Rätt verktyg för din webbstatistik

Webbanalys och webbstatistik blir allt viktigare. I takt med att större andelar av både marknadsföringsbudgetar och interna resurser läggs på webben ökar kraven på att visa vad det leder till. Men det är inte helt enkelt att hitta rätt statistikverktyg.

Jag säger inte att det blir lättare när du läst Avinash Kaushiks diskussion i ämnet men du kommer att förstå bättre hur du ska närma dig detta betydelsefulla val. Kaushik menar att de vanligaste verktygen kan delas in i tre kategorier. Självklart måste du testa vilket som passar dig bäst men rådet är att testa från olika kategorier.

Precis som Kaushik menar jag att Google Analytics bör vara med i jämförelsen. Det har många nackdelar men är så pass bra att den innebär en utmaning för de som vill sälja ett dyrt statistikpaket till dig.

Sen har jag missat att Microsoft är på väg in på banan. Ska bli intressant att se vad Gatineau kommer att erbjuda. Säga vad man vill om monopolliknande bjässar som Google och Microsoft — de brukar ju komma med bra grejer (kanske därför de är just bjässar…).

För övrigt kan jag inte prata om webbstatistik utan att påpeka vikten av att 1. göra något bra av den och 2. mäta din webbplats bortom den traditionella statistiken. Se Fem sätt att mäta en webbredaktör.

Kommunala bloggar från Kungälv

Bloggar har än så länge inte fått något stort genomslag i kommunal kommunikation, i varje fall inte om man undantar biblioteken som har varit tidigt ute och visserligen är kommunala. Men nu drar Kungälvs kommun igång.

Om de är först vet jag inte men det är ju ingen tävling så det kanske inte heller är så viktigt. Det Kungälv börjar med är två politikerbloggar — kommunalrådet och oppositionsrådet.

Ännu mer spännande blir det när/om kommunen drar igång med tjänstemannabloggar. Politiker har vi faktiskt många andra möjligheter att lyssna till och också föra en dialog med. Tydligare, mer tillgängliga och personliga tjänstemän skulle innebär en kvalitativ förändring av kommunal dialog med medborgarna.

Deltagande på webben kommer i många former

Forrester har analyserat hur aktiva människor är med sociala medier. En majoritet är inaktiva, föga förvånande, men 13 % skapar eget webbinnehåll.

Statistiken är amerikansk och det måste vi självklart ha i åtanke när vi bedömer den. Men även om det är andra siffror här ger deras metafor med en stege en bra bild av hur varierat deltagande kan vara.

stegesocwebb.gif

Optimera en sajt för mobilt internet

Det börjar bli dags för många webbansvariga att överväga en mobil version av sin sajt. Den stora frågan är förstås vilken information en läsare vill ha just i den mobila situationen.
Men om du är intresserad av ett utvecklingsperspektiv har Search Engine Guide två artiklar som — såvitt en kommunikatör som jag kan bedöma — tar upp viktiga saker att tänka på. Del 2 har mest med innehåll och struktur att göra.

En värld av virtuella världar

Om du är sådär lagom intresserad av webben har du vid det här laget hört talas om Second Life, SL. Är du lite mer intresserad kanske Entropia Universe har passerat din radar. Är du från Sydkorea — och mot förmodan läser detta — vet du precis vad Cyworld är. Men detta är ändå bara ett fåtal av alla de virtuella världar som nätet bjuder in till.

Vituella världar, tredimensionella miljöer, sociala mötesplatser… Det ligger nog mycket i betraktarens öga hur man betraktar dessa platser. Att det finns en dragningskraft är otvetydigt, i varje fall för enskilda. Riktigt vad exempelvis företag tjänar på att finns i SL återstår nog att se.

Uber Edition botar eventuell okunskap om hur landskapet med virtuella, sociala mötesplatser ser ut. Läs om du vill ha en ambitiös genomgång av ett 15-tal alternativ till SL. Grundkraven är enligt författaren dessa:

  • Riktiga pengar måste fritt flyta in och ut ur den virtuella miljön.
  • Användare måste kunna skapa unikt innehåll och behålla ägandet till det.
  • Världen måste vara beständig men användarna ska kunna ändra den.

Tack till Jaffe för tips. Notera också hur det på Habbo i Sverige har skapats över 2 miljoner virtuella figurer (76 miljoner i världen)

Google ger resultat utan att du söker

Smart liten funktion men också en aning skrämmande: Genom att ha koll på vad du brukar söka på, kan Google numera ge tips på sajter utan att du söker.

Det är inte dags att ringa polisen och anmäla olaglig övervakning för detta förutsätter att du vill att Google sparar dina sökningar. Funktionen finns för Search History-användare. Men faktum är att så ofta som vi är inloggade på Google (genom Gmail o.s.v.) så ger ju detta en indikation på vad de kan göra för oss alla.

Rekommendationer, intuitiv informationsarkitektur och automatiska personliga anpassningar är utan tvekan viktiga verktyg för att lösa webbens största svårighet: Hur ska jag hitta på webben eller på en enstaka sajt? Men det ska bli spännande att se var gränsen går för när vi uppfattar ”hjälpen” som obehaglig.

