Så kommer sociala medier att förändra intern kommunikation

Vi bör förvänta oss stora skillnader mellan hur organisationer kommunicerar internt. Men för dem som undersöker nya möjligheter väntar allt från socialt sök till lönsamhetsskapande nätverksanalys. Det slår Ross Dawson fast i en framtidsspaning.

Dawsons utgångspunkt i 7 Shifts: The Future of Social Media and Internal Communications är logisk och enkel. Organisationer, menar han, når sina mål genom att föra samman många människors talang och energi. Om vi köper det argumentet är det ingen halsbrytande slutsats att organisationer och arbetssätt garanterat kommer att förändras i takt med att möjligheterna till kommunikation förändras.

Dawson har för övrigt haft rätt förr. Som Alex Manchester skriver så förutsåg Dawson redan 2001 att sociala nätverk skulle bli affärskritiska tjänster. Det var det inte många som trodde eller vågade säga då.

Kolla själv Dawsons alla sju punkter. Någon känns kanske lite träig (jag menar, hur många har inte proklamerat e-postens död?) men åtminstone tre av punkterna är högintressanta. Här talar vi verksamhetsnytta och verksamhetsutveckling på riktigt.

Social search will drive value: The promise of social search will finally bear fruit, with for once enterprise technology moving ahead of consumer tech.

Network analysis will drive performance: For sophisticated organisations, social network analysis is the tool that offers the greatest insights into which interventions will best drive increased performance.

Work will transcend organisational boundaries: As companies virtualise, using workers and contractors around the world, work processes will be designed to be used equally well by people both inside and outside the organisation.

Ingen blir så trött på din sajt som du

Du tycker att din sajt inte ”lever”. Den ser likadan ut flera veckor i rad. Du inser att den måste bli mer ”dynamisk”. Eller? Om du känner igen dig är du inte unik. Men ta ett djupt andetag. Sannolikheten är stor att dina besökare faktiskt inte bryr sig.

Jag är igång med höstens utbildningar och har flera gånger under veckan — som så många gånger förr — mött den oro som en webbredaktör lätt kan känna inför en sajt som sällan uppdateras.

Visst kan det vara ett problem. En intresseorganisation bör ju ha ett visst flöde på sin opinionsbildning. En sajt med ambitionen att vara en knutpunkt för sin bransch behöver vara väldigt aktuell i sin omvärldsbevakning. Men för en stor majoritet företag och myndigheter är detta inget problem.

Anledningen är enkel. Dina besökare har annat för sig än att följa uppdateringar från dig. De vänder sig till dig den gång, eller de få gånger i sitt liv, då de behöver ett nytt kolfilter till köksfläkten, vill få en servicetid till bilen, vill sätta barnet i barnomsorgskö, ska hitta en vandringsled i Dalarna… Det är den här typen av behov som de flesta sajter möter.

Våga alltså luta dig tillbaka. Inse att du och dina kollegor blir trötta på sajten långt, långt före besökarna.

Mina norska kollegor sammanfattar det bra i ett upprop mot nyhetshetsen på framförallt myndighetssajter:

De kverner ut uinteressante artikler med kort levetid og lav relevans istedenfor å bruke tid på å forsterke og vedlikeholde varig innhold av verdi.

Precis så är det. En webbredaktörs tid är inte obegränsad. De timmar som läggs på nyheter och aktualiteter skulle ofta skapa mer värde om de ägnades åt det som besökarna faktiskt kommer till sajten för.

Ett sökresultat som skrämmer

Med webben har vi som traditionella avsändare förlorat kontrollen över budskapet. Det vet vi, och det är vi många som säger så där abstrakt och generaliserande. Men en sökning jag nyligen gjorde gav mig ett ovanligt konkret exempel.

Tänk dig att du du eller någon du känner blir kallad som vittne till en rättegång. Det är något de flesta av oss inte har varit med om tidigare. I det läget är det fullt rimligt att du undrar över hur det går till och vill ta reda på mer.

Du kanske gör denna sökning: ”vittne malmö tingsrätt”. Och ifall du var det minsta orolig har du inte blivit lugnare.

Sökresultat från Google
Sökresultat från Google

Inget har gjort något fel. Sydsvenskans artiklar är relevanta och seriösa. Tingsrätten har lyckats perfekt med sin sökmotoroptimering. Google gör en, kan man hävda, rimlig prioritering.

