Medan den externa webben snabbt har blivit mobil genom appar och särskilda mobilversioner går det trögt på intranäten. Snigelfart, säger Jakob Nielsen, och jag har samma bild. Mer borde redan ha hänt.
Jag intervjuade häromdagen en anställd i en kommun för ett av mina intranätprojekt. På hans arbetsplats hade de en (1) dator per plan i huset vilket innebar att vid varje givet tillfälle skulle cirka 15 medarbetare dela på denna dator. Inte konstigt att intranätet i praktiken inte existerade för dessa människor (många läste inte ens sin mejl).
Du känner säkert igen situationen från andra branscher. På ”fabriksgolvet” är samma vardag snarare regel än undantag.
Att mer borde ha hänt, som jag påstod ovan, beror på just detta. I livsmedelsfabriken, äldreboendet… eller var det nu är kommer det aldrig att finnas en egen dator till alla. Men väldigt många går omkring med en kvalificerad mobil i fickan.
Därför är det mobila intranätet ingen cool grej, ingen nice-to-have. För många människor är det mobila intranätet det enda intranät de realistiskt sett kommer att kunna använda regelbundet. Till det kommer hela den stora andel människor som visserligen har ett eget skrivbord med dator men som ofta reser.
Givet detta borde utvecklingen gå snabbt — under förutsättning att intranätet faktiskt skapar värden — men som Jakob Nielsen konstaterar:
The sad fact that portals are not adding mobile features at the expected rate. Outside the firewall, the mobile space is teeming with innovation, but inside companies, mobile progress seems to be progressing at a snail’s pace.
Varför är det så här?
Jag tror inte mig ha hela svaret på det men några omständigheter jag stött på är dessa.
- Rädsla för säkerhetsbrister: Uppenbarligen går det att göra intranätåtkomst lika säker från en mobil som från en bärbar dator men säkerhet är ett enkelt argument. Ytterst få kan argumentera emot. Säg ”säkerhet” och alla tystnar. Bakom säkerhetsargumentet ligger alltså snarare brist på intresse eller, troligare, kompetens.
- Kostnader för mobiler: Ett mer relevant spår. Att utrusta kanske tiotusentals människor med senaste smartphonen är inte billigt. Många av dem som behöver det mobila intranätet är dessutom yrkeskategorier som inte har mobil alls från arbetsgivaren. Samtidigt har många ändå en iPhone privat. Det går knappast att kräva aktivitet med privata prylar — men det finns inget som hindrar att de erbjuds möjligheten.
- Bristande infrastruktur: Den som behöver logga in tre gånger för att rapportera sin tid eller se sitt schema blir irriterad framför en dator. Att utsättas för samma sak på mobilen skulle framkalla ett tillstånd som kräver medicinering. Detta tror jag är en av de viktigaste anledningarna till snigeltempot: problem med användbarhet och infrastruktur. Vi inser kort sagt att idag skulle det mobila intranätet inte bli bra nog.
- Skepsis till behovet: ”Behöver de verkligen intranätet? De får ju använda det, men gör det inte. Den enda datorn på husplanet är oftast ledig.” Denna frågeställning är en av de svårare. Kanske det faktiskt stämmer ibland. 100 % av alla anställda i Sverige behöver förmodligen inte ett intranät. Men personligen tror jag att långt fler än idag skulle ha nytta av att använda sitt intranät. Det finns potential till effektivitets- och produktivitetshöjningar. Det finns mycket att tjäna på att fler inkluderas i kulturen.
