Låt en wiki ersätta e-posten

E-post är underbart. Men också det kanske största produktivitetshotet för oss som arbetar vid dator. Fler borde ersätta delar av e-postflödet med en wiki.

Problemet med e-posten är att vi använder den till mer än vad den är riktigt bra på. E-postens främsta egenskap är tidsskiftad kommunikation. Kalle säger något när det passar honom, Stina svarar när det passar henne.

För realtidskommunikation är IM (direktmeddelanden) bättre. För tankar som någon kan ha nytta av om ett halvår är en blogg bättre. Och för samarbete är ofta en wiki bättre.

Den som någonsin funderat på vilken version av Word-dokumenten i inkorgen som alla CC-mejl egentligen handlar om vet precis vad jag menar. Därmed inte sagt att en wikiprocess lätt och omedelbart får alla att överge e-postens felaktiga användningar.

Library clips har en intressant genomgång (via) av ett vardagligt försök att ersätta e-post med wiki. En av slutsatserna är viktig — wikin måste ha kommunikativa funktioner, som kommentarer, för att fullt ut vara ett alternativ.

Än mer avancerad statistik för din sajt

Mitt, och många andras, favoritverktyg för webbstatistik har blivit ännu mer kraftfullt. Google Analytics har lanserat flera nyheter varav åtminstone en kan bli riktigt spännande.

Teamet bakom Google Analytics, GA,  kallar själv de nya verktygen ”Enterprise-Class” och det är just det som lockar med GA.

Det är inte nödvändigtvis bäst för varje tänkbart mätsyfte men det håller så hög klass att det kan användas för de flesta professionella webbplatser och intranät. Och det gratis.

Den mest spännande nyheten är avancerad segmentering. Avinash Kaushik spikar varför i en enda mening:

Analyzing data in aggregate is a crime against humanity.

Precis det har jag predikat ett bra tag. Webbstatistik är i bästa fall ett kul tidsfördriv och i värsta fall direkt kontraproduktivt om du analyserar totalsiffror — statistik för hela sajten, alla besökare, etc.

Men med segmenteringen kan du komma närmare en sanning som ger dig något att arbeta med. Jag vidhåller fortfarande att de verkligt kritiska måtten ofta kräver kompletterande utvärderingsmetoder, men steg för steg blir vanlig webbstatistik allt mer intressant.

Intranättrender att hålla koll på

Intranät som nås från vilken uppkopplad pryl som helst. Resurser dedikerade för sök och hitta. Fullt fokus på medarbetarkatalogen. Det är några av de trender för intranät som just nu är starkast.

I varje fall om vi ska tro Paul Miller, VD för Intranet Benchmarking Forum. Han har tidigare, med viss framgång, identifierat trender för intranätutvecklingen och här är hans senaste reflektioner. Med mina kommentarer.

Trend 1: Access to online services will be managed through ”identity” controls.
Inget avgörande nytt. Behörighetsanpassad tillgång till information finns i någon mån på de flesta intranät. Millers poäng är visserligen att komplexiteten kommer att öka och där kan han mycket väl ha rätt.

Samtidigt ska vi komma ihåg att ”single sign-on” via intranät (det vill säga en inloggning ger mig tillgång till alla system jag behöver) fortfarande är en fjärran dröm i många stora organisationer. Denna första trend står också potentiellt i konflikt med nästa.

Trend 2: Younger staff don’t care what they use, they just want stuff that works!
Helt riktigt. I Sverige har detta än så länge blivit tydligast genom de företagsgrupper som uppstod på Facebook, men det finns ingen anledning att tro att det var en isolerad utveckling.

Det skulle inte förvåna mig om mikrobloggar är nästa tjänst där IT- och kommunikationschefer plötsligt upptäcker att organisationen utvecklat en parallell kanal. Frågan är då enkel: Motarbeta, nonchalera eller integrera? Jag röstar på integrera.

Trend 3: Access will become low cost for all by using the devices they already have.
Låter uppenbart men jag tror att det kommer att dröja. Visst är det logiskt att medarbetare som kanske skaffat sig en smartphone borde nå intranätet med den. Men den verklighet jag möter är annorlunda.

Det är till exempel inte ovanligt att människor hindras att nå intranätet hemifrån med en vanlig dator. ”Säkerhetskraven är höga och vi kan ju inte hålla på och distribuera/supporta VPN-klienter till tusentals anställda”. Fråga den IT-chefen om det skulle gå att få intranätet till din iPod touch…

Trend 4: Dedicated resource will be in place to handle ”search” and ”findability” across the enterprise.
Ja — detta kommer nu. Och mitt ”ja” är inte bara ett konstaterande. Det är ett glädjeutrop. Denna resurs är den stora, allvarliga luckan i dagens svenska intranätteam.

