1 kommentar på “Rätt plan för att migrera innehåll”

Rätt plan för att migrera innehåll

”Migrera” kan mycket väl vara ett av de farligaste orden inom webb- och intranätutveckling. Det låter ju så enkelt. Som en knapptryckning. Men att migrera på rätt sätt kräver en tydlig plan och viktiga beslut.

I den nyutkomna Web Site Migration Handbook (gratis) går David Hobbs genom hela processen att flytta en sajt till en ny plattform eller version. Jag har framförallt läst avsnittet om innehållsmigrering — och det slår fast många betydelsefulla sanningar.

Hobbs rekommendation utgår från innehållsinventeringen, det uppenbara och enda sättet att starta en migrering. Med inventeringen som grund kan du nämligen bryta ned innehållet i lämpliga delar och, som Hobbs säger, ta bort innehåll med hjälp av en ROT-analys. Översatt innebär analysen att du identifierar onödigt, trivialt eller ej uppdaterat innehåll.

Detta steg går inte att poängtera starkt nog. Här avgörs menar jag om migreringen lyckas eller inte. (Skit in, skit ut… du vet.)

Mer praktiskt handlar det om att sätta upp regler, skriver Hobbs och det är ett mycket bra sätt att uttrycka det. Hitta mönster som du kan använda. Det kan vara innehållets ålder, hur det används, vilket engagemang det väcker, vilken typ av innehåll det är. Syftet är att avgöra vad som kan flyttas automatiskt respektive manuellt — och faktiskt också påbörja identifieringen av vad som behöver skrivas nytt.

Bra tips. Men det viktigaste tipset får vi via nedanstående illustration ur migreringsboken. Ingenting är helt automatiskt. Självklart ska vi göra allt vi kan för att slippa klipp-och-klistra. Men allt kräver en redaktionell insats, om inget annat en manuell kvalitetssäkring (QA). Det är en insikt som är långt ifrån så självklar som den borde vara.

Alt
Processen för att migrera innehåll (Ur Web Site Migration Handbook)
2 kommentarer på “Socialt intranät: ”Skilj på ROI och business case””

Socialt intranät: ”Skilj på ROI och business case”

Att räkna ekonomiska vinster på ökat engagemang eller bättre kontakter mellan anställda kan vara svårt. Nike valde att se andra värden än rena pengar när de satsade på en intern plats för volontäruppdrag, donationer och inte minst innovation.

Det som Nike skapat i den interna CSR-/hållbarhetssajten ”the We Portal” är intressant i sig. CSR i Praktiken beskriver en mycket mogen social tjänst där medarbetarna kan engagera sig i uppdrag genom att ge tid eller pengar. De kan hitta andra som vill bidra och sporrar varandra.

För Nike innebär We-sajten en möjlighet att testa kampanjidéer eller till och med få uppslag till nya produkter.

Intressant i sig, alltså. Men allra mest fastnade jag för hur en av de ansvariga  — Laura Adams — beskriver de affärsmässiga övervägandena. Hon vill skilja på ROI (Return on Investment) och business case. Pengar, säger hon, är ibland ett allt för trubbigt instrument.

Vad ett business case handlar om är att kunna visa att det vi gör är viktigt för Nike. Om vi gör något som leder till sådant som vi vet är viktigt för Nike är det förmodligen också lönsamt för Nike, även om vi inte kan sätta siffror på det eller mäta det.

För CSR i Praktiken förklarar Adams också vad det grundläggande business caset för We-portalen är.

Vi vill koppla ihop våra anställdas engagemang med deras jobb för att på så sätt göra det möjligt för dem att ta med sig engagemanget till jobbet och låta dem be who they really are…

Adams eller Nike är givetvis inte först i världen med att starta något av detta slag utan tydliga ekonomiska mål. Men de är uppfriskande öppna med det.

Samtidigt skulle ingen, hoppas jag, rekommendera en fullständig anarki där allt kan startas utan goda skäl. Så vad är då gåtans lösning? Jag tror att vi anar den i intervjun när Adams säger ”sådant som vi vet är viktigt för Nike”. Det är ingen liten sak, om den stämmer. Att fullt ut veta vad som faktiskt betyder något för det egna företaget.

