Att skapa bra redaktionella flöden är svårt. Intranätveteranen Jane McConnell delar med sig av 7 principer som är rimliga i vissa avseenden — men som samtidigt missar minst två dimensioner.
Redaktionell organisation (eller Intranet Governance som det brukar kallas) är högintressant. Väldigt många funderar, väldigt många har definierat svårigheter i det egna arbetssättet. Jag samlar material för att så småningom skriva en omfattande genomgång, men Jane McConnells principer är är värda att kika på direkt.
- Definiera ansvar på lägsta möjliga nivå i organisationen men inte lägre än att ansvar kan utkrävas.
- Blanda inte samman innehållsägare med vem som publicerar innehåll.
- Gör det tydligt på sidorna vem som äger innehållet.
- Låt funktioner och enheter specificera sitt eget innehåll och process för godkännande.
- Undvik komplexa godkännanderutiner.
- Låt inte bara innehållsägare avgöra vilket innehåll som krävs. Involvera användarna.
- Undvika ”svarta hål”, se till att hela organisationen är med på intranätet.
Flera av principerna är rimliga. 2, 3 och 5 är utmärkta. Men jag har två invändningar.
Intranätet bör inte följa organisationen
En klassiker. Alla organisationer omorganiseras. Men ett så tydligt organisatoriskt uppbyggt intranät som punkt 4 antyder bygger man i praktiken in behovet att strukturera om intranätet mest hela tiden.
Jag tycker tvärtom. Utgå inte från organisationen. Utgå från behoven — vilket leder till nästa invändning.
Utgå från användarna. Involvera innehållsägarna.
Punkten 6 tar upp rätt spelare i matchen. Men det är fel hemmalag. Faktum är att intranätet skapar värden (höjd produktivitet osv.) först när det används. Alltså måste utgångspunkten vara vad medarbetarna vill och behöver göra.
För mig är innehållsägarna leverantörer, inte chefer. De tillhandahåller det som behövs, inte det de vill förmedla.