Bättre data ger bättre texter

Att skriva blir allt mer en analytisk disciplin. Lika mycket som du behöver goda idéer behöver du bra data om dina läsare, hur de tänker och vad som fungerar.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

  • Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
  • Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

Förstå besökarnas behov, inte deras önskemål

Att lyssna till besökarna handlar inte om att låta dem styra. Det handlar om att förstå dem för att kunna skapa något de själv antagligen inte hade kunnat önska sig.

Ingen har nytta av besökarnas önskelista. Ändå är det ofta den som webb- och intranätteam efterfrågar. De ställer enkätfrågor som ber besökarna gradera ”hur användbar sajten är” eller konstaterar efter intervjuer att ”det besökarna vill ha är en bättre sökmotor”.

Det är dömt att misslyckas.

Svaret på den typ av frågor jag nämnde kan vi inte använda. Vi har ingen aning om vad användbarhet, enkelhet, design och andra uttryck egentligen betyder för de som svarat. Och att besökarna vill ha en bättre sökmotor beror bara på att de inte hittar. Att det kan krävas ny navigation, bättre menytexter, annorlunda ikoner, standardiserade taggar eller kanske rent utav en ny sökmotor är besökaren inte rätt person att avgöra.

Det måste du göra. Du ska utgå från besökarnas behov, inte vad de tror är lösningen på behoven.

Skillnaden mellan ”user-led” och ”user-centered” utveckling är så fundamental att det är den första du måste göra kristallklar när det är dags att ta tag i din sajt. Står du i det läget — eller i vilket läge som helst, egentligen — rekommenderar jag artikeln User-Led Does Not Equal User-Centered.

Det går nämligen att kombinera ett mycket starkt användarfokus med denna enkla insikt:

Companies should lead their users, not the other way around.

Exempel på hur du ska använda Alt-text

Alt-text till bilder är egentligen rätt enkelt. Den är ett alternativ för den som inte kan se bilden på grund av funktionshinder, dålig uppkoppling eller någon annan anledning. Men ”enkelt” betyder inte att det saknas gränsfall.

Writing for the Web går igenom några olika typexempel på när Alt-texter ska finnas, vad de då ska innehålla samt — kanske lika viktigt — när de faktiskt inte behövs.

Min uppfattning är dock att tolkningen är för snäv. Behöver en bild som visar den enda person som omnämns i en text ha en Alt-text som säger att bilden porträtterar just den personen? Nej, onödigt, säger artikeln. Varför inte? säger jag. Det handlar trots allt inte bara om tillgänglighet utan också om sökoptimering, där Alt-texten har ett jobb att göra i optimeringen av bilder.

Bortsett från denna ibland för snäva tolkning finns det en viktig poäng i jämförelsen — betydelsen av bildtexter. Alt-texter ersätter inte bildtext. Tvärtom behövs bildtext oftare än den generellt används på webben och inte sällan blir Alt-texten då överflödig.

Intranätets informationsflöde – en fallstudie

Informationsflöde. Ska jag kanske nämna metadata och indexering också? Med det har jag antagligen skrämt bort dig och alla andra läsare. Men bit ihop. Västra Götalandsregionens arbete med att strukturera sin informationshantering på intranätet är värt att följa.

Kristian Norling på Västra Götalandsregionen redogör i en serie ganska djupgående artiklar för hur de under lång tid arbetat med informationshantering och vilken lösning de kommit fram till. Det må vara tunga ämnen men beskrivningarna ger spännande inblick i inte minst hur sökmotorn fungerar.

Och målet delar regionen säkert med dig. Det handlar om en struktur och hantering som gör innehåll både tillgängligt och enkelt att hitta.

Kristians artikelserie pågår. De fem första delarna är publicerade. Rekommenderas.

  1. Information flow overview
  2. Information and metadata
  3. Why persistent links are important
  4. Search statistics for our enterprise search
  5. Real-time information syndication and search on our intranet

Google Instant förändrar sökning – och optimering

Sakta rullar nu Google ut sin nya tjänst Instant över världen. Det är garanterat för tidigt att avgöra vad det kommer att innebära för den webbredaktör som vill bli hittad i Google. Men det lär bli förändringar.

