AI för webbredaktörer: Gör ditt urval

Allt skrivande och all produktion av innehåll börjar med att du gör ett urval. Du måste bestämma dig för vad du överhuvudtaget ska förmedla. AI-verktygen ger dig god hjälp men du är utan tvekan fortsatt kapten på skutan.

Innehåll och sammanfattning

1. Välj, prioritera, formulera, kontrollera
   Skribentens arbetsgång oavsett AI eller webb.
2. Välj ur ett stort underlag
   AI-verktyg är bra på att sammanfatta men undanröj risken för bearbetning du inte vill ha.
3. Fördjupa ditt val
   Ta ”Välj” vidare och kom allt närmare ett färdigt underlag för din text.
4. Fråga bara saker det finns svar på
   Det är inte bara i roliga memes som AI-verktygen hamnar snett. Oavsett om det är hallucination eller överdriven vänlighet kan du få svar som inte finns.
5. Urval utan (text)underlag
   Webbredaktörens vanligaste startpunkt är ett dokumenterat underlag. Men det behöver inte vara en text och du får hjälp även om underlaget bara är en idé.
6. Urval ur data
   Från enkla beräkningar till mer komplexa samband — AI-verktygen är ditt stöd, men ett stöd du måste vara beredd att jobba för.
7. Gör din research genom att fråga
   Grunden: be om hjälp och information utan underlag. Vägar vidare till något många vill tipsa dig om.

Välj, prioritera, formulera, kontrollera

Formeln är ett sätt att fånga alla de moment som krävs för en färdig text — eller färdigt innehåll i stort. Den har inget specifikt med vare sig AI eller ens webbpublicering att göra. Den är helt enkelt skribentens arbetsgång och den jag utgår från i jakten på vad AI kan hjälpa en webbredaktör med.

• Välj: Någonting utgår du från. Ofta ett skrivet underlag. Ibland kanske dina anteckningar från ett samtal eller en intervju. En idé du har. Kanske en AI-genererad tanke? Oavsett måste du innan du börjar skriva reda ut ”vad är det jag ska ha med i texten?”. En kort text kanske bygger på 3-5 saker, och därifrån kan din urvalslista bli hur lång som helst.
• Prioritera: Det går inte att säga två saker på samma gång. Vare sig du aktivt prioriterar eller inte säger du en sak före en annan. Detta steg påminner dig om att faktiskt göra en prioritering. Du måste bestämma vad som är mest relevant (”viktigast”, ”mest intressant”, ”mest efterfrågat”…) att säga först, och i vilken ordning du ska ta med resten av det du valt.
• Formulera: Det vi förknippar med att ”skriva en text”, det vill säga just formuleringen av ord, meningar, stycken. I detta steg väcks också frågor om annat innehåll än text, som ”ska vi beskriva statistiken eller illustrera den med ett diagram”.
• Kontrollera: Om du bara lägger ut vad någon bett dig om har du inte gjort stegen ovan, och därmed finns det heller inget att kontrollera. Det är åtminstone inte ditt problem. Men så fort du påverkat urval, prioritering och formulerat dig klart blir kontrollsteget nödvändigt. Har du fått fakta rätt? Ger texten inte bara rätt fakta utan också rätt intryck?

Välj ur ett stort underlag

Något av det vanligaste och svåraste en webbredaktör gör är att försöka skapa bra webbinnehåll av omfattande information. Ett sådant underlag är ofta skapat med ett annat syfte än att underlätta agerande, förklara, göra begripligt, inspirera och allt det vi vill göra.

Jag gör därför livet svårt för mig och AI-modellerna genom att utgå från sammanfattningen av SOU 2023:57 ”Åtgärder för tryggare bostadsområden”. Bara sammanfattningen är cirka 1 600 ord (cirka 4 A4) som jag matar in i ChatGPT 4.

Låt oss börja helt utan kontext och instruktioner genom att helt enkelt be om en sammanfattning på 150 ord.

Min översiktliga bedömning är att detta någorlunda väl fångar utredningens viktigaste slutsatser. Du kan jämföra med hur Sveriges Allmännytta beskrev utredningen när den kom.

Men genom att bara be om en sammanfattning i allmänhet finns risken att AI:n lägger till och tänker själv. Du kan be om en ”extraheringsbaserad sammanfattning”, att sammanfattningen sker endast med ord och meningar som finns i underlaget. Personligen vill jag i detta skede — urvalet — undanröja all risk för bearbetning och ger hellre instruktionen: ”Ge mig en lista på de 15 mest centrala meningarna för att förstå följande text. Lista dem i den ordning de förekommer i texten.”

Fördjupa ditt val

Listan är korrekt i betydelsen att samtliga meningar förekommer i texten. Huruvida de är de 15 viktigaste är naturligtvis en annan fråga. Men, som sagt, den rapportering som skett visar att bedömningen inte är radikalt annorlunda än de människor gjort (såvida inte de också roat sig med AI…).

Härifrån kan du välja att fördjupa ditt urval. Till exempel genom att be om mer fakta bakom någon av meningarna, som vad utredningen säger om förverkande av hyresrätt.

