Något år senare… (still alive)

Det var ett tag sedan du — om det finns någon ”du” som fortfarande råkar se detta — hittade en uppdatering här. Det beror framförallt på de lite längre projekt jag varit engagerad i. Och på det som kanske var en liten platå där inte så mycket hände kring webbinnehåll, digitala arbetsplatser och liknande. Nu kokar det desto mer.

Jag ska inte tjata om AI som alla andra. I vart fall inte förrän det faktiskt finns brett tillgängliga produktionstillämpningar inom mitt område. Men det närmar sig. Innehållsproduktion kommer inom kort att ändra karaktär. Det har det redan gjort i vissa fall. Informationsarkitektur och uppgiftslösning likaså (tänk Copilot för M365, exempelvis).

Sen är det inte alltid samma sak att lösningar dyker upp som att de får den där breda användningen. Åtminstone inte direkt, åtminstone inte just de tillämpningar vi tror oss se nu. Om du vill ha en spådom kan jag säga att det kommer att bli spännande.

I övrigt är du som alltid välkommen att höra av dig! Mitt arbete med behovsanalyser, dataanalys och dess konsekvenser för UX och innehållsstrategi fortsätter.

Mina kurser tar allt mer formen av coachning, vilket är fantastiskt. Det är naturligtvis bra att träffa brett och nå alla som har med webb- eller intranätinnehåll att göra. Men en förändring på sajten kräver diskussion och utveckling uppgift för uppgift, sida för sida. Redaktör för redaktör.

Jag har det senaste året också haft två längre uppdrag där jag i samarbete med kundernas redaktionella organisationer producerat innehåll. Jag har skrivit, vi har resonerat och ändrat, redaktören har tagit principerna vidare till andra sidor. Det är på ett sätt det sista och högsta steget av utbildning: föreläsning > workshop > coachning > samproduktion. Förbaskat roligt också, förutom att det blir bra.

Glöm innehåll, glöm tjänster

Vissa sanningar tål att upprepas: Du erbjuder inte ”innehåll”. Inte ”tjänster”. De är byggstenar som ofta måste sammanfogas för att skapa det du egentligen ska erbjuda – service.

Det är min kollega Gerry McGovern som fortsätter sin outtröttliga kamp för att skifta fokus från aktivitet (skapa innehåll, utveckla en tjänst) till resultat (en slutförd uppgift).

Hans berättelse om en innehållsansvarig som alldeles för snabbt säger ”nej, nej, det där är en tjänst och inte mitt ansvar” är milt sagt typisk. Du känner igen det. Från intranät som gett upp att hjälpa folk göra inköp på rätt sätt eftersom avtalsdatabasen är någon annans. Från myndighetssajter där allt innehåll i världen inte kan skyla över en värdelös karttjänst som ingen förstår. Och som förstås är någon annans än webbredaktionens.

Gerrys budskap är dock positivt. Visst tar det tid, visst är det svårt. Men läget har egentligen aldrig varit bättre för att skapa den organisatoriska förändring som krävs för att ge en bättre service.

Every time we do the right thing, it matters. Every time we raise our voice against traditional organizational thinking, it matters. Every time we explain why the organization must change, it matters.

Det går numera också att hitta inspiration på hur saker kan göras bättre. Min egen hemstad Malmö gör bra grejer med att kombinera innehåll och tjänst i deras Självservice, för att nämna bara ett exempel.

Så det går! Du ska kanske inte stånga pannan blodig, det skymmer ändå bara sikten, men med användningstester och andra data kan du konsekvent ge budskapet att det är dags nu.

Vänd utvärderingstrappan – följ beteenden först

Sista delen i min lilla bloggserie hos Sitevision är publicerad: Utvärdera enkelt i stället för mycket.

…vänd på den utvärderingstrappa som de flesta använder. Vi brukar börja med potential, vi går en kurs i Google Analytics för att lära oss följa användning, vi konstruerar så småningom effektmått och kanske, kanske ställer vi oss sedan frågan varför det som borde hända inte händer.