Möjligen kommer det inte att skapas nya tjänster inom den närmaste framtiden. Däremot är min bedömning att allt mer fokus, och därmed resurser, läggs på denna dimension på stora intranät.

Trend 5: Optimised Employee Directories
Ännu ett rungande ja. Alla vet att ”hitta en kollega” är intranätets verkliga ”Killer application”. Allt fler drar slutsatsen att personalkatalogen måste bli bättre.

Tyvärr upplever många också att tekniken är en motståndare. Omoderna växel- och telefonisystem blir hinder, HR-system har köpts in utan en tanke på behovet att presentera information ur dem online.

Men behovet vinner alltid, även om det tar tid, över tekniken.

Trend 6: The conflict between the desire to open up will be tempered by risk management and control.
Detta är ingen trend utan ett faktum. Intranätteam står och frustar för att komma igång med allt mer 2.0 (delning, delaktighet, transparens). Men oron är stor för de risker det upplevs medföra.

Trend 7: Intranets will drive a low carbon/low travel/low cost agenda
Tanken är logisk. Nätet erbjuder, som Miller skriver, rika möjligheter för möten och samarbete. Detta kommer. Hur fort det går är jag mindre säker på. Det är många människor som ska komma över mötesvansinnet.

Trend 8: We will discover the financial value of large intranet environments and this will re-shape the intranet career and status.
Yepp.

6 sociala mediesajter jämförda: Mycket teknik, lite attityd

Jag har jämfört sex sociala mediesajter (Social Media Newsrooms) med varandra, varav fyra svenska. En övergripande slutsats är tydlig. Företagen omfamnar den sociala webbens infrastruktur men inte nödvändigtvis dess attityd.

Tanken på ett socialt medierum som komplement till det vanliga pressrummet på nätet tog fart för cirka 2,5 år sedan, först i form av en skiss på en social medierelease. Förra hösten började de första europeiska exemplen att dyka upp.

Nu finns det åtminstone så många att vi kan börja se mönster. De jag jämfört är de svenska Electrolux, Scania, BRIO och Configura samt GM Europe och Ford.

Vilken som är bäst? Svårt. Men Ford ligger bra till trots en rejäl plump i protokollet.

Sociala medier - en jämförelse
Sociala medier - en jämförelse

Slutsats: Mer social attityd, tack

Låt mig återkomma till vad jag letat efter. Men min slutsats är alltså att intresset är stort för den infrastruktur som den sociala mediesfären erbjuder. Däremot har den sociala interaktion som infrastrukturen är till för inte slagit igenom.

Alla ger till exempel möjligheten att använda bilder. Alla underlättar för en läsare att tipsa om en nyhet via Digg, Facebook, Delicious eller liknande. Chansen att någon vill återpublicera företagets filmer försöker 5 av 6 ta.

Men det är häpnadsväckande att vi ser ”sociala” mediesajter utan möjlighet att kommentera. Att ingen av dem ger en insikt i personerna bakom sajten eller företaget. Att flera inte ens länkar till bloggar eller andra resurser i respektive ämnen.

Något brutal tolkning: Kanon att få nya sätt att trycka ut grejer. Men det där med att släppa in är läskigt.

Detta skulle en social mediesajt kunna vara

Jag letade efter följande punkter:

  • Foton: Möjligheten för andra att använda och återpublicera fotografier på ett enkelt sätt. Typexemplet är ett konto på Flickr (men skulle kunna vara en annan tjänst eller t.o.m. egenutvecklat).
  • Video: Som ovan, med YouTube som den vanligaste lösningen.
  • Dela: Underlätta för läsare att dela med sig av länk eller innehåll till andra sajter.
  • Kommentarer: Möjlighet för läsare att direkt kommentera nyheterna, eller skicka en trackback(?) från sin egen blogg.
  • Mikroblogg: En frekvent, mycket informell insikt i vad som händer i företaget samt möjlighet att starta en dialog. Ingen hade det men det finns många företag som upptäckt mikrobloggen.
  • Personlig: Någon form av känsla för människorna bakom företaget — en blogg, biografier, etc.
  • Extra kontaktmöjligheter: Bortom mejl och telefon som IM, chat, Skype…
  • RSS, prenumeration: Möjligheten att prenumerera på eller syndikera innehållet från mediesajten.
  • Bevakning från medier/sociala medier: Produkt- eller företagsspecifik omvärldsbevakning, till exempel i form av länkar till vad andra skrivit.
  • Länkar till bloggar/resurser: Poängen här är självklart att länkarna ska gå till intressanta röster utanför företaget.
  • Creative Commons: Vanlig upphovsrätt är inte anpassad till den delande webben. Creative Commons gör det lätt att göra rätt för den som vill använda innehåll, och visar viss insikt från företagets sida.

