Historien upprepar sig – först webben, nu bloggar

Microsoft och Bill Gates börjar prata om bloggar som ett verktyg för att göra affärer. Detta har fått flera bedömare, bl.a. Micro Persuasion, att göra jämförelser med när Microsoft bestämde sig för att satsa på internet och slå ut Netscape.
Jämförelsen är intressant, men allt för snäv.

Likheterna mellan webbens intåg och bloggarnas nuläge är många fler. Här en personlig lista med likheter:

  • Entusiasterna: Bloggarna drivs av tekniker, journalister, bibliotekarier. Ledningarna har inte fattat än vad det handlar om – varken att man behöver bevaka bloggar eller t.o.m. skaffa en egen. Känns det igen från webben 1994-1995?
  • Navelskådandet: Bloggar handlar om tusen olika saker. Men mest handlar bloggar om bloggar (som denna just nu). Den som var på nätet 1994 kommer ihåg att webbsidorna då till stor del handlade om, just det, webben.
  • Enkelheten: Webben skulle bli en demokratisk revolution, eller åtminstone ett sätt för fler att göra sig hörda. Det var ju så enkelt att publicera. Till viss del fungerade det men inte blev det någon dramatisk omfördelning av makten över ordet. Bloggar, däremot…
  • Idealismen: Det sägs att man inte kan tjäna pengar på bloggar. De bygger på den personliga rösten, den enskildes engagemang. ”Organisationer kan inte stå bakom en riktig blogg” läste jag i en definition av bloggar nyligen. Den minnesgode känner igen resonemanget från webben och kan jämföra med vad Google väntas bli värt på börsen inom kort.
  • Den lysande föreläsaren Troed Troedsson på Paradigmmäklarna har sagt att man aldrig ska försöka förutspå framtiden i skrift. Det blir ju alltid fel men det kan bara bevisas om man skrivit ned det. Jag tar ändå chansen: Inom tre år är bloggar inskrivna i alla större organisationers kommunikationsplaner, och nånstans därute finns det folk som lever gott på intäkter i bloggarnas kölvatten.
  • I skandalernas spår – ny bok

    I juni disputerar Patrik Johansson med avhandlingen I skandalers spår – minskad legitimitet i svensk offentlig sektor. Jag har inte läst boken än, men beskrivningen är onekligen intressant: ”Att få sparken i en skandal, löpa gatlopp i press och annan media är knappast en avundsvärd situation, troligen en av de värsta upplevelserna det går att få i ett svenskt yrkesliv… Speciellt uppmärksammas vem som gör skandaler, vad som leder till skandaler och åtgärder mot skandaler. I boken visas också hur organisationer går tillväga för att återskapa sin legitimitet.”

    Svenska företag växer snabbast

    Dagens Industri skriver idag om en rapport som visar att Sverige har högst andel snabbväxande företag. Den negativa bilden av förutsättningarna för att driva företag i Sverige stämmer därmed inte, menar en konsult-vd.

    Frågan är ju vilka företag som växer? Olle Krantz vid Umeå universitet har visat att den svenska ekonomiska toppen kom kring 1950 och att den verkliga grundarperioden var 1890-1910. Vilket av dagens uppenbarligen snabbväxande svenska företag är nästa Ericsson eller SKF?

    Word avslöjar hemligheter

    Pressmeddelanden är för det mesta djupt övervägda texter. Det är inte ovanligt att 5-10 personer ska tycka till – och alla ändrar, lägger till eller drar ifrån. Då är Words funktion ”spåra ändringar” lysande. Men när pressmeddelandet sedan skickas ut i Word-format via e-post eller Waymaker kan också media spåra ändringarna…

    Affärsvärlden (via JKL Blog) har gjort en bra sammanställning av hur snett det kan gå. Stora företag avslöjar hemligheter som de tror är raderade.

    Ställ högre krav på forskares webbnärvaro

    Erik Stattin på mymarkup.net pekar på ett intressant dokument kring hur forskare använder webben för att presentera sitt eget arbete. En dålig närvaro leder till en marginalisering av akademin, är slutsatsen. Mitt första heltidsjobb med webben var faktiskt som redaktör på en högskola och jag hade många sådana diskussioner med forskare. Jag förstod från början inte varför många var så svårövertalade – tills jag en dag fick ett rakt och ärligt svar. ”Jag vill inte lägga ut för mycket. Det slutar bara med att skolelever från Skottland, typ, hör av sig och vill veta ännu mer. Och det har jag varken tid eller lust med.”

    Visst ska forskare ha bra webbplatser. Särskilt i Sverige så är det ju till stor del offentliga (våra) pengar de forskar för. Men det är inte svårt att förstå dilemmat.