Börja i stället med användnings- och beteendemönster. Börja kika över lite axlar på folk du har bett göra viktiga grejer på sajten. Bit hårdare i tungan än du nånsin gjort och var beredd på att svettas.

Hela ”Utvärdera enkelt i stället för mycket” hos Sitevision.

Tidigare delar:

  1. Gärna en ny sajt – men först en rejäl förstudie
  2. En förstudie att agera på – så gör du
  3. Användbar räcker inte – du måste sikta högre

Användbarhet är bara början

Tillgänglighet är inte ett mål, det är ett verktyg. Precis som mobilanpassning. En användbar sajt är en startpunkt och inte en slutpunkt. Det egentliga målet är att skapa rätt effekter, och för att det ska ske måste sajten erbjuda något som rätt människor vill och behöver göra.

Ingressen är ett utdrag ur en artikel jag skrivit hos Sitevision. Läs gärna resten om du vill: Användbar räcker inte – du måste sikta högre.

Ny bok om Top Tasks – guide till hur du gör

Gerry McGovern har precis lanserat en ny bok: Top Tasks – A how-to guide. Steg för steg får du veta hur du kan jobba för att skapa digitala upplevelser som möter besökarens behov.

Om du eventuellt har läst eller jobbat med mig genom åren är ”Top Tasks” ett känt begrepp. Den behovsanalys jag har genomfört för mer än 40 svenska företag och organisationer görs med metoden ”Top Task Identification”. De effekt- och kvalitetsmätningar jag gör är så kallade ”Task Performance Indicators”.

Detta fortsätter jag för övrigt att göra 🙂

Cover_ThumbMen nu kan du som vill förstå metoden på djupet, som vill kunna genomföra projekt eller delprojekt själv, få en mycket omfattande introduktion till Top Tasks. Gerrys bok är i princip de rutiner vi använder själva, men med många exempel från kundprojekt runt världen.

På boksidan kommer du så småningom kunna läsa första kapitlet gratis men tills dess kommer här ett utdrag från hur arbetet med behovslistan går till – en liten illustration av hur detaljerad boken är. Knappast skönläsning alltså. Men du får varenda detalj i den bästa metod att behovsstyra din sajt som jag vet.

Below is an example of what can be called a mother and child:

anti-money laundering
anti-corruption policy
anti-corruption

“Anti-money laundering” is really a child of “anti-corruption”. You want to avoid mothers and children appearing on the same list because this will create confusion, split the vote, and undermine the legitimacy of the results. For this example, consider doing the following:

Anti-corruption (policy, anti-money laundering)

Remember, you’re not trying to get everything perfect from the first session. You’re just trying to clean the list up a bit and head in the right direction. Clear out what is obviously wrong. This is an iterative process, best done over two to three weeks. Hold a shortlisting session, and then leave it for a couple of days and come back to it. Then you should have a fresh perspective.”

Utdrag från: Gerry McGovern. ”Top Tasks: A How-to Guide”.

Nu blir webbservice ett jobb på riktigt

Lite i det tysta har det före sommaren faktiskt inträffat en stor sak: Flera jobb som tidigare hade varit helt vanliga webbredaktörstjänster har utlysts med en mycket tydlig serviceprofil. Jag vet inte om mitt tjat kring ”serviceredaktör” har spelat roll men just en sådan hör till en av dessa tjänster.

Serviceredaktören var det Västra Götalandsregionen som sökte. I Malmö stad använde de titeln ”Innehållsdesigner”, vilket till exempel Uppsala kommun också gör.

I annonsen beskrev Malmö stad att innehållsdesignern skulle

”…arbeta med innehållet på stadens externa webbplats malmo.se, och att utveckla nya e-tjänster inom vår e-tjänsteplattform. Du deltar i utvecklingen av webbplatserna genom hela processen från idé och planering till praktiskt genomförande.”

Västra Götalandsregionen skrev:

”Att vara serviceredaktör handlar både om att planera och skapa innehåll på det blivande intranätet, med utgångspunkt att det ska gå att följa upp hur bra innehållet levererar effekt och nytta för användarna.”

