nog alla varit där, eller hur? Värderingarna är fastslagna men vad händer sedan? Förhoppningsvis för deras skull en hel massa saker men en internblogg (för 55 000 anställda!) är ett medel. Den är öppen sju dagar, en dag för varje värdering, och den är medarbetarnas chans att tolka och diskutera värderingarna.

Det är inte det vanligaste sättet att använda en blogg. Men en intressant tanke. De tycks sträva efter en slags kvalitativ enkät och säkert kommer vi framöver att se många innovativa lösningar just i skärningspunkterna mellan blogg, enkäter, diskussionsforum och wikis.

Neville hittade nyheten och fick igång mina tankar.

Chefen som kommunikatör

Vad är det egentligen som driver utvecklingen mot allt mer personligt hållen kommunikation, inte minst internt inom organisationer? Svaret på frågan är relevant när allt mer diskussion kretsar kring bloggar, podcasting och andra uttrycksmedel som ytterst är just personliga. Shel Holtz refererar till en undersökning som visar att

A majority of employees wanted to learn more about (the company?s) goals and direction, and they wanted to hear this information from the CEO.

Jag tror att man ska ta ”från chefen” ganska bokstavligt. De VD-brev som skräpar ner många intranät är helt enkelt inte äkta nog – oavsett om VD skriver själv eller inte. Dessa livlösa texter för oss inte nära nog. Trovärdigheten är noll. Men någonstans bakom den fasad som år av karriärklättrande i värsta fall har skapat finns ju rimligen en kreativ och spännande person (annars har företaget problem). Visa det.

Bloggarna du ser bara toppen på ett isberg

Även om vi ser allt fler företagsbloggar är det fortfarande ganska få organisationer som kommit igång, kan man tycka. Men skenet bedrar. Som BusinessWeek skriver är företagsbloggar framförallt interna och inte minst tekniken bakom bloggarna väcker intresse hos många intranätansvariga. BWs exempel är från USA men jag kan intyga att situationen, sett från min horisont, är den samma i Sverige. Det dyker upp enskilda bloggar och hela bloggsystem på ett flertal svenska arbetsplatser nu. Men de stannar innanför företagsväggarna.

Danska företag delar kunskap i wikis


Computerworld skriver idag om hur stora företag i Danmark börjat använda wikis internt. Det handlar t.ex. om TDC och Motorola.

En wiki är en webbplats där alla besökare kan ändra all information, lägga till nya sidor och ofta också ta bort sidor. Tidningen gör en bra koppling till just kunskapsdelning, som ju den mest kända wikin Wikipedia också är ett exempel på. Men det finns inget som tyder på, vilket reportern fiskar efter, att wikis skulle ersätta intranät. Tvärtom ger de intranäten ytterligare kraft.

Danmark har kommit långt i försöken att hitta wikins styrkor. Jag har det senaste året hört flera intressanta tankar från andra sidan sundet, bland annat från Synkron där också Andreas funderar kring Computerworlds artikel.

Podcasting underlättar intern kommunikation

Säg att du jobbar på ett jätteföretag. Varje vecka behöver du nå upp till 7 000 medarbetare i ett konferenssamtal. Telefonräkningen tickar och alla dessa människor måste arrangera sina kalendrar för att samtidigt sitta och lyssna. Korkat? Kanske, men om det inte finns alternativ så… Nu finns det alternativ. IBM har löst det hela med en intern podcast. Människor lyssnar när de kan och vill – gratis.

Exemplet ovan är inte det enda. IBM fortsätter att vara en föregångare i att prova de nya publiceringssätten internt. Du behöver aldrig ha hört ordet ”podcast”, de flesta har nog inte det, men fundera på om du kan ha nytta av ljud i din kommunikation. Kan du använda den mänskliga rösten med de nyanser det ger och den personlighet som kommer fram? I så fall är det läge att undersöka om podcasting – ljudfiler/program som människor prenumererar på – är värt en enkel test.

