Hoppas du får sol och bad, lugn och ro. Eller full fart. Vilket du nu vill. Här är det sommarstiltje i varje fall. Hörs igen i mitten av augusti.
Ett och annat lästips kan dyka upp på mina temasidor för webbredaktör och intranät. Men annars blir det tyst. Om du tröttnat på att läsa sommardeckare i skuggan tar jag mig friheten att tipsa om Webbredaktörens handbok. Lika lättläst men mer lärorik 🙂
Från några enstaka bloggar till ett helt intranät. Men fortfarande byggt som en bloggportal. En fallstudie från VisitSweden visar att bloggar kan vara grunden för effektiv intern kommunikation.
Jag har fått tillfälle att titta lite närmare på VisitSwedens intranät – och det är en lösning som många mindre företag och organisationer kan inspireras av. Kanske till och med större företag?
VisitSweden arbetar för att marknadsföra Sverige i världen. Det är en i webbsammanhang uppmärksammad organisation: bästa sajt, bästa community. Men det är också en liten organisation och med ett 70-tal medarbetare var det inte möjligt att göra en storskalig intranätsatsning även om behoven fanns.
Däremot hade interna bloggar börjat användas. Och allt fler ville starta nya interna bloggar. Goda erfarenheter, efterfrågan på fler bloggar samt behovet av intern information och kommunikation ledde fram till tanken på bloggportalen.
Som du ser ovan är den igång, inte minst tack vare VisitSwedens Social Media Manager Tommy Sollén som engagerat sig i bloggportalen samtidigt som han drivit på CommunityOfSweden. Bloggportalen är byggd i WordPress MU med hjälp av BKC STHLM. Den utgår helt från systemets grundfunktionalitet med allmänt tillgängliga plugins (tilläggsprogram som kopplas på).
Principen är enkel.
VisitSwedens bloggportal tar dock steget bortom att ”bara” bygga på bloggar. De använder självklart WordPress möjlighet att skapa en fast sidstruktur. Precis som på vilket intranät som helst kan medarbetarna alltså läsa icke-kronologisk, statisk information: Policies, mallar och den typen av innehåll.
Dessutom har de inkluderat en gemensam kalender från Google och skapat en omvärldsbevakningstjänst med hjälp av sökningar som automatiskt inkluderas på en sida. Omvärldsbevakningen bygger på RSS, såväl prenumerationen på viktiga sökbegrepp som hämtningen av nyheter och artiklar.
Investeringen då? Ja, egentligen ingen alls. WordPress är gratis, tilläggsprogrammen är gratis. Google tar inget betalt för kalendern och RSS kostar inte en krona. Sen ska delarna givetvis sättas samman och precis som VisitSweden vill nog de flesta ha en egen design. Det innebär en tidskostnad, oavsett om tiden köps in eller om kompetensen finns internt.
Så gratis är det inte. Men väsentligt mycket billigare än en traditionell intranätlösning. Och frågan är om det inte faktiskt också är bättre – enklare att använda, möjligheter till dialog integrerad från början.
Frågan är var gränsen går? När bakomliggande system ska integreras? Förmodligen. Men jag skulle inte bli förvånad om den gränsen steg för steg kommer att flyttas fram.
Skatteverket brukar berömmas för sina e-tjänster. Faktum är att webbplatsen också är ett exempel på hur väl genomtänkt sidstruktur bidrar till både begriplighet och översikt.
[sniplet effekt]
Skatteverket.se är en av de webbplatser som oftast nämns i diskussioner om bra myndighetswebbar. En anledning är förstås de e- och service-tjänster som verket förtjänstfullt har utvecklat. Men det är inte hela förklaringen.
Jag har ofta förvånats över att jag faktiskt har lyckats hitta svaren på de frågor jag haft när jag använt sajten. Jag har lyckats räkna ut reglerna för något eller hittat rätt värde för en förmån. Kanske är förvåningen mest ett resultat av mina förväntningar, vem vet, men jag vågar hävda att mina och andras positiva erfarenheter också beror på att Skatteverket är skickliga på att arbeta med innehåll.
Visste du till exempel att Skatteverket utfärdar id-kort? Jag hade ingen aning. Nu vet jag — och jag vet allt jag behöver veta. Här är 6 anledningar till att innehållet snabbt och enkelt gjorde sitt jobb.