Service från början till slut

Jag har ju många gånger beskrivit vad ett serviceredaktörskap bör vara (på denna konferens specifikt ur ett intranätperspektiv till exempel). En snabb sammanfattning av annonserna visar att två dimensioner är extra intressanta:

  1. Helheten: Någon som tar ansvar för hela processen från ”idé och planering till praktiskt genomförande”.
  2. Effekt: Någon som både är intresserad av och tar reda på om innehållet lyckas eller inte.

Så vad är egentligen skillnaden gentemot alla de innehållsjobb som redan finns? Först och främst är det kanske ingen alls. Det finns ju inget som hindrar att vilken webb- eller intranätredaktör som helst – kanske du? – jobbar på detta sätt.

Både usable och useful

Men annars tycker jag att den väl etablerade beskrivningen av innehåll som usable och useful bär en förklaring (du kan lägga till used också om du vill).

Allt för många jobbar med antingen eller. På en central kommunikationsavdelning är allt fokus på att sajten är usable – den är tillgänglig, strukturen är logisk och så vidare. I verksamheten sitter lokalredaktörer och har kanske varken kompetens eller andra förutsättningar att göra innehållet useful – se till att det skapar rätt effekt, kort sagt.

Serviceredaktören, innehållsdesignern, den empatiska webbredaktören… Kalla det vad du vill, men denna person greppar över både usable och useful. Och analyserar om det blir used.

Ha en trevlig sommar!

Denna glädjande utveckling blev ett bra avslut på våren, tycker jag. Nu håller jag tummarna i solstolen för att många fler förbereder just den här typen av förändring framöver.

(Förresten – länkar till jobben saknas eftersom ansökningstiderna gått ut.)

Regeringsstöd för användarnytta

Som kommunikatörer, systemutvecklare eller projektledare säger vi ofta hur viktigt det är att ”ha ledningens stöd”. Well, i Kanada fick Top Tasks som arbetsmetod nyligen det uttalade – och insatta – stödet av en regeringsmedlem.

Scott Brison är som President of the Treasury Board medlem i den kanadensiska regeringen. Nyligen deltog han vid en workshop med Gerry McGovern, den kollega som jag samarbetar kring Top Tasks med. Ministern har onekligen förstått vad den offentliga sektorns webbnärvaro måste handla om:

Focusing on user needs means measuring their success in doing what that user set out to do, rather than counting downloads of a pdf, or page views. […] We need to focus on gathering data that tells us whether people are successful at getting what they need. This is about metrics that matter, not metrics that flatter, the kind of data that preoccupies Google and Amazon. If we know where the problems are, we can take action and make things better. We can give Canadians a better online experience…and more time for themselves.

Utan att det ena utesluter det andra, är det intressant hur lite dessa frågor diskuteras på högsta nivå i Sverige när det gäller digitalisering och hur många som har synpunkter på allt från mobiler i skolan till konstruktionen av nästa kommunala jämförelsetjänst.

Gov.uk tar steget till Top Tasks

Den bland myndigheter (av mycket goda skäl) närmast mytomspunna Gov.uk meddelar nu att de kommer att börja använda den utvecklingsmodell – Top Tasks – som jag i 15 år arbetat med.

Teamet bakom Gov.uk konstaterar att de alltid har utvärderat, mätt, granskat och följt upp hur väl sajten fungerar. Nu vill de förfina detta arbete ytterligare.

People come to complete a task, and these tasks have many different shapes. We need performance measures that reflect these tasks and our users successful completion.

Kraven de ställer på utvärderingsmetoden är dessa:

user-centred – measuring the outcome not our output

something that everyone can understand

measuring GOV.UK as the government’s website, the product of all our effort

Den lösning de väljer är Top Task Management, den arbetsmodell som utvecklats av Customer Carewords med Gerry McGovern i spetsen och där jag varit partner sedan starten.