Kan du säga det om ditt företag eller din myndighet? Vissa kan, andra gömmer sig bakom visionära floskler. Men när vi känner vår kultur tillräckligt väl blir det tydligt vad vi tjänar på. Med eller utan ROI.

For the record: Jag är en stark förespråkare av ROI, mätbarhet och utvärdering generellt. Men också öppen för att bra saker har hänt utan att miniräknaren haft en susning om det…

5 kommentarer på “Utvärdera redaktionellt innehåll med Google Analytics”

Utvärdera redaktionellt innehåll med Google Analytics

Statistikverktyg har en brist — de data du får är allt för ytliga för att egentligen säga något om hur bra ditt innehåll fungerar. Men med lite arbete går det att ta reda på mer relevanta nyckeltal för innehåll.

Lars Johansson skriver i Website Magazine om sex nyckeltal för att utvärdera innehåll, allt med hjälp av Google Analytics, GA.

Using Web analytics, you can measure the effectiveness of content. It is possible to measure how well the content is performing even for purely informational websites, including intranets, that are not supported by advertising or product sales.

Lars är detaljerad och du får konkreta tips kring hur GA ska konfigureras. Om du använder GA har du något att lära av artikeln.

Möjligen är det lite för detaljerat. Väldigt många företag och organisationer har fortfarande inte ens formulerat mätbara mål på sidnivå, det vill säga vad som utgör en omvandling (”conversion”). Särskilt när vi talar om intranät är detta ett faktum.

Så du måste börja där. Titta åtminstone på de viktigaste sidorna. Bestäm dig för vad ett lyckat resultat med den sidan skulle vara. Att någon klickar vidare till djupare information? Att någon väljer att kommentera? Laddar ned något? Skickar in en anmälan? Eller kanske tvärtom, att de inte behöver gå vidare och söka kontakt eftersom de fått svaret?

Det är först när du har denna insikt som en djupare användning av GA ger något. Men då kan du å andra sidan plocka fram relevanta och intressanta data, till exempel Lars sex nyckeltal.

  • Läsning per skribent och resultat per skribent
  • Sidresultat
  • Tillfredsställelse
  • Nedlagd tid för skrivande vs läsning
  • Olästa sidor
  • Kostnad per läsning

Det skulle vara mycket intressant att höra mer om hur använda de nyckeltal är som har skribent- respektive kostnadsfokus. När det gäller just intranät har jag aldrig varit med om att någon vill följa upp de enskilda skribenterna. Indirekt via att innehållet följs upp, visst, men inte med det uttalade syftet att utvärdera enstaka medarbetare.

Jag gillar tanken. Ett tydligare ansvarstagande är nödvändigt för bättre sajter.

Däremot är jag tveksam till hur många som faktiskt skulle våga att göra det. Vi ska komma ihåg att alla stora intranät har en decentraliserad organisation där produktionen i praktiken hänger på de engagerade redaktörernas välvilja. Den välviljan är det inte många som vill riskera.

Mät för resultat, inte för din fåfänga

De vanligaste sätten att ”mäta” webb och intranät är meningslösa. De gör ingen nytta — och nytta är precis vad du måste få av din webbanalys.

Diskussionen är inte ny. Jag har länge argumenterat för att den statistik som de flesta fortfarande nöjer sig med inte är tillräcklig. Du kanske såg för ett tag sedan hur enkla mätningar gav viktiga resultat inom marknadsföring.

Så principen är inte ny. Men ordets makt är stor och när Eric Ries ställer Vanity metrics mot Actionable metrics fångar hans formulering exakt vad problemet — och lösningen — är. Det många av oss håller på med är just mätningar för fåfängans skull.

Hårt och brutalt uttryckt. Fast sant och därför viktigt.

Unfortunately, the majority of data available in off-the-shelf analytics packages are what I call Vanity Metrics. They might make you feel good, but they don’t offer clear guidance for what to do.

Consider the most basic of all reports: the total number of “hits” to your website. Let’s say you have 10,000. Now what? Do you really know what actions you took in the past that drove those visitors to you, and do you really know which actions to take next? In most cases, I don’t think it’s very helpful.

Nu hoppas jag innerligt att du inte räknar träffar (How Idiots Trace Success…) men samma sak kan sägas om unika besökare, sidvisningar och flera vanliga statistikrapporter.

