Små förändringar kan betyda mycket. Räddningsverket förändrar delar av sin startsida och samtidigt hela webbplatsens fokus. Nu försöker de hjälpa besökarna att lösa sina uppgifter. Och de är inte det enda aktuella exemplet bland offentliga webbplatser.
Gamla raddningsverket.se var en ganska traditionell myndighetswebbplats. Till och med snyggare och i många avseenden mer välskött än andra. Bra uppdaterad, inte minst. Men i ett projekt (där jag hade förmånen att hjälpa till med webbstrategin) bestämde verket sig för att förändra valda delar.
Förflyttningen som skett ser du här. Den nya med rött sidhuvud.
Det är egentligen inte mycket som hänt. Ändå förändrar det allt, på ett vis. Där det tidigare handlade om att få ut information, handlar det i dag om att hjälpa besökarna att göra det de kom för. Ett utrymme som tidigare bara var nyheter är nu nyheter och tre av de viktigaste anledningarna till att människor besöker webbplatsen.
Där den äldre versionen hade en delvis svåröverskådlig samling genvägar är det numera begränsat till 4 ingångar beroende på vem som besöker och i vilken situation.
Lite flyktigt kan vi kalla omgörningen en ”målgruppsanpassning”. Men det är mer än så. Per, Fredrik, Karin, Sofia och de andra på verket har lyckats åstadkomma en webbplats som löser målgruppernas uppgifter. Den handlar om vad dessa människor vill göra och inte vad verket vill berätta.
Bra webb, kort sagt. Som faktiskt fortsätter nedåt i strukturen med ett antal bra ingångssidor för olika uppgifter.
Också Göteborg har sett ljuset
Det är Göteborgs stad som börjat ta samma typ av steg i samma riktning. Jag och inUse är uppenbarligen helt överens om att det är hög tid att låta webbinnehållet göra ett bättre jobb.
Istället för att ”informera om äldrefrågor” har webbredaktörerna fått ett strategiskt viktigt uppdrag, med reell påverkan på de effekter som verksamheten strävar efter att nå.
Precis så ska det vara. Med extra betoning på att strategin måste börja med vad besökaren vill. Självklart är företagets och organisationens mål centrala men vi kan skrika oss hesa om inte besökaren är där och lyssnar. Och det är hon bara om vi låter henne göra det hon behöver.