AI för webbredaktörer: Gör ditt urval

Allt skrivande och all produktion av innehåll börjar med att du gör ett urval. Du måste bestämma dig för vad du överhuvudtaget ska förmedla. AI-verktygen ger dig god hjälp men du är utan tvekan fortsatt kapten på skutan.

Alla inlägg om ”Grundläggande AI för webbredaktörer”

Innehåll och sammanfattning

  1. Välj, prioritera, formulera, kontrollera
    Skribentens arbetsgång oavsett AI eller webb.
  2. Välj ur ett stort underlag
    AI-verktyg är bra på att sammanfatta men undanröj risken för bearbetning du inte vill ha.
  3. Fördjupa ditt val
    Ta ”Välj” vidare och kom allt närmare ett färdigt underlag för din text.
  4. Fråga bara saker det finns svar på
    Det är inte bara i roliga memes som AI-verktygen hamnar snett. Oavsett om det är hallucination eller överdriven vänlighet kan du få svar som inte finns.
  5. Urval utan (text)underlag
    Webbredaktörens vanligaste startpunkt är ett dokumenterat underlag. Men det behöver inte vara en text och du får hjälp även om underlaget bara är en idé.
  6. Urval ur data
    Från enkla beräkningar till mer komplexa samband — AI-verktygen är ditt stöd, men ett stöd du måste vara beredd att jobba för.
  7. Gör din research genom att fråga
    Grunden: be om hjälp och information utan underlag. Vägar vidare till något många vill tipsa dig om.

Välj, prioritera, formulera, kontrollera

Formeln är ett sätt att fånga alla de moment som krävs för en färdig text — eller färdigt innehåll i stort. Den har inget specifikt med vare sig AI eller ens webbpublicering att göra. Den är helt enkelt skribentens arbetsgång och den jag utgår från i jakten på vad AI kan hjälpa en webbredaktör med.

  • Välj: Någonting utgår du från. Ofta ett skrivet underlag. Ibland kanske dina anteckningar från ett samtal eller en intervju. En idé du har. Kanske en AI-genererad tanke? Oavsett måste du innan du börjar skriva reda ut ”vad är det jag ska ha med i texten?”. En kort text kanske bygger på 3-5 saker, och därifrån kan din urvalslista bli hur lång som helst.
  • Prioritera: Det går inte att säga två saker på samma gång. Vare sig du aktivt prioriterar eller inte säger du en sak före en annan. Detta steg påminner dig om att faktiskt göra en prioritering. Du måste bestämma vad som är mest relevant (”viktigast”, ”mest intressant”, ”mest efterfrågat”…) att säga först, och i vilken ordning du ska ta med resten av det du valt.
  • Formulera: Det vi förknippar med att ”skriva en text”, det vill säga just formuleringen av ord, meningar, stycken. I detta steg väcks också frågor om annat innehåll än text, som ”ska vi beskriva statistiken eller illustrera den med ett diagram”.
  • Kontrollera: Om du bara lägger ut vad någon bett dig om har du inte gjort stegen ovan, och därmed finns det heller inget att kontrollera. Det är åtminstone inte ditt problem. Men så fort du påverkat urval, prioritering och formulerat dig klart blir kontrollsteget nödvändigt. Har du fått fakta rätt? Ger texten inte bara rätt fakta utan också rätt intryck?

Välj ur ett stort underlag

Något av det vanligaste och svåraste en webbredaktör gör är att försöka skapa bra webbinnehåll av omfattande information. Ett sådant underlag är ofta skapat med ett annat syfte än att underlätta agerande, förklara, göra begripligt, inspirera och allt det vi vill göra.

Jag gör därför livet svårt för mig och AI-modellerna genom att utgå från sammanfattningen av SOU 2023:57 ”Åtgärder för tryggare bostadsområden”. Bara sammanfattningen är cirka 1 600 ord (cirka 4 A4) som jag matar in i ChatGPT 4.