Data du kan agera på. Det är grejen. Det är vad du måste skaffa dig. Metoderna är många. A/B-tester, bedömningssystem, ”tratt”-analys… Vi kan rada upp en hel arsenal med verktyg men vilken väg du väljer är inte poängen idag. Poängen är att vi alla behöver välja färdsätt.

Ska vi stolt spegla oss i fler unika besökare utan att på allvar kunna visa varför de kom eller vems förtjänst det är? Eller ska vi ta reda på, visa och lära oss av hur besökarna lyckas med det de och vi vill?

2 kommentarer på “Mycket trafik kan vara dåligt resultat”

Mycket trafik kan vara dåligt resultat

Jag har sagt det förr men sanningar tål att upprepas. Sidvisningar, unika besökare eller andra volymmått är ofta riktigt dåliga sätt att mäta om en sajt är framgångsrik eller inte.

Min vän och kollega Gerry McGovern ger tänkvärda exempel på den uppenbara men inte alltid accepterade sanningen.

For too long we have belonged to the Cult of Volume when it comes to measuring whether a website is successful or not. For an increasing number of websites, high volume traffic reflects the website’s failure to help customers quickly complete the tasks they came to complete.

Data mångfalt bättre än åsikter när du utvecklar webb

Genom att observera bara två personer halverar du risken att välja fel når du skapar webb eller intranät. Åsikter eller expertutlåtanden är inte bättre än – eller till och med sämre än – att låta krona eller klave avgöra.

Det är sällan nu för tiden som jag imponeras av gamle gurun Jakob Nielsens artiklar. Men i sitt senaste alster slår han fast något som är både sant och oerhört viktigt: Fakta slår åsikter. Alltid.

Det exempel han bygger diskussionen kring är kanske inte det viktigaste (behöver folk en funktion för att öka textstorlek eller vet de hur man gör själv i webbläsaren?). Det intressanta är hur stor skillnaden blir på de som ”vet” och de som faktiskt testat.

Most strikingly, 75% of guessers were wrong. You’d be better off tossing a coin than asking advice of these people.

In this simple example, basing design advice on the smallest amount of empirical observation of real users quadrupled the probability of being right.

Ytterligare exempel bekräftar samma princip.

…testing just 2 users per design reduced the probability of being wrong from 50% to 24% — cutting it in half.

Sen vill man ju gärna minska sannolikheten för att fatta fel beslut ännu mer och då behöver testgruppen utökas från 2 till kanske 5-10 personer.

Betyder detta att du som driven, skicklig yrkesperson är överflödig? Eller (hemska tanke…) att jag och konsultkollegor är onödiga? Självklart inte. Din kompetens krävs fortfarande för att överhuvudtaget veta vad som måste testas. Alternativ måste tas fram grundade på den generella kunskap som finns.

Men det som är viktigt måste testas. Det finns inga genvägar — och det gäller allt från hur viktiga länkar formuleras till vilka behov som får människor att komma till din sajt.

Att som utvecklare och redaktör bli mer ”data-driven” är den stora utmaningen. Och det stora löftet. Det är så vi professionaliserar arbetet med webb och intranät.

9 kommentarer på “Webbredaktörens handbok – läs min bok om redaktörskap på nätet”

Webbredaktörens handbok – läs min bok om redaktörskap på nätet

Nu lanseras Webbredaktörens handbok — skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. I boken försöker jag ge tips och råd kring hela den skala som borde vara webbredaktörens. Från strategi till utvärdering via skrivande, redigering, sökoptimering, länkning och sociala medier.

Webbredaktörens handbokDet är min första bok (bortsett från e-boken Webbredaktörens ABC som nu också uppdaterats). Den har varit på gång i många år och under denna tid utvecklats från ambitionen att ge ut en Skriva för webben-bok. Att skriva är onekligen viktigt för en webbredaktör — och det ingår självklart flera kapitel om skrivande — men en bra webbredaktör gör mer än att skriva.

Därför blev det alltså en webbredaktörsbok. Du kan läsa ett gratis kapitel (pdf, 126 kB) som ett smakprov.

