En stor internetaktör varnar nu människor för att använda PayPal, den ledande lösningen för onlinebetalningar.
Det är StatCounter (en mycket använd statistiktjänst) som i sin blogg, och via mejl till sina användare, varnar för PayPal. ”Vi har kritiska problem”, skriver de.
In view of the complete lack of assistance from Paypal in this regard, we have decided that we have no option but to inform you, our members, about the facts of the situation. This will allow you to make an informed decision about whether to use (or whether to continue to use) Paypal.
Det som är särskilt oroande är att problem påstås förekomma i alla betalningar, inte bara de som ska till StatCounter.
Please note that these problems arise not only in relation to payments made to StatCounter but in relation to ANY Paypal payments that you make.
Jag har inga siffror på hur använt PayPal är av svenskar men det är nog ganska vanligt. Jag gjorde själv en betalning i går för att anmäla mig till Reboot i Köpenhamn. Och jag hade stora problem att få det att fungera… Snacka om att det är dags att kolla kontot efter dubbeldebiteringar.
E-handlaren Zappos försöker aktivt befolka sin webbplats. De anställdas mikrobloggar erbjuder en möjlighet att skapa personlighet och, ytterst, relationer.
…it’s the emotional connection that seals the deal. This company is fanatical about great service—not just satisfying customers, but amazing them. The company promises free, four-day delivery. That’s pretty good. But most of the time it delivers next-day service, a surprise that leaves a lasting impression on customers: “You said four days, but I got them the next morning”.
En idé som jag tveklöst ser att många svenska företag skulle ha nytta av. Fast då kanske hellre med Jaiku.
Wikin är redo för seriöst arbete. Om du är redo för wikin. Det menar ReadWriteWeb och ger en rad konkreta exempel på hur wikiformatet kan användas.
Huvuddragen i Wikis Are Now Serious Business ser du i listan. Och det är inte bara teori och framtidsutsikter. Under varje rubrik ger RWW exempel på fungerande wikis. Så vad väntar vi på?
Snabbtips: En genomgång av Sharepoint (MOSS 2007) som belyser dess för- och nackdelar.
Är egentligen ganska ointresserad av de tekniska val vi kan göra på, och för, webb samt intranät. Men med tanke på hur Microsofts Sharepoint nästan alltid dyker upp i diskussionen hos mina kunder vill jag tipsa om en gedigen genomgång av dess kvalitéer.
Allt innehåll är inte lika viktigt. Det finns sidor på ett stort intranät du som redaktör kan strunta blankt i. Det tar emot men någon annan framkomlig väg finns inte.
Den ”fundamentalistiska” synen på ett intranät — som många predikat men ingen levt efter — är att allt innehåll måste vara av hög kvalitet. Det är en vacker tanke som går att motivera. Men i praktiken blir effekten rakt motsatt den avsedda.
Eftersom allt innehåll kräver jobb, granskning och diskussioner blir inget innehåll granskat, redigerat och diskuterat ordentligt.
Strävan efter hög, genomgående kvalitet leder till halvtaskig kvalitet också på det allra viktigaste innehållet.
De goda exemplen finns. De största företagen har till och med noterat dem. Men det är fortfarande ett väldigt stort steg att själv använda sociala medier. Så tolkar jag GCI Stockholms enkät i frågan till svenska storföretag.
Undersökningen (se också nedan) har besvarats av 51 av de 100 största svenska företagen. GCI själva tolkar den sammantagna bilden av svaren som en negativ överraskning.
Det är jag inte säker på att jag håller med om. Negativ, möjligen, men knappast en överraskning. Vi ser ju att väldigt få provar och lär sig.
Det som förvånar mig är kontrasten mellan några av svaren. 68 procent har ”hört talas om någon som använt sociala medier framgångsrikt för marknadsföring”. Men endast 12 procent håller med om de ”är bra kanaler för oss att kommunicera med vissa målgrupper”.
Det är bara snäppet fler än dem som ”inte förstår varför alla talar om Facebook och andra sociala medier”.
Hur får man ihop dessa båda perspektiv? De ser att det kan fungera men det är ändå inte intressant (mer än någon gång i framtiden, kanske)?
Välvillig tolkning: Framgångscasen kommer från andra branscher, har varit extrema och är svåra att överföra till vardagen.
Illvillig tolkning: Framgångscasen rubbar min värld. De stör rutinerna, passar inte inarbetade kontakter. Ju längre vi kan vänta desto bättre. Så länge inte alla gör det klarar vi oss.
Sanningen är aldrig svart eller vit. Men ett och annat storföretag borde nog ta en allvarlig diskussion kring varför de är försiktiga.
Fem enkla tips på hur du lyckas med en intranätwiki. Första tipset kan inte poängteras nog: Börja med det du redan gör. Försök inte komplicera livet för folk när du borde underlätta det.
Eftersom så många var vänliga och gav mig feedback kring ny logo vill jag ge tillbaka med några av mina reflektioner. Crowdsourcing som modell är fantastisk. Jag kan se potentiella brister men för rätt ändamål tar communityn nacksving på den traditionella experten.
Ok, här är vinnaren. Som jag beskrivit valde jag att ta fram ny logo med hjälp av 99designs. I väldigt korta ordalag är poängen att jag inte gick till en (1) designer utan till en hel community av designers som fick tävla om att skapa det vinnande bidraget.
Den vinnande designern Mogeek har ett annat heltidsjobb, bor att döma av tidsskillnaden på amerikanska västkusten och gör sig en liten extraförtjänst genom att vinna tävlingar då och då.
Crowdsourcing is a neologism for the act of taking a task traditionally performed by an employee or contractor, and outsourcing it to an undefined, generally large group of people, in the form of an open call. For example, the public may be invited to develop a new technology, carry out a design task, refine an algorithm or help capture, systematize or analyze large amounts of data.
Jag fick 232 förslag från 72 designers. Spännvidden i allt från idéer till kvalitet var enorm. Där fanns så dåligt genomförda bidrag att det var komiskt men det fanns också mycket hög kvalitet. Jag räknar med att åtminstone tio bidrag kunde fungerat utmärkt som logo för mitt lilla företag.
Arbetssättet kräver en engagerad beställare. Designern vill vinna och därmed förstå vad beställaren — ”tävlingsarrangören” — uppskattar. Ju mer feedback och bedömningar jag gav, desto bättre bidrag skickades in.
Baksidan av det är att beställaren måste akta sig för att styra allt för mycket. De vill ju vinna, som sagt. Säger du att du gillar rött får du väldigt många förslag med röda detaljer. Beställaren riskerar alltså att kväva kreativiteten.
Kreativiteten är stor men det är förmodligen sällsynt med genialiska bidrag. Designen som världen kommer att minnas om 100 år såg jag inga spår av. Detta är också den vanligaste kritiken (likriktat, uddlöst etc.). Motargumentet är att väldigt få etablerade designbyråer förmår att producera på den nivån i vilket fall som helst, och knappast hela tiden.
I alla de fall där jag sökte kontakt med en enskild designer under tävlingen för att be om ändringar eller någon vidareutveckling var bemötandet väldigt positivt. Visst, de vill ha stålarna. Men framförallt tror jag att de vill uppskattas, utvecklas och ha roligt. Dialogen är en central del av det.
Till sist var det hur roligt som helst också för mig. Att finnas mitt i detta idéflöde var värt pengarna bara det.