Låt oss börja helt utan kontext och instruktioner genom att helt enkelt be om en sammanfattning på 150 ord.

Min översiktliga bedömning är att detta någorlunda väl fångar utredningens viktigaste slutsatser. Du kan jämföra med hur Sveriges Allmännytta beskrev utredningen när den kom.

Men genom att bara be om en sammanfattning i allmänhet finns risken att AI:n lägger till och tänker själv. Du kan be om en ”extraheringsbaserad sammanfattning”, att sammanfattningen sker endast med ord och meningar som finns i underlaget. Personligen vill jag i detta skede — urvalet — undanröja all risk för bearbetning och ger hellre instruktionen: ”Ge mig en lista på de 15 mest centrala meningarna för att förstå följande text. Lista dem i den ordning de förekommer i texten.”

Fördjupa ditt val

Listan är korrekt i betydelsen att samtliga meningar förekommer i texten. Huruvida de är de 15 viktigaste är naturligtvis en annan fråga. Men, som sagt, den rapportering som skett visar att bedömningen inte är radikalt annorlunda än de människor gjort (såvida inte de också roat sig med AI…).

Härifrån kan du välja att fördjupa ditt urval. Till exempel genom att be om mer fakta bakom någon av meningarna, som vad utredningen säger om förverkande av hyresrätt.

Fråga bara saker det finns svar på

Du har säkert hört talas om ”hallucination”, hur en AI med stor självsäkerhet kan svara på saker den faktiskt inte har täckning för i sin träningsdata. Samma effekt finns när du jobbar med ett specifikt underlag.

Jag bad Chat GPT ”skapa en nyhet om barns förutsättningar, situation och möjligheter” utifrån underlaget. Det första den gör är att sätta rubriken ”Regeringsutredning föreslår skärpta regler för hyresrätter för att stärka barns trygghet i bostadsområden”. Det är inte helt sant. Utredningens syfte var inte fokuserat på barn.

Även om detta inte är en hallucination av det omtalade slaget — min instruktion fick AI:n att bli lite väl hjälpsam med rubriken, gissar jag — så återkommer jag till att när du gör ett urval, undanröj all bearbetning. Rätt formulerat får du citat och en tolkningshjälp på vägen: ”Vilka är de fem viktigaste meningar som sägs om barns situation, förutsättningar och möjligheter i följande text”.

Urval utan (text)underlag

Även om den mest typiska situationen är att vi gör ett urval med ett underlag som bas, händer det att det inte finns något. Kanske uppstår textbehovet när du får veta att kommunens kontaktcenter får många frågor om vad det innebär att vara ett familjehem? Jag visade redan i förra inlägget att du kan fråga vad andra kommuner skriver.

Du kan naturligtvis också specificera en vinkel mer exakt, givet vad kontaktcentret berättar för dig. Detta är en process som ligger mycket nära att generera idéer.

Underlaget kan också finnas i andra format än text. Ett inspelat samtal kan du med hjälp av många olika tjänster transkribera till text. MS Word har den funktionen och det finns tjänster som kombinerar transkribering med AI-funktionalitet för att direkt bearbeta innehållet. Eller så tar du texten till din favorit-AI.

Samma sak med presentationer. Du kan ladda upp en presentation och be om ett urval ur den.

Urval ur data

Allt hittills har handlat om text. Och det är rimligt eftersom jag tänker att du som läser är webbredaktör. Det händer dock att vi får annat än texter eller lösa uppslag som underlag. Vanligast är förmodligen statistik.

Enkla beräkningar

Låt säga att du vill göra ett urval i Statens utgifter för 2022-2026. Det går alldeles utmärkt att klistra in utgiftstabellen och be om en beräkning av ”den procentuella förändringen för varje utgiftsområde mellan 2022 och 2024. Ange vilka tre som ökar mest och vilka som ökar minst, eller minskar.”

