Webbrådgivaren Fredrik Wackå

Månad: maj 2010

Sociala möjligheter vidgar intranätet, ersätter inte det

Publicerad av den i Intranät, Sociala medier1 kommentar

Securitas bygger en ”supersocial” internwebb och har många spännande idéer. Inte minst kopplar de sina nya sociala möjligheter tydligt till affären. Men har de för stora förhoppningar på det sociala intranätet?

Det är ett citat av koncernchefen Alf Göransson i CS Jobb som får mig att studsa till:

”Intranät tenderar att snabbt föråldras – men med vår nya struktur hålls informationen levande.”

Nu känner jag inte Alf. Jag vet inte om han faktiskt sagt så och det kan lika gärna vara en okunnig reporter på Computer Sweden som putsat till slutcitatet. Men inställningen är inte unik, därför är den intressant. Senast i förra veckan besökte jag ett stort företag där intranätprojektet utsattes för samma typ av påstående — ”gör vi allt socialt blir allt bra” ungefär.

Om vi börjar med citatet ovan är det en klassisk sammanblandning av äpplen och päron.

Intranät blir inte föråldrade för att de är intranät. De faller samman för att det saknas styrning, ledning och en fungerande livscykel för innehållet. Och sociala intranät blir inte levande bara för att de är sociala utan om de lyckas skapa engagemang. Observera ordet ”om” i förra meningen. Om de lyckas skapa engagemang, inte för att de lyckas skapa engagemang. För det gör de inte alltid — och det är framförallt en kulturfråga.

I ett större perspektiv handlar den här typen av uttryck, som hos företaget jag besökte, om en oförmåga att skilja på olika typer av innehåll. Mark Morrell har sammanfattat det bra. För BTs del arbetar han med fyra olika typer. Fyra slags innehåll som alla kan behövas, som alla kan tillföra värde och som alla kräver olika riktlinjer och förhållningssätt.

  • Formellt innehåll
  • Gruppinnehåll
  • Massans innehåll (”crowd”)
  • Personligt innehåll

Inget företag skulle vilja avstå från att publicera interna nyheter från ledningen. Det är formellt innehåll, typiskt för det traditionella intranätet. Till det kan vi lägga personligt innehåll, det vill säga kommentarer, men vi skulle aldrig klara oss med bara kommentarer.

Det är superbra om alla anställda får bidra till affärsutvecklingen i en jam-session, vilket är ett exempel på bland annat massans innehåll. Men vi skulle aldrig låta alla peta i formellt innehåll som affärsplanen.

Beslutad kvalitetscertifierande dokumentation och policies är affärskritiska. Dem kastar vi inte in för torktumling i en projektplats. Däremot kan arbetet med att leva upp till dem stödjas av till exempel en hållbarhetsblogg. Och så vidare.

Det är inte antingen eller. Det traditionella intranätet räcker inte till. Men det sociala intranätet räcker inte heller till. Den som använder rätt angreppssätt för varje syfte är den som bygger framtidens intranät.

7 sätt att skapa rätt resultat med dina texter

Publicerad av den i Marknadsföring, Skriva för webben, Webbredaktör

Att skriva så att rätt saker händer på din sajt — genom det som brukar kallas ”call to action” — kan vara det som gör sajten till en succé. Så viktigt är det. Och det är enkelheten som är avgörande.

För ett tag sedan skrev jag ”Hata information. Att skriva för webben är att skriva för effekt.” som ur strategisk synvinkel diskuterar betydelsen av att med texterna stödja det du, och förhoppningsvis besökaren, vill ska hända på dina sidor.

Nu ger en av Googles bloggar praktiska tips i samma anda. 7 ways to improve your call to action är inga nyheter men en nyttig sammanställning av saker en webbredaktör alltid måste ha i minnet.

Tipsen handlar bland annat om att

  • stödja själva agerandet med texten runtomkring
  • förtydliga nyttan
  • minska antalet val.

…och lite till, alltså. Läsvärt.

Mikrobloggens stora fördel: Allt är möjligt

Publicerad av den i Intranät, Sociala medier1 kommentar

Interna mikrobloggar används annorlunda än Twitter. Det är ett starkt fokus på jobbfrågor och ”solen skiner ute”-uppdateringar är sällsynta. Men användningen varierar ändå starkt. Och det är mikrobloggarnas kanske största fördel — den obundna formen öppnar många möjligheter.

Detta är åtminstone slutsatsen som forskaren och konsulten Martin Böhringer drar, efter att 2008 ha skrivit en av de första vetenskapliga betraktelserna av fenomenet mikrobloggar och därefter arbetat med företag som infört detta enkla informations- och dialogstöd.

Böhringer har sett två företag där mikrobloggen i princip ersatt e-post. De korta uppdateringarna har där blivit en central informationskälla och bidragit till att skapa öppenhet och uppmärksamhet. Men har har också sett ett företag där folk vägrar att skriva själv. De läser några få entusiasters uppdateringar men tillför inget. Hans poäng är att det också är ok.

…this is also a valid and perhaps good outcome of a microblogging project. You cannot force users to adopt microblogging in a certain way. Therefore, introducing microblogging to an organisation has to be seen as an infrastructure project like installing phones and email.

Idag är det ju många som twittrar på webben (nåja, så många är det inte men ändå) och det är lätt att spontant överföra det vi ser där till intern användning. Men det tycks Böhringers erfarenheter — och andra fallstudier — tala emot.

…organisational usage of Twitter-like tools is different from its public examples. People concentrate on work, coffee-tweets are seldom. Trust is very important as are rights management, ease of use and management support. People use more formal language to what they would use on Twitter and focus on ”their” topics.