Det är förvånansvärt svårt att ha distans till boken när man levt med den under ungefär ett år. Så egentligen kanske det är bättre att läsa hur förläggaren Urban Lindstedt beskriver den.

Men om jag ska sammanfatta några bärande idéer med boken så är det dessa:

  • Hela webbredaktörskapet, som sagt. Mer än skrivande men grundlagt i ett gott texthantverk.
  • Intranätredaktören är också webbredaktör. De allra flesta som producerar innehåll för nätet i företag och organisationer gör det för intranät. Därför måste, tycker jag, en redaktörsbok om nätet diskutera både webb och intranät parallellt.
  • Ambitionshöjning. Jag tycker det är synd att många webbredaktörer förminskar sig till själva till ganska oviktiga publicerare. En bra webbredaktör skapar värden och kan både visa detta samt värdesättas för det.

Titta gärna närmare på Webbredaktörens handbok: Se innehållsförteckning, hitta var den går att köpa.

Pressmeddelande från förlaget på NewsDesk.

2 kommentarer på “Fem viktigaste utmaningarna för innehåll på webb och intranät”

Fem viktigaste utmaningarna för innehåll på webb och intranät

Användbarhet är den viktigaste frågan för dig som arbetar med innehåll på nätet — tätt följt av innehållets kvalitet, navigering, nyheter och sociala medier.

Det visar åtminstone den enkät jag genomförde i oktober. 136 personer svarade och även om urvalet inte var kontrollerat känner jag igen tillräckligt många av de svarande för att kunna säga att en majoritet arbetar med innehåll på webb och intranät.

Metodologiskt är det intressant att vi hittar den tydliga topp av ämnen som jag också definierar när jag genomför behovsanalyser. Det finns i alla sammanhang en liten skara ämnen eller uppgifter som är betydligt viktigare för målgruppen än det stora flertalet ämnen. Så även här.

Du hittar listan i sin helhet nedan. Några kommentarer om Topp 5:

Plats 1: Användbarhet/Usability

Utan tvekan ett positivt besked. Användbarhet rymmer inom sig visserligen flera av ämnena men det är ändå intressant att det hamnar högst. Jag tolkar det som ett uttryck för en attityd. Vi arbetar med många dimensioner av webbinnehåll men användbarheten är högst prioriterad.

Den attityden har potential att ge goda resultat. Särskilt när/om användbarhet tar steget bortom utpräglad interaktionsdesign och också inkluderar sådant som nyhetsförmedlingens syfte och resultat eller texternas kvalitet.

Plats 2: Innehållets kvalitet (skrivande för nätet, redigering, etc.)

Som man frågar får man svar, kanske någon invänder. Den som följer det jag skriver och därför upptäckte enkäten är sannolikt intresserad av just innehållets kvalitet. Det är ju min röda tråd.

Men jag tror inte att det är så enkelt. I takt med att våra sajter får mer och mer innehåll blir kvaliteten allt mer central. Det går helt enkelt inte att föreställa sig en stor webbplats eller ett normalt intranät utan väl fungerande innehållsprocesser.

När allt kommer omkring kvittar ju alla andra punkter om besökaren inte förstår eller får stöd att ta till sig vad hon kom för.

Topplaceringen är alltså fullt logisk. Den är nödvändig för bra sajter. Och därför glädjande.

Plats 3: Navigering och informationsarkitektur

”Gör det enklare att hitta”. Det är förmodligen det vanligaste önskemålet från våra besökare. Inte minst på intranät.

Igen har vi alltså en logisk topplacering.

Själv tycker jag att det är positivt att svarande som prioriterar mer traditionella redaktörsämnen högt även betonar navigering och IA. Det är ett område vi inte kan lämna över till andra yrkesgrupper. Det handlar ytterst om att nå fram.

Plats 4: Nyheter (bättre flöde, fler engagerade, etc.)

Första punkten som förvånar mig. Inte att det finns och är viktigt, inte alls. Men jag trodde inte att det skulle prioriteras så högt i en bedömning av ”de mest brännande ämnena för dig som arbetar med innehåll”.

Spännande. Ser vi en vilja att utveckla nyheterna? Jag hoppas det.

