Det är inte ofta man hör en forskare på en svensk högskola drömma om att ta upp konkurrensen med Google och Microsoft. Men det är precis vad Jan Erik Solem från Malmö högskola gör.
Han har utvecklat en ”unik sökmotor” som bygger på en teknik för ansiktsigenkänning och som ska kunna söka på bilder i stället för text. En betatest är på gång och till årsskiftet blir det lansering.
Läs mer i pressmeddelandet Malmöforskare lanserar unik sökmotor för webben.
Att blogga ”direkt” från stora konferenser blir allt vanligare. Till och med här i Sverige får konferensarrangörer i dag räkna med att någon i publiken löpande reflekterar kring och kommenterar det som utspelar sig.
Men än så länge är det, såvitt jag vet, ovanligt att svenska företag själva använder en blogg som en del av konferensens kommunikation och dokumentation. Därför är det faktiskt rätt kul att just nu vara mitt uppe i ett sådant projekt.
Uppe i nordvästra Skåne pågår i dag och i morgon Ecophon 5th International Acousticians’ Seminar. Ecophon har anlitat mig för att löpande rapportera på deras företagsblogg Acoustic Bulletin om konferensen, som riktar sig till en liten och högt specialiserad yrkesgrupp: Akustiker.
Målet är inte att tränga ner i akustikens alla detaljer. Det finns det andra kanaler för. Bloggen ska i stället förmedla närvaro och ge korta inblickar i det som sägs. Så liten är nämligen inte yrkesgruppen att alla är på plats och man kan säga att bloggen under dessa dagar ska erbjuda det näst bästa alternativet (bäst är givetvis att vara där).
Förhoppningsvis ska innehållet också fungera som en förlängning av konferensen för dem som är där. När de kommer hem finns inte bara de formella presentationerna tillgängliga utan också ett bredare material.
Det är en test och vi provar oss fram. Jag har under första dagen exempelvis valt att jobba mer med ljud och bild än text, vilket ju inte är en naturlag. Ska bli mycket intressant att följa upp.
Gerry McGovern brinner av på SAS webbplats som firade företagsjubileum i stället för att hjälpa honom boka en resa. Han målar utan nyanser men kontrasterna gör poängen tydlig.
You poor little organization. I know it’s your anniversary and nobody has sent you a card. Come here until I give you a big hug. Now, chin up. Go out and serve the customer.
Björn Hagström gör research och undrar om det finns bloggar inom det offentliga Sverige. Det är inte många men de finns. Från min lista över företags- och organisationsbloggar kan man plocka ut dessa:
I andra länder finns det mer att titta på. En av mina favoriter är den danska Patent- og Varemærkestyrelsen.
Envision Solution bjuder på en gratis e-bok: From Command & Control To Engage & Encourage: A New Healthcare Communications Strategy For A Social Media World.
Neville har läst, och rekommenderar, boken. Jag tror att den kan vara relevant också för svenska förhållanden. Själv förbereder jag en workshop i nästa vecka för ett statligt verk som vill förstå och kunna samtala med bloggare. Så intresset finns här.
Just den organisationen är dock inte inom hälsovårdssektorn som Envision riktar sig till. Men deras slutsats är viktig för professionella kommunikatörer i alla branscher.
Remember, we may live in a new world, but the old rules still apply. Powerful communications has always been about getting people to pay attention and take action. The engage and encourage strategy is just another means of achieving the same objective.
Det här är väl som att säga ”Efter lördag kommer söndag”: Informationsstressen ökar i framtiden (Computersweden).
Men bortsett från det självklara i rubriken finns det åtminstone en tänkvärd passus. Mobilt internet förändrar inte bara konsumtionen av ”innehåll” utan ger långtgående effekter, kanske ytterst till produktionen av varor och tjänster.
– Vi kommer alltid att kunna komma åt både positiv och negativ information om varor och tjänster som vi tänker konsumera. Företagen kan inte kontrollera informationsspridningen utan tvingas bli extremt kvalitetsmedvetna…
Margot Wallström tänkte ju inte kommentera partiledarspekulationer mer, men gör det ändå – lite grann – i sin blogg på kommissionens webbplats.
The Swedish general election was in the end a very exciting event with a resulting (intellectual) hangover… To the Swedish media I have refrained from commenting and analyzing in detail the election campaign since I spent most of the time in Brussels.
Det som hon lagt till jämfört med det svenska pressmeddelandet är politiskt oväsentligt. Men på ett vardagligt plan illustrativt för hur tonen skiljer sig åt mellan traditionell masskommunikation (pressmeddelanden) och mer personlig kommunikation (i detta fall en blogg). Hur många releaser börjar ”Well, well…”?