Ingen har gjort fel. Ingen kan göra något annorlunda. Ändå är det knappast synen ovan som tingsrätten önskar att vittnen ska få.

Jag tycker inte att detta är bra eller dåligt. Det är bara så här det är. Men jag noterar att när jag visade exemplet för en helt annan myndighet så blev det oerhört tydligt för dem att diskussionen om ”förlorad kontroll” går bortom pizzerior som sågas på recensionssajter.

Nåväl, det var bara ett litet exempel från verkligheten.

VD slutar blogga: ”Högsta chefen bör inte blogga”

Stephan Ekbergh som grundat Travelstart slutar, efter flera år, att blogga. Han menar att det egna bloggandet faktiskt inte är förenligt med att vara VD — åtminstone inte om han ska kunna blogga bra.

Kommunikation är inte ”one size fits all” så låt oss undvika generaliseringar. Men det är en till synes genomtänkt och därför tänkvärd anledning till att Ekbergh nu skrivit sin sista bloggpost som VD.

”I used to think that it’s a good thing for CEO´s to blog, I don’t any longer, and reason is simple. If you want to write a compelling blog you need to be honest otherwise the communication will be as bland as most PR messages.
Honesty is great and fundamental, but business is about winning and exploring.”

Många skulle säga att han skapar en motsättning där det inte finns någon. Men detta är hans upplevelse och han bekräftar genom den vad många betraktat som det tyngsta argumentet mot företagsbloggar och särskilt ledarbloggar: Det går inte att vara så öppen som formatet måhända ”kräver”. Inte idag, inte i dagens affärskontakter. Det kostar förtroende och förtroende är pengar.

Uppmärksamhet (eller bristen på den) ett större problem

Som sagt, låt oss undvika generaliseringar. För varje nedlagd, eller dålig, ledarblogg går det att hitta ett exempel på motsatsen. Själv tror jag att frågor kring öppenhet egentligen är ett mindre problem än konkurrensen om uppmärksamhet (då menar jag i allmänhet och inte just Ekbergh).

Vi fick ett litet udda exempel på det häromdagen när en early adopter, en sådan som använder alla sociala medie-tjänster som finns, helt plötsligt upptäckte att många av hans uppdateringar inte hade publicerats. Nån liten teknisk grej hade strulat men hans insikt var allt annat än liten.

”No one noticed.

Not even me.

It makes me feel like everything I’ve posted over the past four years on Twitter, Jaiku, Friendfeed, Plurk, Pownce, and, yes, Google Buzz, has been an immense waste of time. I was shouting into a vast echo chamber where no one could hear me because they were too busy shouting themselves. All this time I’ve been pumping content into the void like some chatterbox Onan. How humiliating. How demoralizing.”

Hur sociala kan vi vara innan volymen kväver interaktionen? Det är kärnfrågan för den majoritet företag som fortfarande överväger ”vad de ska göra i sociala medier”.

Tipstack om Ekbergh till Joakim Jardenberg.

Allt bättre kommunsajter

Svenska kommunsajter blir allt enklare att hitta på. ”Totalt har andelen medborgarfrågor som enkelt kan besvaras via webben ökat med i genomsnitt 15 procentenheter jämfört med förra året” skriver SKL.

SKL har fokuserat på 215 medborgarfrågor inom tolv olika områden (till exempel handikappomsorg och grundskola). Själva testen består av att ta reda på om svaren på frågorna går att hitta inom två minuter.

Bäst i landet är Umeå kommun och i de fullständiga resultaten kan du hitta din egen kommun.

Du får ursäkta om jag är trist och träig men det är faktiskt metoden jag går igång på. Allt för mycket webbutvärdering görs nämligen med i stort sett meningslösa enkäter.

Jag kommer ihåg en enkät som ställde — och i värsta fall fortfarande ställer — frågan ”Hur användbar tycker du att denna webbplats är?”. Va!? Hur många tolkningar finns det inte av användbarhet? För Nisse är det kanske att startsidan laddades snabbt. För Kalle att fonterna är snygga. Svaren är hur som helst inte möjliga att agera på.

SKL tar däremot den enda rimliga vägen. En sajt ska ge mig det jag behöver. Så då lyckas sajten om jag får det jag behöver inom rimlig tid. Punkt.

