Video och webben lever sedan några år tillbaka i ett lyckligt äktenskap. Men alla relationer kan utvecklas. Stammen tipsar om användningsområden för webbvideo.
Det är inga revolutionerande tips men Karl Philip gör en bra genomgång. Använd hans nedslag i webbvideovärlden för att inspireras av hur din sajt kan bli bättre med video. Det är trots allt ytterst få sajter som helt kan bäras av video så det gäller att välja rätt mål och tillfälle.
Samma intranät passar inte alla. Men mina behov är inte heller unika — jag delar dem nästan alltid med vissa kollegor. Så anpassning är nödvändigt men inte på individnivå. Och framförallt inte av individen själv.
…don’t let a vendor sell you their uberpersonalizable drag-and-drop customizable widget-laden portal software.
ThoughtFarmer jämför i artikeln med iGoogle, som ju är precis den där typen av överpersonaliserad sajt som du inte ska bygga intranät med.
Du kanske använder iGoogle eller liknande. Men just du — eller utvecklaren, internetfantasten, infochefens 18-åriga syskonbarn — är ingen bra måttstock. Kom ihåg: De flesta av oss ändrar inga inställningar. Inte på ett intranät. Lösningen är en annan.
This is where role-based personalization comes in, or audience segmentation. To deliver relevant content to each employee, the intranet manager needs to embark on a project to define the roles within the company, and then to define the content that needs delivered to each of those roles.
Ytterst handlar det, tror jag, om ansvarstagande. Personalisering är bara en lösning för den intranätansvarige som inte vill ta sitt.
Google går nu ut i öppen konflikt med den kinesiska regeringen. Risken är därmed stor att de kastas ut från den jättemarknad som de flesta andra företag gör allt för att komma in och växa på. Vad som händer bakom kulisserna har jag ingen aning om men magkänslan är att min respekt för Google just tiofaldigades.
I A new approach to China skriver Google att de beslutat sig för att börja ta bort de censurfilter som företaget länge kritiserats för.
We have decided we are no longer willing to continue censoring our results on Google.cn, and so over the next few weeks we will be discussing with the Chinese government the basis on which we could operate an unfiltered search engine within the law, if at all.
Anledningen är att attacker från Kina riktats mot Googles tjänster i syfte att komma över uppgifter kring kinesiska människorättsaktivister. Nikke Lindqvist sammanfattar Googles resonemang.
Detta är stort. Så stort att motiven för beslutet självklart ifrågasätts. TechCrunch är cyniska/realistiska (välj själv vilket ord som passar…). För det första menar de att Googles relativt sett dåliga affärer i Kina spelar en betydande roll.
Does anyone really think Google would be doing this if it had top market share in the country?
För det andra pekar TechCrunch på att Googles taktik — öppenheten kring sin kritik — effektivt bränner alla broar. De har alltså inget seriöst intresse att diskutera med den kinesiska regeringen och det skadar ytterst kinesiska användare. Tanken att det är bättre att vara på plats och påverka inifrån har kastats bort.
This was a scorched earth move, aimed at buying Google some good will in the rest of the world; Chinese customers and staff were essentially just thrown under the bus.
Jag vet inte vad som faktiskt har hänt och hur det ska tolkas. Min skepsis mot Google är egentligen grundmurad — tycker att de är lite som Kina fast på internet (svåra att komma till tals med, dominerande, allt för viktiga globalt).
Men jag vill tro att ett multinationellt företag gjort något bara för att det är rätt. Så tills det kommer bättre invändningar än de ovanstående väljer jag att betrakta detta som en world changer.
Varför säger folk att de vill att sökmotorn ska fungera som Google? Den frågan ställde sig Västra Götalandsregionen inför arbetet med sin nyss beta-lanserade sökmotor. Svaret de kom fram till: snabbheten, begränsad fakta kring en enskild träff – men inte den enkla resultatsidan med bara 10 länkar.
Regionens grundkrav var att hitta en sökfunktion med bra prestanda där det var möjligt att fullt ut bestämma användargränssnittet. Valet föll på open source-lösningen Solr och idag är sökmotorn i drift på intranätet. Den kommer också att användas externt.
Men viktigare än tekniken var givetvis arbetet med att ta reda på vad användarna krävde av en sökmotor. Föga förvånande var svaret ”den ska vara som Google”, vilket alla som arbetat med en sökmotor de senaste åren har hört. Många gånger.
Snabbhet underskattad nytta
Kanske något mer förvånande var vilka slutsatser regionens projektgrupp drog. Jag pratade med Kristian Norling (LinkedIn, Twitter) på regionens IT-strategiska avdelning och han berättar så här om deras tolkning av Google-jämförelsen.