Om du inte sett några artiklar om Google Instant och nöjer dig med svenska Google lär du inte ha märkt något nytt än. Men det handlar om en fundamental förändring. Där vi tidigare formulerat en specifik sökning, klickat och fått ett resultat innebär Instant att resultaten presenteras direkt — i takt med att du skriver.

Jag illustrerar hur det fungerar nedan.

Google själva menar att Instant inte betyder något avgörande för sökoptimering. Och så länge inte rankningsprinciperna ändras (vilket de visserligen gör hela tiden, lite grann, med eller utan Instant) så är svaret logiskt.

Men sökoptimering är mer än algoritmer. Det handlar ju ytterst om beteendet hos dem som söker och det kommer rimligen att bli annorlunda. Jag gissar att fler kommer att testa olika sökningar oftare. Nikke sammanfattar det så här:

…nu handlar det definitivt om att äga, inte bara de vanligaste variationerna på sina centrala sökfraser, inte bara volymorden utan att ligga så bra till som möjligt så tidigt som möjligt i ordet den som söker skriver.

Vi kan ana konturerna av en sökoptimering som måste bli både djupare (mer detaljerad, fokusera på delar av ord) och bredare (fler ordkombinationer till exempel). Men vi får se.

Den grundläggande sanningen lär dock inte förändras — Google vill hjälpa sina användare till bra sajter. Skapar du bra sajter, sajter som är begripliga och tillgängliga, sajter som är bra nog för andra att uppmärksamma dem… ja, då är mer än halva slaget vunnet.

Så här fungerar i varje fall Instant vid en snabb test.

Jag skriver ”vandring” och får omedelbart upp sökresultat. Att de känns märkliga beror nog mest på att detta inte funkar i Sverige ännu.

Jag fördjupar sökningen genom att skriva (eller välja förslaget) ”vandringsleder”. Resultaten ändras direkt.

Men jag vill ju inte vandra var som helst. Skriver ”sk” för att leta i Skåne och nya resultat dyker upp — och den som optimerat för ”vandring” eller ”vandringsleder” är, i någon mening, redan passerad.

Ett sökresultat som skrämmer

Med webben har vi som traditionella avsändare förlorat kontrollen över budskapet. Det vet vi, och det är vi många som säger så där abstrakt och generaliserande. Men en sökning jag nyligen gjorde gav mig ett ovanligt konkret exempel.

Tänk dig att du du eller någon du känner blir kallad som vittne till en rättegång. Det är något de flesta av oss inte har varit med om tidigare. I det läget är det fullt rimligt att du undrar över hur det går till och vill ta reda på mer.

Du kanske gör denna sökning: ”vittne malmö tingsrätt”. Och ifall du var det minsta orolig har du inte blivit lugnare.

Sökresultat från Google
Sökresultat från Google

Inget har gjort något fel. Sydsvenskans artiklar är relevanta och seriösa. Tingsrätten har lyckats perfekt med sin sökmotoroptimering. Google gör en, kan man hävda, rimlig prioritering.

Ingen har gjort fel. Ingen kan göra något annorlunda. Ändå är det knappast synen ovan som tingsrätten önskar att vittnen ska få.

Jag tycker inte att detta är bra eller dåligt. Det är bara så här det är. Men jag noterar att när jag visade exemplet för en helt annan myndighet så blev det oerhört tydligt för dem att diskussionen om ”förlorad kontroll” går bortom pizzerior som sågas på recensionssajter.

Nåväl, det var bara ett litet exempel från verkligheten.

Bra sök kräver mer än bra sökmotor

Vilken sökmotor du har är inte alls så avgörande som många tror. Tvärtom — kvaliteten på din sökmotor styrs i hög grad av vilket jobb du lägger ner på den.

Martin White beskriver ett företag som tänker skaffa sig ”Enterprise search” — en (1) sökmotor för all intern information — för 70.000 anställda. Och detta utan att ens tänka på att någon måste göra jobbet.

..to review the search logs, tweak the relevance engine, work with the site managers to revise the information architecture to give users the best blend of search and navigation, and do all the training and support work that 70,000 users are going to generate.

Martins rekommendation är att minst två heltidstjänster krävs för att få sökmotorn att fungera i en stor organisation. Oavsett hur teknologiskt avancerad sökfunktionen är.