Sen går jag inte i god för att urvalet av frågor är bra eller att rätt människor har testat. Man kan också diskutera om det är lämpligt att sätta en tvåminutersgräns för allt innehåll. Vissa processer är vi villiga att satsa tid på, andra saker vill vi bara få ett svar på inom sekunder. Men principen bakom testen är helt rätt.

IBM visar värdet av sina redaktörer

Webbredaktörens arbete kan vara dolt. I skymundan. Och det man (läs chefer) inte ser kan heller inte värdesättas. Men IBM lyckades enkelt visa att ett gott redaktörskap ger 30 procent bättre resultat.

Testen var hur simpel som helst.

Because editors are often seen as unnecessary, we at IBM conducted a study to demonstrate their value for some of our marketing pages. We took a sample of unedited pages with high traffic from across our various business units and ran them through Dave Harlan, the editing lead for the group that creates a lot of our marketing content. We then ran an A/B test, where we served the unedited versions to a random sample of users and the edited versions to the rest of the users. We then measured engagement (defined as clicks to desired links on the page) on those pages over the course of a month.

En enkel före/efter-test alltså. Men med lika slående resultat som det brukar bli när man faktiskt har engagemang nog att mäta.

The results were astonishing.  The mean difference in engagement was 30 percent across the set of pages.

Svårare behöver det inte vara att visa värdet av en skicklig webbredaktör.

6 lästips om intranät

Så var semestern, åtminstone min, slut. För att komma igång gör jag det enkelt för mig — ett axplock läsvärda grejer om intranät.

Så ser ett snyggt intranät ut

Går det att säga? Nja, men James Robertson diskuterar och exemplifierar.

Fundamentally, this is about trust. Staff need have confidence that the intranet will provide them with accurate and up-to-date information. An old, ugly and dated site sends the opposite message, that the intranet is uncared for and under-resourced.

Slaget står mellan kommunikation och nyttigheter

Det påstår i varje fall denna bloggare. Jag håller inte med. Ett intranät ska per definition leverera nytta — och det gäller också ”kommunikationen”, det vill säga det som kommunikationsavdelningen betraktar som sitt ansvar. Konflikten finns alltså inte. Nyheterna ska också hjälpa mig göra mitt jobb (detta kan i sig vara ett problem, men det är en annan diskussion).

…I’ve seen a quiet war waging between communicators and employees.  Communicators passionately want to share breaking news, org changes, evergreen stories and the not so timely letter from the CEO.  Employees want to get their hands on the ever elusive employee policies, org charts, and all of the tools that will help them be good company citizens while allowing them to focus on the job they’ve been hired to do.

Nio tips för bättre massmejl

Fast egentligen borde vi väl inte fundera på hur massmejlen ska bli bättre? Vi borde försöka bli av med dem. Dock, så länge de finns är det inte fel att de följer lite grundläggande vett och etikett.

Migrera till SharePoint — en berättelse ur verkligheten

Vare sig de vill eller inte så står många inför en flytt till SharePoint. Då kan det vara värt att följa denna användbarhetsexperts resa genom just ett sådant projekt.

Successful change requires vision, skills, incentives, resources, and an action plan… If your migration plan for SharePoint is missing any of these concepts, you can expect a less-than-ideal project experience.

Lång eller kort startsida på intranätet?

Under sommaren har en liten diskussion uppstått kring om medarbetarna ska behöva scrolla på intranätets startsida. Nej, det är inte år 2001 igen… Jag tycker att svaret är givet. Det beror som alltid på behoven. Men James Robertson (tar karlen aldrig semester?) skriver om saken och bjuder på ett påstående som jag bara måste få citera.

There are plenty of statements made about design and usability. The simpler they are, the more likely they are to be wrong.

Hear, hear.

Gör något bra av intranätets fåfänge-sidor

”Vanity pages” är inget etablerat begrepp. Men om du nånsin surfat på ett intranät har du sett dem. Du vet, sidorna vars enda syfte är att säga att en avdelning finns. Och gärna dessutom på bild visa hur glada alla som jobbar där är. Jane McConnell tittar närmare på dessa sidor och avskriver dem faktiskt inte helt. Hon ger i stället…

…3 tips for how to transform vanity pages into a starting point for a user-logical structure for the intranet.