Journalistisk kortslutning när ”hemlig mediekille” ska avslöjas

Sydsvenskans kulturjournalist Andreas Ekström gör ett oväntat och insinuant påhopp på en av den nya webbens mest okända frontfigurer, Johan Larsson (Knuff m.m.). Det är just denna paradox som stör Ekström — att en så kreativ och potentiellt inflytelserik person som Larsson inte är särskilt intresserad av att synas.

Johan Larsson ger en bra replik som förhoppningsvis skapar en viss rodnad på Ekströms kinder.

Granskning viktigt. Men granska då på riktigt.

Det finns några aspekter som jag tycker är extra intressanta. För det första har Ekström en poäng i att den sociala webben, framförallt bloggar som ju Knuff har stenkoll på, faktiskt börjar bli så viktiga att den som har full insikt i de samtal som förs är en tänkbar maktfaktor. Och människor i maktposition ska granskas journalistiskt.

Sen går Ekström helt snett när han själv gör allt annat än att granska. Han kastar misstänkliggöranden kring sig. Insinuationer utan faktastöd, vilket han själv också påpekar. Det är journalistisk kortslutning, det hjälper inte att påhoppet maskeras i krönikeform.

Men det är synd. Tanken att ta den sociala webben som samhällsfenomen på allvar (bortom ”bloggchocker”) var god.

Du bestämmer hur öppen du vill vara

En annan och mer detaljerad frågeställning handlar om graden av öppenhet. Ekström grundar sina misstänkliggöranden på att Larsson inte vill berätta hur gammal han är, och annat ”hemlighetsmakeri” av samma typ. Men öppenhet är självvald. Yttrandefrihet går i båda riktningarna. Jag har rätt att berätta men också rätt att inte berätta.

Ju mindre öppen jag är, desto mindre läsvärd blir jag sannolikt. Men det är ett individuellt val och det kan vi lära oss något av. Det finns inte — trots missförståndet som illustreras i Ekströms krönika — något som säger att man deltar i samtalet bara om man vill blotta allt. Du deltar på precis de villkor som passar dig.

Uppdaterat
Andreas Ekström svarar på min kritik ovan. Tyvärr går det inte att kommentera på hans sajt så det får bli ett snabbt svar här.

Nej, jag har inte bara läst rubriken. Jag har läst hela krönikan och jag vidhåller att exempelvis följande formulering är insinuant och misstänkliggörande:

Det har funnits ögonblick då de cyniska sidorna i min personlighet har fått fritt spelrum: finns Johan Larsson? Eller är han bara ett alias för en större verksamhet som i hemlighet ägs och drivs av Schibsted, Bonnier eller MTG, som på det här viset vill testa att köra något ”underground”, utan att stöta bort de renlärighetskänsliga bloggentusiasterna?

Det är en formulering som är väl avvägd för att vara helt ofarlig. Du kan aldrig anklagas för att påstå att det är så. Ändå föder du tanken hos läsaren. Jag känner inte Johan och har ingen aning om vilka kontakter han har. Problemet — vilket jag pekade på — är att det har inte du heller.

SR vill sprida sin radio på din blogg

Ett simpelt men bra exempel på hur traditionella innehållsleverantörer försöker att ta sig ut där besökarna finns i stället för att vänta på att bli besökta. När Sveriges Radio vill förmå oss att ladda ner en radio sträcker de ut till bloggare och gör det enkelt för bloggaren att rekommendera just sin favoritradio.

Det är det äldsta tricket i boken, nämligen att erbjuda en kod som man bara klistrar in på sin egen sida. Jag betvivlar att det blir särskilt framgångsrikt (kan ha fel där, vem vet) eftersom det är för statiskt.

Men utveckla vidare. Ge mig en kodsnutt som skapar en spelare tillsammans med den nedladdningsbara radion så börjar det likna något. Då kan man ha direktsänd radio på sin sida eller blogg.

Oavsett framgång eller misslyckande för just detta illustrerar SR en djupgående insikt. Oavsett hur många besökare du har på din webbplats så har andra webbplatser tillsammans fler besökare. Vill du nå många människor måste du finnas på många ställen.

Jag har skrivit om det tidigare och Daytona gör det när de pratar om widgets, som är just dynamiska varianter på SRs tanke.

Vi går mot en utveckling där webbansvar inte bara handlar om den egna sajten utan om synlighet och kontaktskapande på webben generellt. Fundera på vad detta betyder för din webbplats? Vad har du som är så intressant att andra vill återpublicera det? Varför inte låta dem göra det?

srradio.gif

Sociala bokmärken för företaget

Cogenz lanserar nu sin första riktiga version av deras sociala bokmärkestjänst för professionell användning.

Varför gör jag reklam för detta? Jo, för att jag tror att just denna mycket enkla form av kunskapsdelning är ett av de smartaste sätten att internt dra nytta av den nya webbens verktyg. Många andra verktyg ställer större, strategiska frågor. Att dela webbresurser med varandra gör inte det. Det är bara smidigt.

Jag har testat Cogenz och det fungerar fint. Men det är förstås principen jag egentligen vill lyfta fram. Använd vilken tjänst du vill.

Subscribers benefit from all Cogenz’s key features, including: quick-post browser buttons; intelligent keyword suggestion; customizable user approval; email domain and IP address restrictions; access to usage statistics; and the Cogenz posting API for integration with existing intranets.