1 kommentar på “Fallstudie: Wiki på intranätet”

Fallstudie: Wiki på intranätet

pebbleRoad Studios har en intressant fallstudie kring wikis på British Councils intranät. De används för bland annat

  • planering och dokumentation av möten
  • kundinformation
  • datorsupport
  • tidplanering
  • olika projekt.

Nu är det inte bara att dra igång en wiki och uppnå alla tänkbara fördelar. Precis som med andra verktyg och processer måste förutsättningarna vara de rätta.

  • The right culture. The talking, negotiating type.
  • A practical, compelling reason to collaborate, to share (it helps if they are a number of practical, compelling reasons).
  • A champion who can show the way.

Via Column Two

3 kommentarer på “Jag letar efter svensk wiki-mjukvara”

Jag letar efter svensk wiki-mjukvara

En kund funderar på att starta en wiki på intranätet för en särskild arbetsgrupp. Jag har goda erfarenheter av flera olika wiki-lösningar från internationella organisationer. Men jag har helt enkelt inte lyckats hitta någon wiki på svenska (och då tänker jag givetvis på själva mjukvaran/lösningen, innehåll på svenska finns det många exempel på).

Känner du till någon svensk wiki? Eller vet du om någon engelsk wiki har fått en svensk översättning?

Mitt bästa alternativ just nu är TiddlyWiki. Det är en fascinerande wiki som fungerar helt utan installation. Allt sköts via en enda html-fil, och i koden till denna är det möjligt att leta sig fram till de översättningsbara delarna. Men den extrema enkelheten har ett pris. Det finns exempelvis inget av de ytterligare samarbetsstöd som Basecamp eller JotSpot använder, och heller ingen möjlighet att styra behörigheter annat än via behörigheten till just html-filen som sådan.

Har du något tips? Eller någon kreativ idé? Du får gärna kommentera här så att andra också ser ditt tips men om du hellre vill mejla mig går det givetvis bra.

Wikin *är* ett CMS som går att kontrollera

Wikin har hittills setts mest som en kul grej. Lite anarkistisk, mest för små grupper som samarbetar. Men något har mycket tydligt förändrats. Företag som IBM, Nokia, Disney och investmentbanken Dresdner Kleinwort Wasserstein använder alla wikis och de är knappast sinnebilden av lättsamt skötta företag.

CMS Watch noterar detta och frågar sig vad skillnaden är mellan en wiki och ett Content Management System (ett publiceringssystem) för företag?

Frågan är relevant. Den som aldrig sett eller arbetat med en wiki kan givetvis inte intuitivt förstå vad poängen är. Men, som CMS Watch konstaterar, en wiki har flera distinkta kännetecken. Användarnas möjlighet att direkt och självständigt skapa och redigera sidor är ett, sättet att bygga struktur och navigation nerifrån och upp ett annat.

Det finns fler kännetecken som artikeln går igenom. Slutsatsen borde intressera många kommunikations- och IT-ansvariga.

Contrary to their reputation, Wikis are content management systems that can be managed. They simply take a different approach to content management by choosing to emphasize speed and flexibility rather than strict controls.

Ny produkt för bloggar och wikis i företag

Mindroute, en leverantör av publiceringssystem från Malmö, söker betatestare för en ny produkt som mixar bloggar, wikis och nyhetsflöden. Incentive som produkten heter riktar sig till företag och organisationer som vill få igång kunskapsdelningen, framförallt internt.
Jag har inte tittat närmare på Incentive än men det verkar lovande. Efter diskussioner med Rickard på Mindroute vet jag att de förstår vad de nya kommunikationsmöjligheterna innebär. Jag vet också att många företag är tveksamma inför de verktyg som är fritt tillgängliga på nätet – säkerhet, koppling till bakomliggande system etc ställer höga krav. Kan Incentive överbrygga detta blir det spännande.

Reuters låter läsarna definiera ekonomiska termer

Ännu ett spännande exempel på hur massmedier testar kraften i de sociala medierna. Reuters har skapat en wiki med ekonomiska termer som läsarna – som i alla wikis – kan ändra och bygga på. Det ska bli spännande att följa. LA Times misslyckades med sin wiki, men Reuters har startat smartare. De har exempelvis lärt av Wikipedia, dels i grundläggande värderingar, dels i vikten av att bygga upp en grupp engagerade människor som tar ansvar för och bryr sig om wikins utveckling.

Danska företag delar kunskap i wikis


Computerworld skriver idag om hur stora företag i Danmark börjat använda wikis internt. Det handlar t.ex. om TDC och Motorola.

En wiki är en webbplats där alla besökare kan ändra all information, lägga till nya sidor och ofta också ta bort sidor. Tidningen gör en bra koppling till just kunskapsdelning, som ju den mest kända wikin Wikipedia också är ett exempel på. Men det finns inget som tyder på, vilket reportern fiskar efter, att wikis skulle ersätta intranät. Tvärtom ger de intranäten ytterligare kraft.

Danmark har kommit långt i försöken att hitta wikins styrkor. Jag har det senaste året hört flera intressanta tankar från andra sidan sundet, bland annat från Synkron där också Andreas funderar kring Computerworlds artikel.

”Wikipedia lika pålitlig som Britannica”

Computer Sweden berättar idag att Wikipedia, uppslagsverket som alla får bidra till, klarat en kvalitetsgranskning med gott resultat. Och det är inte Nördarnas Intresseförening som gjort undersökningen utan den vetenskapliga tidskriften Nature.

Detta har ju diskuterats förr och när jag för en tid sedan inför en församling universitetsfolk hävdade att det var som rubriken ovan säger, slog flera åhörare bakut. Några trodde helt enkelt inte på det. Det är en enkel sak att avgöra – det är ju ”bara” att jämföra, som Nature gjort.

En mer kvalificerad invändning var denna: Det kvittar om det är rätt eller fel, det allvarliga är själva principen att innehållet inte granskas vetenskapligt i Wikipedia. Invändningen är spännande. Jag håller inte med men den ställer onekligen frågan på sin spets, och samma resonemang kan vi hitta i mötet mellan traditionell journalistik och medborgarjournalistik.

Själv tycker jag att dagens mångfald är långt bättre än gårdagens auktoritetsberoende (vare sig auktoriteten är journalist, professor, lärare). Mångfalden tvingar mig att bedöma information. Den får mig att på ett mycket hälsosamt sätt ifrågasätta även den information som auktoriteter förmedlar.

Ur detta perspektiv är Wikipedias främsta förtjänst inte att vi får tillgång till mestadels korrekta fakta utan att vi inser att Nationalencyklopedin inte alltid har rätt.