Plats 5: Sociala medier (Webb eller Intranät 2.0)

Igen är jag faktiskt förvånad. Detta är för mig en indikation på saker verkligen är på väg att hända. Sociala medier slår ju många ämnen som är konkreta utmaningar i de flesta organisationer jag stöter på: Sökkvalitet, teknikval, rollanpassning, tillgänglighet, etc.

Verkstaden ersätter snacket?

Sist på listan…

Allra sist — utan en enda röst — hittar vi ”Juridik”. Faktum är att de allra flesta av oss ligger långt från gränslandet mellan tillåtet och otillåtet. Vår omsorg om varumärket sätter hårdare gränser än lagen och därför är juridik helt enkelt inte särskilt relevant. Det är åtminstone min tolkning av resultet.

Det som däremot får mig att höja på ögonbrynen i denna ända av listan är att vi hittar både ”Ljud” och ”Video” som lågt prioriterat. Det stämmer inte med diskussionen i bloggar, nyhetsbrev och tidningar om nätet.

Jag tror att både ljud och video kan uppfattas som kul grejer. Något att testa för specifika ändamål. Men affärskritiskt är det inte och detta ser vi resultatet av i enkäten.

Hela listan

Enkätresultatet i sin helhet.

Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät
Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät
1 kommentar på “Sparad tid dåligt mått för intranät?”

Sparad tid dåligt mått för intranät?

Eftersom intranät alltid, om än i varierande utsträckning, handlar om att skapa effektivitet är det naturligt att försöken att mäta intranätets resultat riktar in sig mot tid. Men i en uppgörelse underkänner James Robertson hur den sparade tiden räknas. Jag förstår vad han menar men håller inte med om slutsatsen.

Kanske har du själv gjort den typiska beräkning. Någonting du ändrar på ditt intranät sparar 1 minut för en vanlig uppgift. Eftersom den utförs 2.000 gånger om året har intranätet sparat lika många minuter, det vill säga nästan en arbetsvecka totalt.

Robertsons kritik handlar ytterst om metoden, men även det grundläggande antagandet. Vi multiplicerar en lång rad antaganden och mäter något som egentligen inte är avgörande. Hur ska man veta att det verkligen sparar 1 minut? Hur stor del av själva arbetsuppgiftens slutförande handlar om att hitta rätt stöd på intranätet?

Invändningarna är vettiga. Ändå skjuter han över målet. Just denna typ av beräkning är nämligen bättre än alternativet. För i praktiken är alternativet ofta ännu sämre mått. Sidvisningar, daglig användning, spenderad tid…

Allt exempel på mått som lätt kan ifrågasättas. Mått som faktiskt inte alls visar att något bra händer på intranätet. Bara att det händer saker där — som i värsta fall innebär en tidstjuv av rang.

Min slutsats är inte olik Robertsons. Vi måste hitta ännu bättre mått. Mätpunkter som fångar direkt affärs- och verksamhetsnytta. Men i brist på sådana inom vissa områden, och kanske svårigheter att mäta, så är det väldigt mycket bättre att du pratar med chefen om potentiellt sparad tid än om sidvisningar.

Än mer avancerad statistik för din sajt

Mitt, och många andras, favoritverktyg för webbstatistik har blivit ännu mer kraftfullt. Google Analytics har lanserat flera nyheter varav åtminstone en kan bli riktigt spännande.

Teamet bakom Google Analytics, GA,  kallar själv de nya verktygen ”Enterprise-Class” och det är just det som lockar med GA.

Det är inte nödvändigtvis bäst för varje tänkbart mätsyfte men det håller så hög klass att det kan användas för de flesta professionella webbplatser och intranät. Och det gratis.

Den mest spännande nyheten är avancerad segmentering. Avinash Kaushik spikar varför i en enda mening:

Analyzing data in aggregate is a crime against humanity.

Precis det har jag predikat ett bra tag. Webbstatistik är i bästa fall ett kul tidsfördriv och i värsta fall direkt kontraproduktivt om du analyserar totalsiffror — statistik för hela sajten, alla besökare, etc.

Men med segmenteringen kan du komma närmare en sanning som ger dig något att arbeta med. Jag vidhåller fortfarande att de verkligt kritiska måtten ofta kräver kompletterande utvärderingsmetoder, men steg för steg blir vanlig webbstatistik allt mer intressant.