Testa ditt innehåll — 5 sanningar att lära av

Den som skriver för webben måste vara mer än en skribent. Den behöver också vara analytiker. Kunskap, kurser, böcker kan aldrig ge hela svaret på hur din sajt lyckas. Det kan bara tester.

ContentVerve bjuder på fem lektioner om A/B-testning av text. En A/B-test kan låta komplext men är rätt simpelt. Du ställer två alternativ mot varandra — en rubrik, en länktext, en bild… — och kollar vilken som fungerar bäst. Vilket alternativ innebär att det du vill ska hända också händer i högst grad?

Det finns många verktyg för detta som gör själva datainsamlingen enkel. De presenterar alternativen omväxlande för besökarna och du får så trovärdiga resultat som möjligt. Men du kan med vilket statistikverktyg som helst, och lite mer jobb, göra testen manuellt.

Kolla till exempel hur hög andel av besökarna på en sida som klickar på en puff denna vecka. Ändra puffens innehåll på måndag morgon och kolla andelen som klickar nästa vecka. Lite mindre vetenskapligt, visst. Men fullt tillräckligt för många webbredaktörer.

Anledningarna till att du ska vika någon liten procent av din arbetstid åt detta är tydliga. ContentVerve sammanfattar det så här:

  1. Dina texter har direkt och mätbar påverkan på att rätt saker händer på sajten.
  2. Ditt innehåll är bara ett medel — inte ett mål i sig själv.
  3. Du jobbar inte med webbsidor, du jobbar med att stödja beslutsprocesser.
  4. Tydlighet och relevans regerar i webbens kungadöme.
  5. Det finns inga skrivtips som alltid funkar. Ingen ”one-size-fits-all”. Du måste testa.

Kolla gärna artikeln. Den innehåller flera talande exempel. Och även om denna diskussion oftast handlar om externwebb, kanske till och med e-handel, är den relevant för alla. Det är lika viktigt att mäta innehållets effekt på ett intranät som i en webbshop.

Intensiv konferenstid väntar för intranätproffs

Antagligen är våren 2013 den mest intensiva någonsin när vi talar om intranätkonferenser. Du har mycket att göra — eller åtminstone att välja på.

Det drar igång i början av mars med den största konferensen, IntraTeam Event. Till Köpenhamn kommer årligen en imponerande talarskara och årets upplaga är inget undantag. IntraTeam Event är den konferens som spänner över störst bredd. Med delvis olika spår finns det möjligheter att själv styra sin upplevelse.

Jag tycker att IntraTeam Event ger en bra internationell utblick och den som är nyfiken på det, bör utan tvekan ta sig dit. Och i så fall ses vi förmodligen där.

I april håller Kompetensinstitutet konferensen Smarta intranät. Jag känner varken till arrangören eller hur eventuella tidigare konferenser varit, dock. En helt ny arrangör dyker upp bakom Nordic Intranet Summit den 16 april. Några av de företag som är kända från andra konferenser finns med men också ett par exempel på i sammanhanget lite nya röster. Efter vad jag förstår ska Microsoft visa sitt globala intranät och det kittlar ju faktiskt nyfikenheten.

Nordic Intranet Summit vill locka en bred publik och har därför medvetet lagt priset lägre än många av kommersiella konferensarrangörer brukar göra.

Efter det får du några veckor att jobba 😉

Sen blir det återigen spännande i slutet av maj. Det för intranätbranschen kända namnet Kristian Norling har startat Intranätverk i Göteborg, en konferens som satsar hårt på att erbjuda en lite annorlunda upplevelse. Visserligen blir det både svenska och internationella talare av mer klassisk typ — men också ett program som bjuder in till aktivt deltagande från alla som är där.

Kristian är skicklig och ror säkert den ambitionen i land. Jag kommer att hålla en presentation på Intranätverk. Så kanske ses vi där också?

Har du inte fått nog kan du ta dig den korta biten mellan Göteborg och Oslo. Dagen efter Intranätverk hålls Intralife nämligen där. Om du alltid undrat hur jazzen kan berika affärsstrategierna är detta konferensen för dig…

Dessutom misstänker jag att Ability Partners kommer att fortsätta med sina Intranätdagar under våren, så listan kommer antagligen att bli längre.