Ett företag jag haft förmånen att följa kan bekräfta detta. Men de gjorde tvärtom. De struntade i att skaffa sig ny teknik och började i stället jobba med sökkvaliteten. På kort tid gick de från 28 % framgångsrika sökningar till över 50 %.

En kund till mig sa faktiskt för ett tag sedan att det är helt ointressant vilken sökmotor man väljer. De är i princip lika bra. Allt handlar egentligen om hur de tillåter administratörerna att arbeta med rankning och presentation. Nu gällde detta visserligen inte vilka sökmotorer som helst. Många av dem som kommer med CMS-verktyg är riktigt usla.

Men bortsett från sökmarknadens bottenträsk är det kanske ingen större teknisk skillnad. Det betyder att allt är upp till dig som arbetar med sajten. Bra eller dåligt? Bra, skulle jag säga, men jag är inte säker på att alla håller med. Många vill kunna köpa kvalitet.

Google struntar i dina ”sökord”

Metataggen ”keywords” fortsätter att vara den enskilt mest envisa missuppfattning som drabbar webbredaktörer. Så låt oss slå fast det ännu en gång: Google struntar i dina dolda nyckelord eller sökord. Du har ingen nytta av att skriva dem.

Om du är en trogen läsare här undrar du varför jag upprepar mig. Detta är — milt sagt — ingen nyhet. Men problemet är att jag flera gånger i månaden stöter på samma gamla missuppfattning.

Situationen är denna. Jag håller kurs i att Skriva för webben. Vi kommer framåt eftermiddagen till sökoptimering, och jag frågar webbredaktörerna om de tänker på att ranka högt i Google när de skriver sina texter. I 9 fall av 10, utan överdrift, får jag svaret ”jodå, vi fyller i sökord”.

Efter någon minuts utredning av vad de menar står det klart att de talar om metataggen ”keywords”. De har alltså ett publiceringssystem som erbjuder ett formulär där viktiga ord och begrepp kan fyllas i.

Fakta är att Google struntar högaktningsfullt i sådana sökord. De säger det utan omskrivningar i sin officiella webmaster-blogg och det upprepades bara för några dagar sedan av Matt Cutts, Googles mest publika sökspecialist. Han tycker det är synd att människor håller på och wasting time on keyword meta tags.

CMS-leverantörer — ta ert ansvar

När jag gräver djupare är det tydligt att webbredaktörerna har fått ”lära sig” detta av företaget som levererat publiceringssystemet. Det har ofta varit en del av den tekniska redaktörskursen.

Antingen är dessa leverantörer okunniga. Eller så brister det i pedagogiken. Eller så är det lathet — metataggen kan ha effekt på den sökmotor som kommer med systemet och då är det liksom enklare att inte fördjupa sig i ett resonemang om skillnaderna på Google och den interna sökmotorn.

Det är kanske mycket begärt att man i en tekniskt inriktad kurs ska få reda på vad som faktiskt ger effekt i Google. Men direkt felaktig information borde gå att undvika.

Ägna tiden åt detta i stället: Webbredaktörens sökoptimering

En helt vanlig webbredaktör, som ägnar någon timme i veckan åt webben, kan inte bli optimeringsguru. Jag tycker att den nivå som nedanstående tips illustrerar är vad vi kan begära. Poängen med dem är att de aldrig är onödigt arbete. Tvärtom är det arbete med dubbel effekt. De hjälper både läsaren och Google.

  • Använd de ord/begrepp som besökarna använder, inte era interna uttryck.
  • Ha dessa sökord i länkar till sidan från andra sidor på sajten.
  • Sökord i titel.
  • Sökord i rubriker (som måste vara kodade som rubriker).
  • Sökord tidigt i texten.

Sen kan man ju lägga till vikten av att få länkar från andra sajter, inte minst, men det är snarare ett uppdrag för en eller ett fåtal centralt placerade webbredaktörer.

Tipstack till Joakim Jardenberg som ledde mig till Matt Cutts senaste påpekande i ämnet.

Sökmotoroptimering för intranät – fler utmaningar

Sökoptimering är inte bara en fråga för externa sajter. Också intranät kräver engagerade redaktörer som vill bli hittade.