Sannolikt går det snabbare än om du räknar själv. Du kan också fråga exempelvis vilken av minskningarna som är mest uppseendeväckande sett till den allmänna debatten (och få svaret Hälsovård, sjukvård och social omsorg — avgör själv om du håller med).

En statistiker skulle nog inte bli imponerad av djupet i en analys som denna. Det är mer matematik än analys. Ifall du är statistiker och inte webbredaktör har du en mängd mer eller mindre AI-inriktade applikationer att välja på för prognostisering, datavisualisering och så vidare. Men det går att komma längre även utan att vara dataanalytiker.

Analysera egen data

Med ChatGPTs hjälp — och Malmö stads öppna data — lyckas jag till exempel hitta detta: Det genomsnittliga antalet ohälsodagar i en stadsdel har ett rimligt starkt samband med hur många som pendlar till jobb utanför Malmö. Ju högre andel pendlare desto lägre ohälsotal (korrelationskoefficient -0,719).

Om du har jobbat med statistik i, säg, 2 sekunder av ditt liv så skriker du nu ”Korrelation innebär inte nödvändigtvis kausalitet!”. Vilket är helt korrekt i detta fall. Man blir inte friskare av pendling. Däremot blir man friskare av att till exempel ha en god ekonomi vilket ett arbete bidrar till, vare sig man pendlar eller inte. Men detta poängterar faktiskt ChatGPT: ”Det är viktigt att notera att detta är en korrelationsanalys och inte nödvändigtvis indikerar ett orsakssamband. Andra faktorer kan också påverka både pendlingen och ohälsotal.”

Du hade kunnat göra exakt samma analys i Excel utan att få det påpekandet. I mer komplicerade sammanhang än mitt banala exempel kan den typen av stöd vara viktigt.

Kapaciteten för dataanalys i AI-verktyg är värdefull. Min erfarenhet just nu är att jag ofta jobbar en stund med mina data innan jag laddar upp dem. Inte sällan laddar jag upp en första omgång och noterar var AI:n får problem, rensar data och startar om. Det där med att ”bara ladda upp dina data och fråga vad du vill veta” är än så länge en vacker tanke men inget jag någonsin fått att fungera när det handlar om komplex data med många dimensioner.

Gör din research genom att fråga

Merparten av det ovanstående handlar om något annat än grundfunktionaliteten i AI. Det vanligaste bör vara att du ber om information utan att själv bidra med underlag. I den research som ofta är en del av skrivprocessens välj-steg är det en given hjälp. Men mängder av människor har ägnat 2023 åt att skriva guider kring det, så gör en Google-sökning om hur du skriver en bra prompt eller fråga AI:n själv. Här har jag frågat Googles Bard AI.

AI för webbredaktörer: Generera idéer

Generativ AI kan, mycket riktigt, generera idéer. Den välkända erfarenheten kring AI är dock uppenbar just när det handlar om att få idéer — utan tydlig styrning genereras väldigt mycket dumheter. Ju bättre idé du själv har, desto bättre idéer får du.

Alla inlägg om ”Grundläggande AI för webbredaktörer”

Innehåll och sammanfattning

  1. AI-användning utan ”risk”
    Inget annat skede i skrivprocessen är så okänsligt. Du skickar ingen konfidentiell information. Du publicerar inget av resultatet direkt. Det är bara att köra.
  2. Alltid första steget: sätt sammanhanget
    Det är inte djävulen utan framgången som sitter i detaljerna. Hitta ett tillräckligt specifikt sammanhang för dina frågor för att få kvalitet i svaren.
  3. Fördjupa din idé
    Att nå fram till en idé som är klar att bearbeta vidare är en process. Steg för steg, eller snarare genom att tratta ner.
  4. Strategiska idéer för ditt genomslag
    En faktauppgift är Google fortfarande minst lika bra på. Men textuppslag, sökbegrepp, benchmarking är bara några exempel på hur brett användningsområdet är.