Reflektioner: Bäst, sämst och mer än just ett socialt medierum

Det är ju ingen tävling så vem som är ”bäst” har kanske mindre betydelse. Min favorit är dock Ford, trots att de inte tillåter kommentarer. Det är visserligen huvudlöst men deras Conversation på alla releaser är ett starkt plus i kombination med frikostiga länkar till andra resurser.

In med kommentarsmöjlighet så är förstaplatsen säkrad.

Sämst är ju elakt att peka ut — men BRIO borde knappt ha varit med i jämförelsen. De har inget socialt medierum, även om de kallar sajten just så, utan en ganska vanlig och sällan uppdaterad blogg. De är också ensamma om att ha missat Creative Commons.

Sen kan vi också börja ana en sammansmältning. Configura har i likhet med vissa andra företag, se t.ex. News@Cisco,  en ordinare mediesajt med många av den sociala webbens kännetecken.

Jag valde bort Cisco eftersom det är en så omfattande mediesajt men på vissa punkter är den faktiskt bättre än de mer specifikt sociala. Ingen ger en så bra insikt om personerna bakom företaget som Cisco.

Tjänster på nätet ger nästan alla problem

Nästan 9 av 10 som utfört transaktioner på nätet har upplevt problem. En stor andel har en så negativ upplevelse att de är beredda att strunta i det. Dessutom ilsknar de till och berättar brett om vad de tycker.

E-handeln — och säkert även annan e-service — tycks ha svårt att möta människors krav. Harris Interactive har kommit fram till följande:

  • For the fourth consecutive year, nearly 9 out of 10 (87%) online adults who have conducted an online transaction in the past year have experienced problems doing so
  • 41% of online adults who experience problems transacting would switch to a competitor or abandon a transaction entirely if they experienced an online transaction problem
  • Four in five online adults who experience problems (84%) share their experiences with others — both online and offline.

Portals and KM gräver djupare i hur vi delar med oss av våra negativa erfarenheter.

– In-person (74%) and
– Phone conversations (50%) with friends and family.

On the other hand, 58% use online channels to share complaints or reviews such as:
– On the company’s website (39%);
– In an email to friends and family (23%);
– On a ratings and reviews websites (16%);
– On an online message board (8%); and,
– On a blog and/or social network (7%).

Investeringar riktas allt mer mot millenials

Alla generationer förväntar sig att den unga generationen ska innebära en helt ny spelplan. Själv är jag inte helt övertygad — men en undersökning visar att företags intresse allt mer riktas mot så kallade ”millenials”.

Det är bland annat Economist Intelligence Unit som ställt frågor om marknads- och utvecklingsplaner till ledande befattningshavare runt världen, däribland Europa.

Utan tvekan sätter ”millenials” (födda 1982-2001) griller i huvudet. Och planerna styrs allt mer mot dessa, om än lite motvilligt.

  1. Investment strategies are shifting to favor Millennials: Companies are debating heavily whether to invest more in catering to aging baby boomers versus next-generation consumers, with 42% saying they should tilt toward younger customers, while 39% would shift toward baby boomers and generation X.
  2. The time to act is now: Most companies (54%) have not yet set their strategies or marketing for Millennials even though they overwhelmingly agree that such steps are needed, with 75% saying Millennials will impact their organization as consumers in the next 3 years.
  3. It’s an Enterprise 2.0 world: Most companies have a sophisticated understanding of what it would take to adapt, but aren’t ready to change their customer-engagement model by leveraging social networking, peer marketing, better online support, text messaging and blogging.

Min skepsis till denna tro på stora generationsskillnader är inte total. Jag har själv två millenials hemma och ser förstås hela tiden hur nya kommunikations- och konsumtionsmönster utvecklas.

Men jag undrar hur mycket av detta som verkligen kommer att slå igenom på arbetsplatser? Blir det verkligen en helt ny miljö? Några av de mest konservativa människor jag samtalat med det senaste året om ”Enterprise 2.0” har varit bara precis över 20 år. Inom ”millenials”-gränsen alltså.

Samtidigt känner jag flera personer som närmar sig pension och som ständigt överraskar mig med obskyra beta-tjänster de hittat på nätet.

Så är andra mekanismer igång än just ålder (och den näterfarenhet som kommer med att vara uppväxt under en viss tidsperiod)? Självförtroende, självkänsla, trygghet i den egna kompetensen…?

Måste man omfamna ett beteende bara för att man växt upp med det eller sitter vi om något decennium med en chef född 1990 som dränker vår inbox med CC-mejl?