Magnus Bråth tar upp den intressanta frågan om sökmotoroptimering för intranät (eller sökoptimering, som jag tycker är ett bättre ord). Tre av hans tips är grundläggande och bra: skriv bra titlar, bra rubriker och var beredd på att göra manuella förändringar av sökresultat om det behövs.

Särskilt det sistnämnda tipset är viktigt att understryka. Redaktionella tips — ”best bets” — är en metod som är klockren på intranät. Inte sällan finns det mycket information om det som är extra viktigt för organisationen. Produktinformation är ett typiskt exempel. Och i just situationer med mycket likartad information är livet svårast för en sökmotor. Just då kan också ett enkelt tips om den bästa sidan att utgå från vara djupt värdefullt.

Däremot är jag mindre övertygad om Magnus tips att tagga bilder. Jag skulle i stället peka på vikten av metataggen ”keywords”, det vill säga det dolda innehåll som Google tar liten eller ingen hänsyn till externt. Internt är sökmotorerna i princip alltid konfigurerade för att lägga relativt stor vikt vid innehållet i denna tagg — vid ”sökorden” som det brukar kallas.

Dessutom vill jag lägga till två ytterligare punkter:

  • Viljan att bli hittad: Titta på snart sagt vilken Google-sökning som helst. Den kommer att toppas av sajter som vill vara där. Som (mer eller mindre) har ansträngt sig för att hamna där. Fråga dig sedan hur många gånger en lokal intranätredaktör frågat ”hur ska jag göra för att komma högre i intranätets sökmotor”? Det krävs alltså ett fokus på sökningar internt. Redaktörer som tänker på sina läsare, som funderar över ordval… allt det som ligger till grund för att exempelvis kunna skriva en bra titel.
  • Rätt tekniska förutsättningar: Tråkigt, jag vet, men denna svårighet går inte att bortse från. Vad är intranätet? Är det innehållet i publiceringsverktyget? På filservern? I SharePoint-installationen? I SAP? I projektplatsen? All of the above? Allt för ofta är det vattentäta skott mellan dessa informationskällor/-typer, vilket i hög grad bidrar till känslan att ”på intranätet går det aldrig att hitta något”.

Google tar ställning mot den kinesiska diktaturen

Google går nu ut i öppen konflikt med den kinesiska regeringen. Risken är därmed stor att de kastas ut från den jättemarknad som de flesta andra företag gör allt för att komma in och växa på. Vad som händer bakom kulisserna har jag ingen aning om men magkänslan är att min respekt för Google just tiofaldigades.

I A new approach to China skriver Google att de beslutat sig för att börja ta bort de censurfilter som företaget länge kritiserats för.

We have decided we are no longer willing to continue censoring our results on Google.cn, and so over the next few weeks we will be discussing with the Chinese government the basis on which we could operate an unfiltered search engine within the law, if at all.

Anledningen är att attacker från Kina riktats mot Googles tjänster i syfte att komma över uppgifter kring kinesiska människorättsaktivister. Nikke Lindqvist sammanfattar Googles resonemang.

Detta är stort. Så stort att motiven för beslutet självklart ifrågasätts. TechCrunch är cyniska/realistiska (välj själv vilket ord som passar…). För det första menar de att Googles relativt sett dåliga affärer i Kina spelar en betydande roll.

Does anyone really think Google would be doing this if it had top market share in the country?

För det andra pekar TechCrunch på att Googles taktik — öppenheten kring sin kritik — effektivt bränner alla broar. De har alltså inget seriöst intresse att diskutera med den kinesiska regeringen och det skadar ytterst kinesiska användare. Tanken att det är bättre att vara på plats och påverka inifrån har kastats bort.

This was a scorched earth move, aimed at buying Google some good will in the rest of the world; Chinese customers and staff were essentially just thrown under the bus.

Jag vet inte vad som faktiskt har hänt och hur det ska tolkas. Min skepsis mot Google är egentligen grundmurad — tycker att de är lite som Kina fast på internet (svåra att komma till tals med, dominerande, allt för viktiga globalt).

Men jag vill tro att ett multinationellt företag gjort något bara för att det är rätt. Så tills det kommer bättre invändningar än de ovanstående väljer jag att betrakta detta som en world changer.