Man menar två saker. För det första ett sökresultat som är ganska komprimerat med begränsad metadata. Sen menar användarna också att sökmotorn ska vara snabb men det säger de aldrig spontant.
Just snabbheten blev alltså prioriterad. Västra Götalandsregionens sökmotor svarar på mellan 0,1-0,2 sekunder. En vanlig Google-sökning tar cirka 0,2 sekunder och det är nära den gräns som Jakob Nielsen menar att användaren uppfattar som ett omedelbart svar (0,1 sekunder).
Exempel på ämnessökning
Resultaten presenterar vi så likt Google som möjligt förutom att vi lägger till författaren. Det är relevant i en stor organisation. Sen fick behovsanalysen styra och den säger uttryckligen att man vill kunna filtrera bort innehåll som är irrelevant, säger Kristian Norling.
Kontext och person viktiga dimensioner
Den stora synliga skillnaden gentemot de sökmotorer vi vant oss vid är mycket riktigt de filter som erbjuds användaren. Det handlar om
informationstyp
var dokumentet finns
var det passar in organisatoriskt
vilken typ av källa det är
senast ändrat
vem som är författare
vilket format det är publicerat i
vilka nyckelord som skapats.
Exempel på personssökning
Författaren är alltså viktig, liksom andra personer. Den enda relevansjustering som regionen gjort av sökmotorns grundinställning är att de höjt betydelsen för personer.
Vi försöker i sökresultaten skapa kontexten Ämne > Person > Kontaktuppgifter, säger Kristian.
Metadata: Allt från kontrollerade begrepp till etiketter
Tidigare försök att strukturerat arbeta med metadata inom regionen har misslyckats. Det jobb som redaktörerna gjorde syntes aldrig för dem. Så även om det gav effekt rann arbetet ut i sanden.
Nu är målet att visa hur metadatan används för att därigenom stärka arbetet med det och ytterst förbättra sökresultaten. Men först måste innehållet gallras. Kristian Norling räknar med att hälften av innehållet kommer att tas bort och därefter påbörjas det verkliga arbetet med metadata.
Förutom den systemstyrda metadatan – där Dublin Core är minimum – har regionen kompletterat sökmotorn med en metadatatjänst. Den gör två saker:
Analyserar textinnehållet, jämför det med en taxonomi och ger förslag på nyckelord som redaktören väljer från.
Ger redaktören möjlighet att fritt lägga till nyckelord.
Dessutom kommer användarna, alltså inte bara redaktörerna, att få lägga till etiketter. Dessa kommer att jämföras med två listor. Om de finns i ”whitelist” publiceras de direkt, om de finns i ”blacklist” raderas de. De ord som faller mellan dessa två listor ska granskas manuellt innan de syns och ger effekt.
Detta ger oss möjlighet att sätta olika relevans på olika typer av ord. Vi kan till exempel sätta högre relevans på den kontrollerade begreppsvärlden än på användarnas etiketter – eller tvärtom, säger Kristian Norling.
En reflektion, som också är Kristians egen, är hur lite av arbetet som egentligen handlar om teknik. Snabbheten, visst, men i övrigt var det egentligen frihet att anpassa efter de egna kraven som var viktigast för regionen.
Apropå Västra Götalandsregionens val att skaffa en Open Source-sökmotor — de väljer ofta att arbeta med just öppen källkod och delar med sig av sitt arbete i samma anda.
God fortsättning på det nya året. Här en liten smygstart med några läsvärda grejer om intranät hämtat från de dagar då jag skottade snö i stället för att blogga.
If the culture of the organisation is hospitable to the culture of collaboration then you’re going to have a fun time and you’ll be wondering what the fuss is all about. If the culture is pointing the other way around, well, you better start praying.
Simon is the portal for all employee communications — the guy who knows what’s going on inside the credit union. But Simon is more than just an intranet. He is a full-fledged internal spokesman and mascot, complete with a costume and foam head.
Visst klickar folk
Vissa saker måste sägas många gånger. Myter är envisa. Men så här är det:
The reality is that users have no problem with clicking, as long as they are confident they’re heading in the right direction.
Overall satisfaction with the site is derived solely from whether they were able to find what they wanted, with little or no recollection of how many clicks were required.
I sin allra enklaste form kan man bryta ned intranätpusslet i två delar:
a) Grundförutsättningar (se på det som ”startinställningarna”)
b) Löpande arbete (förvaltning och utveckling)