Bänka dig för en länkvecka

Google drar igång en ”länkvecka”. Under några dagar ska de gå igenom länkens betydelse för bra webb, och därmed underförstått bra sökoptimering.

Själv njuter jag bara av att länkens betydelse manifesteras på detta sätt (och alla andra sätt man kan komma på). Jag möter ju många, många webbredaktörer och principen att länka har drabbats av en slags paradox.

Länken är så grundläggande och naturlig att vi missar att arbeta med den strategiskt till nytta för våra läsare. Länken är osynlig som värdeskapare.

Extra guldstjärna till Google för att de faktiskt inte ens börjar med den länktyp som flest har en strategisk syn på, det vill säga inkommande länkar. Deras kortvecka börjar med interna länkar och utgående länkar. Om de sistnämnda skriver Google följande:

Outbound links allow us to surf the web — they’re a big reason why the web is so exciting and collaborative. Without outbound links, your site can seem isolated from the community because each page becomes ”brochure-ware.”

Tänk så mycket en kommersiell webbplats har att tjäna på att följa bara det lilla rådet.
Var ingen broschyr. Var en webbplats.

Kärt intranät har många namn

”Intranätet” är liksom inte nog. Det är en allt för opersonlig beteckning, antar jag. Därför namnger alla organisationer sitt intranät — mer eller mindre fantasifullt. Står ditt intranät sig i konkurrensen?

Någon större teori tror jag inte vi ska bygga kring intranätnamn. Något ska det ju heta. Men det kan ju vara spännande att kika på vad andra valt.

En av mina favoriter är WoW, World of WestLB. Referensen till World of Warcraft är skönt uppstudsig. The Wave och Momentum har också ett budskap i sina namn, medan My Intranet och Insider kanske inte stimulerar några värdefulla associationer direkt.

Vad heter ditt intranät?

Fler talar för intranätet i dåliga tider

Vill bara understryka mitt påstående att lågkonjunkturen kan vara ditt intranäts stora chans. Samma tanke dyker nu upp från fler ställen.

Cut costs by expanding your intranet

Intranets are a common target of cost cutting, either by delaying improvements to infrastructure, cancelling new functionality, reducing author training or cutting intranet staff numbers.

[…]

It may seem counter-intuitive to some, but I often advocate increasing intranet funding during cost cutting exercises as a lower cost channel for engaging staff and sharing information.

Via Column Two

Vinn en gratis plats på konferensen Morgondagens webbplatser

UPPDATERAD 5/11: VINNARE UTSEDDA, SE NEDAN
Den 18-19 november arrangeras konferensen Morgondagens webbplatser i Stockholm. Jag är ordförande och har möjlighet att bjuda in en gäst. Du kan bli den gästen. Allt du behöver göra är att svara på några frågor. Jag vill ta reda på vilka de mest brännande ämnena är för dig som arbetar med innehåll på webb och intranät.

UPPDATERING:
Jag fick in över 100 svar! Tack. Kommer att återkomma med resultaten senare. Men först vill jag gratulera Johan från Sahlgrenska Akademin, Micael från Örebro universitet och Markus från Roslagens sparbank till en fribiljett vardera till konferensen.

Med hjälp av List Randomizer hamnade dessa tre överst. Just det — tre vinnare. Med tanke på det stora antalet svar utverkade jag mer än den enda fribiljett jag hade från början.

För att ingen ska tro att jag fuskat kan jag säga att jag varken känner eller har jobbat med Johan, Micael eller Markus. Chansen att vinna fanns för alla, förstås, men när det nu blev så här kan jag betona det så att du inte tror jag utsett gamla kompisar…

Här fortsätter originalposten (enkäten är dock stängd):

Är du webbredaktör, intranätansvarig, skribent, Web Manager eller kanske utvecklare? Din titel kvittar men jag är nyfiken på vad du som jobbar med innehåll är mest intresserad av.

Vad är det du funderar på när du försöker utveckla din sajt?

”Innehåll” definierar jag precis så brett som jag alltid gör. Det handlar om allt från texter till sökningar, sociala medier och utvärdering. Och en hel del däremellan.

Enkäten är självförklarande.

Ge den tre minuter så kan du vinna fribiljetten till Morgondagens webbplatser – som faktiskt är värd 14 590 kronor.

Enkäten: www.surveymonkey.com/s.aspx?sm=w_2fLJkGYJXUATKYMubuhFIw_3d_3d

Jag låter enkäten vara igång under hela oktober. De första dagarna i november meddelar jag vem som vunnit – dels i ett mejl till vinnaren, dels här på wpr.se. Då har du gott om tid att boka in ditt deltagande på konferensen.

Hoppas vi ses där. Lycka till.