Mer konkret kommer de, precis enligt modellens best practice, att starta med en Task Identification / Behovsanalys för att sedan utveckla uppgiftslösningen med Task Performance Indicator / Effektivitets- och kvalitetsmätning.

Jag tar mig friheten att glädjas en smula åt detta. Visserligen har över 40 svenska företag, myndigheter och organisationer redan använt dessa metoder tillsammans med mig, med goda resultat. Men när en av världens utan tvekan mest professionellt hanterade sajter uttalat tar detta steg är det en stor sak i min lilla värld.

Och om du inte vill vara sämre än Gov.uk är det bara att höra av dig! 🙂

Lär dig mäta användarens upplevelse – masterclass i Malmö 1 juni

Den 1 juni kommer Gerry McGovern till Malmö och håller sin uppskattade masterclass ”Measuring the customer experience”. Anmäl dig senast den 14 maj för bästa pris.

Under heldagen kommer du att lära dig

  • de bästa teknikerna för att identifiera dina besökares toppbehov (”top tasks”)
  • hur du skapar scenarier för observation och mätning av användarnas upplevelse av toppbehoven
  • hur du väljer rätt testdeltagare
  • hur du testar på distans för bästa effektivitet – och mest trovärdiga resultat
  • hur du analyserar och presenterar resultaten.

Det är alltså en mycket praktisk masterclass. Du kommer efter dagen ha kunskapen att direkt sätta igång och mäta hur användarna upplever din webbplats eller ditt intranät.

Pris och anmälan. Early bird-rabatt till den 14 maj.

Om Gerry McGovern

Jeffrey Zeldman (från bland annat A List Apart, Happy Cog, A Book, An Event Apart) har sagt detta om Gerry:

”Gerry McGovern is a truly ‘amazing’ speaker—passionate and profound, hilarious and enlightening. A golden-tongued orator whose every utterance merits quotation, and a lone rational voice in a wilderness of self-defeating, self-interest and inverse prioritization. He fights a never-ending battle to bring reason and utility to our websites by focusing relentlessly on your user’s most important tasks.”

Fem gyllene regler för mätning av intranät

En visad sida är inte lika med en läst sida. En läst sida är inte lika med att någon agerar på innehållet. Med denna lika giltiga som gamla sanning sammanfattade Jonathan Phillips sina regler för intranätmätning vid IntraTeam Event i Köpenhamn.

Jonathan Phillips, ClarityDW, har tidigare ansvarat för Coca-Colas intranät. Precis som många av oss andra har han erfarenhet av hur mätningar görs av fel anledning: för att någon vill ha siffror, inte för att intranätet ska gå att förbättra.

Men det är samtidigt lätt att säga. Den utvärderingsmetod som står till buds är ofta ett statistik-/analysverktyg. Inte sällan saknas kompetensen för att verkligen utnyttja det, inte sällan finns det en gräns för vilka effekter som alls syns i verktyget.

Kanske kan Phillips fem gyllene regler ge vägledning:

  1. Mät aldrig någonting som individer eller små grupper kan påverka på ett felaktigt sätt. En mätning med syfte att problematisera dokument som innehållsförmedlare kan påverkas av en redaktör som lägger länkar till dokument på framskjutna platser.
  2. Mät förändringen där den betyder något – mät effekt (exempelvis deltagare på en kurs) och inte aktivitet (antal klick till kursen).
  3. Gör ”så vadå?” eller ”5 varför”-testet: fråga dig djupare och djupare vad du mäter, vad det visar och i vilket sammanhang det är relevant.
  4. Akta dig för att låta mätningen påverka drift och utveckling av intranätet – ägna proportionellt med tid åt mätning, så att du också har tid att göra något, och akta dig så att mätningen inte stör resultatet (en kodsnutt som saktar ner sidan, till exempel).
  5. Var säker på vad varje mätning betyder. Det klassiska exemplet är ju de nämnda sidvisningarna som inte betyder någonting i sig: en ökning kan bero på ökat engagemang, ökad irritation, en navigation som leder fel, etc.