Det vi än så länge sett, dock, är väldigt basal användning. Och frågan är om mikrobloggarna kommer att utvecklas, stagnera eller ens överleva? Jag delar Böhringers uppfattning att mikrobloggarna i sig, eller dagens lösningar, kanske försvinner — men de har infört viktiga beståndsdelar på arbetsplatserna.

What we can say for sure is that principles introduced by microblogging will move into existing information systems. Following/unfollowing, hashtags and status updates will be an important part of our expectations towards new social software, whether the future will call it microblogging, activity streams, feeds or something else.

Ett enkelt språk är inte ett dumt språk

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör1 kommentar

Om du har två ord med samma betydelse att välja på, välj alltid det ord som flest människor förstår. Det betyder inte nödvändigtvis att din text blir lättläst men det motsatta valet närmast garanterar att din text blir svårläst.

Under ungefär 12 års tid har jag lett kurser i att skriva för webben. En fråga som med jämna mellanrum dyker upp är ”Ger inte ett enkelt språk en negativ bild av oss?” eller dess variant ”Har vi inte ett ansvar för att lära folk vad det egentligen heter?”.

Det handlar alltså om en känsla av att ett enkelt språk är fördummande.

Mitt svar är enkelt. Nej och nej. Att jag som läsare förstår en text kommer aldrig att ge något annat än en positiv bild av avsändaren. Och det är inte vår sak sak som webbredaktörer att bedriva språkundervisning.

Writing for the Web diskuterar frågeställningen snäppet djupare. Jag håller inte fullt ut med om deras slutsats att kommunikation är det yttersta målet. Kommunikation kan vara viktig men att stödja läsaren att göra det hon vill på sajten är överordnat. Bortsett från det sammanfattar de föredömligt varför ett enkelt, lättläst språk inte är något problem. Någonsin.

  • Faster to read because the text is almost always much shorter
  • Easier to understand because unnecessary complexity is removed from the text
  • Preferred by a wide range of readers, including those who are highly educated and used to reading complex material (including lawyers, believe it or not)!

Rätt plan för att migrera innehåll

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbanalys, Webbredaktör, Webbutveckling1 kommentar

”Migrera” kan mycket väl vara ett av de farligaste orden inom webb- och intranätutveckling. Det låter ju så enkelt. Som en knapptryckning. Men att migrera på rätt sätt kräver en tydlig plan och viktiga beslut.

I den nyutkomna Web Site Migration Handbook (gratis) går David Hobbs genom hela processen att flytta en sajt till en ny plattform eller version. Jag har framförallt läst avsnittet om innehållsmigrering — och det slår fast många betydelsefulla sanningar.

Hobbs rekommendation utgår från innehållsinventeringen, det uppenbara och enda sättet att starta en migrering. Med inventeringen som grund kan du nämligen bryta ned innehållet i lämpliga delar och, som Hobbs säger, ta bort innehåll med hjälp av en ROT-analys. Översatt innebär analysen att du identifierar onödigt, trivialt eller ej uppdaterat innehåll.

Detta steg går inte att poängtera starkt nog. Här avgörs menar jag om migreringen lyckas eller inte. (Skit in, skit ut… du vet.)

Mer praktiskt handlar det om att sätta upp regler, skriver Hobbs och det är ett mycket bra sätt att uttrycka det. Hitta mönster som du kan använda. Det kan vara innehållets ålder, hur det används, vilket engagemang det väcker, vilken typ av innehåll det är. Syftet är att avgöra vad som kan flyttas automatiskt respektive manuellt — och faktiskt också påbörja identifieringen av vad som behöver skrivas nytt.

Bra tips. Men det viktigaste tipset får vi via nedanstående illustration ur migreringsboken. Ingenting är helt automatiskt. Självklart ska vi göra allt vi kan för att slippa klipp-och-klistra. Men allt kräver en redaktionell insats, om inget annat en manuell kvalitetssäkring (QA). Det är en insikt som är långt ifrån så självklar som den borde vara.

Alt
Processen för att migrera innehåll (Ur Web Site Migration Handbook)

Bra sök kräver mer än bra sökmotor

Publicerad av den i Intranät, Sökmotorer, Webbutveckling5 kommentarer

Vilken sökmotor du har är inte alls så avgörande som många tror. Tvärtom — kvaliteten på din sökmotor styrs i hög grad av vilket jobb du lägger ner på den.

Martin White beskriver ett företag som tänker skaffa sig ”Enterprise search” — en (1) sökmotor för all intern information — för 70.000 anställda. Och detta utan att ens tänka på att någon måste göra jobbet.

..to review the search logs, tweak the relevance engine, work with the site managers to revise the information architecture to give users the best blend of search and navigation, and do all the training and support work that 70,000 users are going to generate.

Martins rekommendation är att minst två heltidstjänster krävs för att få sökmotorn att fungera i en stor organisation. Oavsett hur teknologiskt avancerad sökfunktionen är.

Ett företag jag haft förmånen att följa kan bekräfta detta. Men de gjorde tvärtom. De struntade i att skaffa sig ny teknik och började i stället jobba med sökkvaliteten. På kort tid gick de från 28 % framgångsrika sökningar till över 50 %.

En kund till mig sa faktiskt för ett tag sedan att det är helt ointressant vilken sökmotor man väljer. De är i princip lika bra. Allt handlar egentligen om hur de tillåter administratörerna att arbeta med rankning och presentation. Nu gällde detta visserligen inte vilka sökmotorer som helst. Många av dem som kommer med CMS-verktyg är riktigt usla.

Men bortsett från sökmarknadens bottenträsk är det kanske ingen större teknisk skillnad. Det betyder att allt är upp till dig som arbetar med sajten. Bra eller dåligt? Bra, skulle jag säga, men jag är inte säker på att alla håller med. Många vill kunna köpa kvalitet.