Ur Webbredaktörens handbok
Det vanligaste misstaget en skribent gör är att börja skriva för tidigt. Skrivprocessen består av mycket mer än att formulera sig – den börjar innan det. Varje gång du sätter dig för att skriva behöver du besvara tre frågor:
- Vilket innehåll ska texten ha? (Urval)
- I vilken ordning ska jag berätta det jag valt? (Prioritering)
- Hur ska jag uttrycka mig? (Formulering)
Egentligen inget nytt under solen. Men lite humor är det i valet av Spacebook som namn för NASAs interna sociala nätverk.
Som konstaterat tidigare: personliga profilsidor blir allt viktigare på bra intranät. Med Spacebook tar NASA Goddard Space Flight Center steget in i ett mer relationsdrivet intranät. ReadWriteWeb skriver och visar prototyp:
As on Facebook, users on Spacebook will be able to maintain their own user profiles which list their expertise and personal interests. They can also publish their status, share files, and friend (follow) other Spacebook users’ activity. Not only will this help employees connect with each other more easily than ever before, [NASAs CIO] believes the social networking will lead to productivity increases as well…especially now as hiring freezes are impacting the center.
Medvetet skriver jag inte om teknik. Men jag bryter mot principen för Open Atrium – ett ”färdigt” intranät med många samarbetsfunktioner som snart släpps som Open Source.
Open Atrium presenteras som ett
…open source intranet package that you can install, access, and start customizing to meet your team’s exact needs — all in just 60 seconds. Out of the box, Open Atrium lets you coordinate projects with your team wherever they are in the world — whether you’re coordinating programs around the world for an international organization, organizing the communications outreach for an advocacy campaign, or running out simultaneous projects for a software development company.
I mitten av juli lanseras den första versionen och jag har alltså inte testat. Men några detaljer gör att jag vågar vara förhoppningsfull.
För det första bygger paketet på Drupal, ett av de mest använda och uppskattade publiceringssystemen med öppen källkod. Det finns med andra ord en god bas att stå på.
För det andra handlar det om ett system som installeras där du vill, kanske bakom din brandvägg. Det Open Atrium kommer att erbjuda är nämligen inte unikt. Det finns intranätliknande tjänster som kan göra det programpaketet utlovar. Men det är just tjänster på nätet. Det innebär att anpassningsmöjligheterna är begränsade (ibland obefintliga) och det håller inte. ”One size fits all” fungerar kanske för badtofflor men inte för intranät.
För det tredje är funktionslistan spännande. Klart från början är
Några oklarheter då? Ja, det blir viktigt hur de löser hanteringen av statisk information och navigation. Utan tvekan ökar behoven av samarbetsstöd på intranät men vi behöver fortfarande policies, instruktioner och den typen av innehåll. Drupal har förstås inga problem att hantera statisk information så förutsättningarna finns för att även detta ska fungera bra i Open Atrium.
Jag är alltså förhoppningsfull. Sen får vi se vilka de verkliga möjligheterna blir. Men skulle Open Atrium vara bra har det potential att bli stort. Det finns (åtminstone att döma av de frågor jag får) ett betydande behov av enkla, snabba och billiga sätt att komma igång med intranät.
Det är lätt att starta en fan- eller företagssida på Facebook. Men, som alltid, det är lättare att starta än att fullfölja bra.
Mashable bjuder på fem fallstudier om företag som lyckats väl med sina fan-sidor. Kika närmare på vad Pringles, Coca-Cola, Starbucks, Adidas och Red Bull har gjort bra. Slutsatsen:
The key takeaways are that you have to know your audience, you have to provide quality, regular content, you need to encourage discussion and engagement, and you must not take yourself too seriously.
Principen att på webbplatser eller intranät ställa och besvara de ”vanligaste frågorna”, en FAQ, känner du igen. Det är en av de mest klassiska innehållstyperna på nätet. Har den fortfarande något att tillföra?
Frågan diskuteras nu på forumet Content Strategy och svaren varierar. Själv har jag aldrig riktigt gillat FAQ-formatet. Har producerat 2-3 stycken genom åren och kan erkänna att ingen av dem på riktigt besvarat de vanligaste frågorna. De har snarast besvarat sådant som jag inte fick in i strukturen på ett bra sätt, tyvärr.