Fråga bara saker det finns svar på

Du har säkert hört talas om ”hallucination”, hur en AI med stor självsäkerhet kan svara på saker den faktiskt inte har täckning för i sin träningsdata. Samma effekt finns när du jobbar med ett specifikt underlag.

Jag bad Chat GPT ”skapa en nyhet om barns förutsättningar, situation och möjligheter” utifrån underlaget. Det första den gör är att sätta rubriken ”Regeringsutredning föreslår skärpta regler för hyresrätter för att stärka barns trygghet i bostadsområden”. Det är inte helt sant. Utredningens syfte var inte fokuserat på barn.

Även om detta inte är en hallucination av det omtalade slaget — min instruktion fick AI:n att bli lite väl hjälpsam med rubriken, gissar jag — så återkommer jag till att när du gör ett urval, undanröj all bearbetning. Rätt formulerat får du citat och en tolkningshjälp på vägen: ”Vilka är de fem viktigaste meningar som sägs om barns situation, förutsättningar och möjligheter i följande text”.

Urval utan (text)underlag

Även om den mest typiska situationen är att vi gör ett urval med ett underlag som bas, händer det att det inte finns något. Kanske uppstår textbehovet när du får veta att kommunens kontaktcenter får många frågor om vad det innebär att vara ett familjehem? Jag visade redan i förra inlägget att du kan fråga vad andra kommuner skriver.

Du kan naturligtvis också specificera en vinkel mer exakt, givet vad kontaktcentret berättar för dig. Detta är en process som ligger mycket nära att generera idéer.

Underlaget kan också finnas i andra format än text. Ett inspelat samtal kan du med hjälp av många olika tjänster transkribera till text. MS Word har den funktionen och det finns tjänster som kombinerar transkribering med AI-funktionalitet för att direkt bearbeta innehållet. Eller så tar du texten till din favorit-AI.

Samma sak med presentationer. Du kan ladda upp en presentation och be om ett urval ur den.

Urval ur data

Allt hittills har handlat om text. Och det är rimligt eftersom jag tänker att du som läser är webbredaktör. Det händer dock att vi får annat än texter eller lösa uppslag som underlag. Vanligast är förmodligen statistik.

Enkla beräkningar

Låt säga att du vill göra ett urval i Statens utgifter för 2022-2026. Det går alldeles utmärkt att klistra in utgiftstabellen och be om en beräkning av ”den procentuella förändringen för varje utgiftsområde mellan 2022 och 2024. Ange vilka tre som ökar mest och vilka som ökar minst, eller minskar.”

Sannolikt går det snabbare än om du räknar själv. Du kan också fråga exempelvis vilken av minskningarna som är mest uppseendeväckande sett till den allmänna debatten (och få svaret Hälsovård, sjukvård och social omsorg — avgör själv om du håller med).

En statistiker skulle nog inte bli imponerad av djupet i en analys som denna. Det är mer matematik än analys. Ifall du är statistiker och inte webbredaktör har du en mängd mer eller mindre AI-inriktade applikationer att välja på för prognostisering, datavisualisering och så vidare. Men det går att komma längre även utan att vara dataanalytiker.

Analysera egen data

Med ChatGPTs hjälp — och Malmö stads öppna data — lyckas jag till exempel hitta detta: Det genomsnittliga antalet ohälsodagar i en stadsdel har ett rimligt starkt samband med hur många som pendlar till jobb utanför Malmö. Ju högre andel pendlare desto lägre ohälsotal (korrelationskoefficient -0,719).

Om du har jobbat med statistik i, säg, 2 sekunder av ditt liv så skriker du nu ”Korrelation innebär inte nödvändigtvis kausalitet!”. Vilket är helt korrekt i detta fall. Man blir inte friskare av pendling. Däremot blir man friskare av att till exempel ha en god ekonomi vilket ett arbete bidrar till, vare sig man pendlar eller inte. Men detta poängterar faktiskt ChatGPT: ”Det är viktigt att notera att detta är en korrelationsanalys och inte nödvändigtvis indikerar ett orsakssamband. Andra faktorer kan också påverka både pendlingen och ohälsotal.”

Du hade kunnat göra exakt samma analys i Excel utan att få det påpekandet. I mer komplicerade sammanhang än mitt banala exempel kan den typen av stöd vara viktigt.

Kapaciteten för dataanalys i AI-verktyg är värdefull. Min erfarenhet just nu är att jag ofta jobbar en stund med mina data innan jag laddar upp dem. Inte sällan laddar jag upp en första omgång och noterar var AI:n får problem, rensar data och startar om. Det där med att ”bara ladda upp dina data och fråga vad du vill veta” är än så länge en vacker tanke men inget jag någonsin fått att fungera när det handlar om komplex data med många dimensioner.

Gör din research genom att fråga

Merparten av det ovanstående handlar om något annat än grundfunktionaliteten i AI. Det vanligaste bör vara att du ber om information utan att själv bidra med underlag. I den research som ofta är en del av skrivprocessens välj-steg är det en given hjälp. Men mängder av människor har ägnat 2023 åt att skriva guider kring det, så gör en Google-sökning om hur du skriver en bra prompt eller fråga AI:n själv. Här har jag frågat Googles Bard AI.