Förstör din design för besökaren?

Två vanliga designval får återigen underkänt. En bildväxlare, eller bildkarusell, i startsidans topp funkar inte. Punkt. Du ska också vara väldigt skeptisk till högerkolumnens effektivitet.

Jag har tagit upp denna diskussion tidigare i Dumpa bildväxlaren på startsidan och Var försiktig med högerkolumnen. Nu bekräftar Jakob Nielsen dessa rubrikers slutsatser.

We can easily dismiss the small promotion on the right. We don’t even need a test to know that most users will ignore this design element…

Accordions and carousels should show a new panel only when users ask for it . Otherwise, it should stand still and let users read the information in peace, without having the rug yanked from under them.

Lärdomar från belönade intranät

En januaritradition: Jakob Nielsen utser de bästa intranäten för året. Att ett seriöst, omfattande och tidigt arbete med innehållet lett dem till positionen är förstås givet. Men väl värt att påpeka. Om och om igen.

Det här skriver jag om varje år. Varje år påpekar jag också de metodologiska bristerna så nu får Intranetizen stå för kritiken i stället. Men — bästa intranäten eller inte, här är några intressanta iakttagelser från Nielsen.

…the data seems to indicate that it’s getting easier to create a good intranet, in that it’s now within the reach of somewhat smaller organizations that have more limited resources.

Kommentar: Stämmer med min erfarenhet också. Dels beror det på bättre och enklare plattformar, dels på en allt djupare insikt om vilken nytta intranät faktiskt kan skapa. Kunskap ger effekt.

More resources are being allocated to intranet design and it shows. To make a great intranet, you need adequate people resources. It’s not possible to piece together a first-rate intranet that informs and motivates employees and increases productivity and sharing unless you have the staff to design, develop, deploy, write, manage, and govern.

Kommentar: Helt sant naturligtvis. Åtminstone att resultat kräver resurser. Däremot är jag inte alls lika övertygad som Nielsen om att resurserna ökar. Inte i den svenska verklighet som jag rör mig.

Winning teams this year met with content owners and writers very early on, so they could relentlessly cut unused content, edit older content, give feedback, and have adequate time to migrate, test, and optimize.

Kommentar: Äntligen! Och kanske ser jag också tendenser i samma riktning. Rimligen hänger det samman med den allmänt ökade kunskapen om intranät. Men det bygger också — där det är sant — på att redaktörer och skribenter blivit bättre. Allt fler talar idag om ”service” och ”effekt” när de talar om sina texter, och inte bara om hur viktigt det är med bra texter.

Like last year, only one of this year’s winners offers a special mobile version of the intranet; growth has simply paused in the mobile intranet area.

Kommentar: Känner jag inte alls igen. Min uppfattning är att allt fler gör allt mer kring mobilitet.

External agencies or independent consultants provide targeted expertise—that is, skills that intranet teams don’t need permanently on hand—and add credibility to employee insights.

Kommentar: Tack för det! Vad skulle jag annars göra om dagarna? 😉

Sociala verktyg standard i kommuner och landsting

77 procent av Sveriges kommuner och landsting använder sociala verktyg i sin kommunikation, enligt en undersökning från TNS-Sifo.

Det är SKL som presenterar resultaten och samtidigt konstaterar att ”Sociala medier har blivit en naturlig kanal för kommuner och landsting att kommunicera med medborgare.” Ökningen är betydande — motsvarande siffra för två år sedan var strax över 60 procent.

Sen kan man diskutera hur social kommunikationen verkligen är.

Att sända fullmäktige på nätet eller tipsa om lediga tjänster på Twitter, som vissa gör, är självklart bra. Men socialt blir det ju inte bara för att det sker på Twitter. Dock — Facebook är det vanligaste verktyget och där finns ju bara två alternativ. Antingen för organisationen en dialog eller så gör man bort sig. Så ur det perspektivet visar rimligen den ökade användningen av verktygen också på en ökad medborgarkommunikation.