Hela intranätet behöver inte vara lika bra

Toby Ward tar upp en relevant diskussion – måste allt innehåll på ett intranät vara av bästa tänkbara kvalitet? Han ifrågasätter inte den gamla ”content is king” men kommer ändå fram till att visst finns det delar som kan få lov att vara sämre på ett intranät.

Energin ska fokuseras på nyheter, riktlinjer och HR-information menar han.

Jag måste säga att det känns väldigt fyrkantigt att påstå att just dessa tre alltid skulle vara viktigast. Jag tycker i stället att vi måste ifrågasätta ”content is king” – det utropet är ungefär lika dumt som ”technology is king”. Det finns bara en kung på intranätet och det är läsaren. Läsarens behov avgör.

Vad är det för information som många anställda snabbt behöver för att lösa en kritisk uppgift? Vilka texter gör de anställda bättre på att utföra sitt arbete? Detta är det viktigaste innehållet – och naturligtvis ska det vara av högre kvalitet än konstföreningens sidor.

När allt kommer omkring håller jag alltså med Toby. Allt innehåll behöver inte vara lika bra. Men låt oss sluta tro på illusionen att innehåll har ett egenvärde, till och med en kunglig status. Den bästa intranätredaktören är inte den som skriver bäst (även om det också en viktig kompetens). Den bästa redaktören är den som bäst förstår hur organisationen fungerar och vad kollegorna behöver.

Intranätbloggar driver kulturellt skifte

McDonald’s har dragit igång ett initiativ för interna företagsbloggar. Det är ett spännande exempel av flera skäl. Dels eftersom McDonald’s inte är ett IT-företag fullt med nördar som ändå skulle bloggat, dels eftersom de uttalat valt att börja internt. ”Man måste gå innan man kan springa” (det vill säga blogga externt) säger företagets webbchef.

Initiativet förefaller vara väl genomtänkt och lanserat. Intranätbloggarna introducerades exempelvis med en två timmar lång session där anställda kunde ställa frågor till högste chefen. Samtidigt är just det en engångsgrej. Betydligt viktigare är följande insikt.

”If your task is to move the culture of a company, you’re not going to move it by the flip of a switch,” […] ”You have to show that an open dialogue can occur, and create an ongoing dialogue to move from point A to point B.”

Det som uppenbarligen blev ett avgörande argument för egna bloggar var att det redan fanns både anställda och kunder som bloggade. Då var det bättre att själv finnas med i diskussionen, åtminstone internt, resonerade ledningen. Svårt att ha invändningar mot det argumentet.

Intranätbloggar för samarbete och omvärldsbevakning

Som jag skrev igår har Global PR Blog Week startat och det publiceras friskt i många olika ämnen. Kolla gärna på Matías Fernández Duttos post om intranätbloggar. Jag menar att just denna användning av bloggverktyg är djupt underskattad och många, många av de organisationer som inte vill/vågar starta en extern blogg borde överväga en intranätblogg.

Matías pekar mer i detalj på ett antal användningsområden. Generellt tycker jag att fördelarna hamnar i tre olika kategorier:

  • Kunskapsbloggar: Nyheter, projektredogörelser, bransch- och omvärldsbevakning.
    Detta cirkulerar i stor omfattning via e-post i organisationer idag, vilket gör kunskapen svår att hitta och återanvända.
  • Samarbetsbloggar: Informationsdistribution, diskussion och dokumenthantering.
    Antingen har organisationer avancerade och svåra system för detta eller så finns det inga lösningar alls. För många syften är bloggen tillräcklig.
  • Kulturbloggar: Socialt och långsiktigt innehåll i relation till företagskultur, värderingar och målförståelse.
    Ett undanskymt säljtorg och VDs knastertorra månadsbrev är exempel på att organisationer ser potentiella fördelar med kulturellt/socialt innehåll – utan att hitta formerna för det. Bloggen är en väl anpassad form.