AI-användning utan ”risk”

Att skapa idéer finns med i toppen på hur AI används, att döma av de webbredaktörer jag pratat med. Det är fullt logiskt. Det är den minst riskfyllda användningen av generativ AI. Du publicerar ju inte något av det som skapats. Det gör inget om du får 10 galna idéer så länge det finns en bra idé att gå vidare med — och du är den som både avgör och tar arbetet framåt.

I den mån det finns tveksamheter kring andra användningsområden för AI (och det finns det) är denna del alltså dess motsats. Bara kör. Det är i grunden inte annorlunda än att scanna av ett ämne på sociala medier eller andra metoder vi använder för att hitta ingångar till och vinklar på ett ämne.

Alltid första steget: sätt sammanhanget

Jag exemplifierar med ChatGPT-4 men principen är den samma oavsett verktyg. Ju tydligare du beskriver en kontext, ett sammanhang, desto bättre respons får du.

Låt säga att du är redaktör på ett intranät. Du blir kontaktad av HR som ser en minskning i hur många som använder sitt friskvårdsbidrag och de vill få en nyhet publicerad som inspirerar medarbetarna till att träna mer, och naturligtvis använda friskvårdsbidraget.

Om du ber Chat GPT om ”artikelidéer kring hälsa” spretar det rejält. I exemplet har jag bett om bara fem idéer för att göra det enklare att använda skärmdumpen här. Maximalt två av dem ens nära det du vill skriva.

Skriver du i stället ”artikelidéer om hur medarbetare får störst nytta av sitt friskvårdsbidrag” blir det högre kvalitet. Jag skulle säga att samtliga fem förslag är intressanta, om än inte färdiga rubriker och innehållsförslag.

I detta enkla exempel är alltså ”medarbetare” och ”friskvårdsbidrag” den specifika kontext som räcker för att börja se kvalitet i idéerna. I andra ämnen kan du behöva beskriva din tänkta läsare eller andra viktiga förutsättningar mer detaljerat. Min erfarenhet är att AI-verktygen ibland reagerar direkt på vissa förutsättningar medan de mer eller mindre nonchalerar andra.

Fördjupa din idé

En tratt är en bra metafor för konversationer som dessa. Du sätter en kontext (medarbetare och friskvård) som du sedan borrar vidare i. I detta fallet väljer jag en av idéerna och tar den vidare: ”Ge mig idéer till en artikel som upplyser medarbetare om ovanliga eller unika aktiviteter som täcks av friskvårdsbidraget.”

Själv hade jag nog varken tänkt på floating eller capoeira, som är några av förslagen. Du kan då direkt fördjupa dig, och börja röra dig i gränslandet mellan idé och research: ”På vilket sätt har floating ett värde ur ett hälsoperspektiv för en människa som jobbar stillasittande på ett kontor?” Observera att jag här både fördjupar och lägger till ett sammanhang, det vill säga kontorsråttan.

Med detta kommer vi över i urvalsprocessen vilket är nästa steg i denna serie. Det är till exempel i detta skede du måste fundera på om AI:n har stöd för sina påståenden eller inte. Så jag stannar här vad gäller det exemplet.

Det finns ju också en mer övergripande eller strategisk idégenerering som är lika intressant.

Strategiska idéer för ditt genomslag

Jämthund enligt DALL·E 3

Det är din fantasi som sätter gränser. Du kan ta reda på vilken den vanligaste jakthunden i Sverige är, i syfte att ha med en sådan på en annons till din målgrupp av jägare för att få dem att känna sig hemma. ChatGPT påstår att det är en jämthund, och DALL·E 3 kan förstås ge dig en snygg bild.

Detta behöver du däremot inte ChatGPT till. En Google-sökning ger samma svar och du får direkt en chans att kontrollera källorna, och i detta fallet se att flera olika källor är överens. Ifall du helt enkelt trivs bättre med att konversera än att söka, bör du kika på Bing Chat som faktiskt ger källorna direkt.

Det är alltså det specifikt generativa vi ska leta efter för att skapa någon ny, unik nytta.