Jag är alltså skeptisk. Ett axplock ur diskussionen visar att det finns argument både för och emot. Vad tycker du? Har du bra eller dåliga erfarenheter?
…if there’s a problem with the software/site, it should be fixed, not documented in a FAQ.
I think if any questions are truly asked as ’frequently’ as suggested by an FAQ page they really should be woven into the fabric of the web site’s content. That said, I’m all in favour of pages that answer direct questions relating to a specific task (say, advice on a company’s returns policy)
Think about it: Why are FAQs so popular? Isn’t it because people come to web sites with questions?
FAQ pages are awful for users in search results. If a user searches your site for help and gets an FAQ page as a result, the likely hood of them finding the answer to their specific question on this long scrolling page of content is almost nil.
One of the reasons I’d give for keeping FAQs–and I have absolutely no evidence to back this up–is that it’s a label whose purpose is largely known by its intended audience, much like ”Search” and ”Sitemap.”
Synligare värde och mindre miljöpåverkan. Det är två dimensioner som just nu driver de mest avancerade intranäten framåt, enligt Intranet Benchmarking Forum.
De fem trenderna är dessa:
Det har gått ut ett mejl med reklam för Webbredaktörens handbok som vissa uppfattar som spam. Förlaget ber om ursäkt och du kan läsa förklaringen här.
Så, spam är riktigt känsligt. Det visste vi. Jag är däremot uppriktigt förvånad över att så många hjärndöda tar sig tid att anonymt kontakta författaren men inte fundera på vem som marknadsför en bok (det vill säga förlaget). Det är nästan så att de förtjänar spam 😉
Hur som helst. Jag är lika irriterad över utskicket som någon annan. Det är i flera avseenden tvärt emot vad boken rekommenderar, vilket är en ironi i sig. Förlaget — No Digit Media — erkänner att de gjort bort sig. Inga bortförklaringar, vilket hedrar förläggaren Urban Lindstedt. Så här skriver han i en diskussionstråd på Webmasters Network.
Jag hade naturligtvis fel. Jag ber alla mottagare om ursäkt och lovar att jag aldrig kommer att använda infoos adresser till något annat än infoos verksamhet i framtiden. Jag har fått både arga mejl och telefonsamtal under dagen. Jag vill också påpeka att författaren är lika upprörd över utskicket som många av mottagarna.
Ibland gör man misstag. Jag är inte säker på att ni kommer acceptera min ursäkt, men den är ärligt menat.
Genom att observera bara två personer halverar du risken att välja fel når du skapar webb eller intranät. Åsikter eller expertutlåtanden är inte bättre än – eller till och med sämre än – att låta krona eller klave avgöra.
Det är sällan nu för tiden som jag imponeras av gamle gurun Jakob Nielsens artiklar. Men i sitt senaste alster slår han fast något som är både sant och oerhört viktigt: Fakta slår åsikter. Alltid.
Det exempel han bygger diskussionen kring är kanske inte det viktigaste (behöver folk en funktion för att öka textstorlek eller vet de hur man gör själv i webbläsaren?). Det intressanta är hur stor skillnaden blir på de som ”vet” och de som faktiskt testat.
Most strikingly, 75% of guessers were wrong. You’d be better off tossing a coin than asking advice of these people.
In this simple example, basing design advice on the smallest amount of empirical observation of real users quadrupled the probability of being right.
Ytterligare exempel bekräftar samma princip.
…testing just 2 users per design reduced the probability of being wrong from 50% to 24% — cutting it in half.
Sen vill man ju gärna minska sannolikheten för att fatta fel beslut ännu mer och då behöver testgruppen utökas från 2 till kanske 5-10 personer.
Betyder detta att du som driven, skicklig yrkesperson är överflödig? Eller (hemska tanke…) att jag och konsultkollegor är onödiga? Självklart inte. Din kompetens krävs fortfarande för att överhuvudtaget veta vad som måste testas. Alternativ måste tas fram grundade på den generella kunskap som finns.
Men det som är viktigt måste testas. Det finns inga genvägar — och det gäller allt från hur viktiga länkar formuleras till vilka behov som får människor att komma till din sajt.
Att som utvecklare och redaktör bli mer ”data-driven” är den stora utmaningen. Och det stora löftet. Det är så vi professionaliserar arbetet med webb och intranät.