Betyder detta något? I just detta fall vet jag inte. Hon tycks ju vara rätt populär ändå. Men generellt svarar jag ”ja”. Även denna lilla skillnad, om det är allt som är möjligt, är betydelsefull för hur vi som läsare uppfattar den som säger något.
Wired News utser vinnare och förlorare på webben 2.0. Vinnarna är inte oväntade. Flickr finns med liksom Word-dödaren (jag tror det när jag ser det) Writely. Förlorarna är kanske intressantare – MySpace, denna hyllade community, sågas.
Sågningen kan kännas aningslös med tanke på den volymmässiga framgång MySpace har eller i vart fall har haft. Men om vi à la ”The Long Tail” tror att vi går från massmarknader mot en massa nischer kanske vi måste lära oss att inte automatiskt jämställa hög volym med succé.
Relaterat: Webb 2.0 finns också på intranät. Men kanske i mindre utsträckning än den borde finnas, än så länge.
Broängsskolan i Botkyrka har prisats för sitt arbete med podcasten Super G, berättar Podernize.
Projektet arbetar för att prova ny teknik för att stimulera och förnya undervisningen av de nordiska språken. […] I Super G, som är specialundervisningen här på Broängen, kommer många elever med läs och skrivsvårigheter eller annat som kan göra att skolan känns jobbig. Att jobba med radio, få skriva manus, intervjufrågor och göra reportage är otroligt kul och ger också mycket i form av självförtroende. Som förälder kan man på ett helt nytt sätt följa arbetet i skolan.
Lysande idé. Kvaliteten på resultatet har jag ingen aning om, men det bådar ju gott att projektet uppmärksammats och fått erkännande. Det är också ytterligare ett tecken på att webbens många nya uttryckssätt är allt annat än godis för tekniknördar. Den som hävdar det – och sådana finns – hävdar nog bara att fantasi och kreativitet är en bristvara. Hos dem.
Tänker inte kommentera valet i sig men som mediebetraktare tillåter jag mig att utse valets store förlorare. Det var inte (s) eller (fp) utan Sveriges Television.
Jag kan leva med att betala en licensavgift för att i teorin skapa förutsättningar för oberoende etermedier. Jag kan köpa att även public service måste ha program som egentligen passar bäst i kommersiella kanaler. Jag kan till och med förlåta SVT för att de förstörde min generations barndom med animerade kortfilmer från Tjeckoslovakien.
Men valvakan igår kväll var ovärdig ett publicistiskt företag som vill jämföra sig med BBC.
Först slog de på stora trumman och började fördela ministerposter efter vallokalsundersökningen. Sen kom första valprognosen och när den tydde på en jämnare tillställning fick de stora skälvan och började tjata om ett osedvanligt jämnt val. Detta fortsatte de med långt efter att siffrorna faktiskt entydigt visade vart vinsten gått.
Fredrik Reinfeldt vågade utropa sig till segrare innan SVT ens antytt att siffrorna gick att dra sådana slutsatser av (bortsett, då, från att SVT betraktade valet som avgjort innan någon röst räknats…)
Men när Reinfeldt klev upp på scenen tvingades vi lyssna till Wille Crafoord. Den stackarn satt och sjöng medan Sveriges nye statsminister på en skärm bakom Crafoord inledde sitt segertal.
Under resten av kvällen fokuserade SVT på vem som ska bli minister för vad. Skiftande paneler suckade över detaljer ur vallokalsundersökningen. Den goda idén med Sladjan som tittarkontakt blev mest en bisak.
De regionala redaktioner vi betalar ganska mycket för, som är en viktig del av public service närvaro i landet? Tysta. Inte ett ljud om hur det gått utanför riksdagen. Inte ett ljud om maktskiftet i Stockholm eller Sverigedemokraternas frammarsch i Skåne.
Var då, kan man fråga sig, exempelvis TV4 bättre? Ingen aning egentligen. Jag tänkte välja bort Crafoord för att lyssna till Reinfeldt och slog då över till Fyran men de visade reklam. Taskig timing kanske men ändå logiskt. Det är så kommersiella kanaler tjänar pengar. Vi ska inte förvänta oss något annat.
SVT förlorade inte nödvändigtvis mot någon annan. De förlorade mot vad vi har rätt att förvänta oss. Och man kan fråga sig vad vi ska ha public service till om de inte ens förmår att vara riktigt bra när det räknas? Med all respekt för att även SVT behöver en ok tittarandel en trist fredagskväll i november – men det är inte därför vi har dem. Vi har dem för att få riktigt bra bevakning av verkligt betydelsefulla händelser och för detta har de avsevärda resurser.
Men de valde att ge oss Crafoord i stället för landets nye statsminister.