Låt oss därför fråga ”Vilka ord och begrepp ska jag sökoptimera en sida för som handlar om digitala arbetsplatser byggda i Microsoft 365?”. Svaren är bra. Du får också några korrekta råd: ”…skapa värdefullt, engagerande och användbart innehåll för läsarna”. Men svaren är så många och varierande att de inte är användbara som underlag för sökoptimering.

Om vi trattar ner igen genom att specificera kontexten blir det mer konkret. Jag säger att jag vill nå människor som jobbar med HR och jag vill ha de viktigaste orden och begreppen för att nå dem. Slutresultatet är

  • HR-tech
  • Medarbetarengagemang
  • Talanghantering

Alla tre är använda. Alla tre har företag köpt sökannonser för. I något fall är jag tveksam till om det inte finns bättre synonymer. ChatGPT har ingen användnings- eller trafikdata så för att ta ett kvantitativt baserat beslut måste du vidare till exempelvis Googles Sökordsplanerare. Det finns också AI-verktyg, ofta byggda på ChatGPT, som hjälper till mer direkt. Men ja, i detta exempel har idén kvalitet nog för att starta din sökoptimering.

Du kan också be AI:n att i praktiken göra en benchmark, en bedömning av vad som brukar skrivas i ett ämne. Du får en start kring något du inte redan tidigare arbetat med. Här är två exempel:

Som sagt — din fantasi sätter gränserna. Du behöver till exempel aldrig mer svettas över kickoffen du ska arrangera för webbredaktörerna och sen ändå hamna i levnadsviljedödande karaoke eller charader:

Grundläggande AI för webbredaktörer – så bra(?) är hjälpen vi får

Tröttna inte direkt! Jag vet att många AI-verktyg är i läget att vara både uttjatade och knappt kända samtidigt. I en serie kommer jag att gå igenom vilken nytta du som webbredaktör kan ha av de generativa AI-verktygen. Inga undergångsscenarier, inga filosofiska tankar om människan vs. maskinen — bara konkret hur vi som webb- och intranätredaktörer kan bli än mer effektiva. Eller inte.

En bild som mest av allt illustrerar min fantasilöshet. Skapad av DALL·E 3

3 av 10 svenskar har använt ett AI-verktyg. I gruppen 18-34 är andelen dubbelt så hög. Förmodligen och förhoppningsvis är andelen tre gånger så hög bland webbredaktörer och andra som arbetar med innehåll på nätet. En undersökning antyder det. Men det är inte 100%, det vet jag. Och framförallt är det inte 100% som har hittat strukturerade sätt att ta hjälp av verktygen.

Se de följande inläggen som ett litet inspel från min sida för de absolut vanligaste webb- och intranätredaktörerna — de som har ett mindre uppdrag inom ramen för en tjänst som på inget sätt handlar om webb eller kommunikation. Kanske kan jag ge något enstaka tips, kanske ge bränsle i en diskussion i er webbförvaltning eller som ett underlag för den heltidsanställde webbkommunikatören i dialogen med den decentraliserade publiceringsorganisationen.

Just förutsättningarna för att gemensamt i en webborganisation sätta upp principer förändrades radikalt alldeles nyligen med det OpenAI kort och gott kallar ”GPTs”. En agent du skapar, ger instruktioner eller data och sätter begränsningar för — och som kan användas gemensamt. Jag gissar att detta blir det primära sättet att använda AI-stöd.

Webb- och intranätredaktörer, skrev jag. Förutsättningarna för att använda dessa verktyg är relativt lika oavsett om du producerar externt eller internt innehåll. Den uppenbara skillnaden är givetvis vad du kan be om hjälp med. Intern information med personuppgifter eller konfidentiell fakta måste redigeras innan den kan matas in i ett publikt AI-verktyg. Samtidigt står inte utvecklingen stilla. Bing Chat Enterprise kommer med löftet att ingen information läcker utanför din organisation, exempelvis.

Artiklar ”Grundläggande AI för webbredaktörer”