Ogilvy PR paketerar ”digital påverkan”

Ogilvy PR globalt har presenterat ett nytt koncept som ska hjälpa deras kunder att ”navigera en allt mer komplex och snabbt föränderlig digital miljö”.

De är inte först att försöka skapa en marknad kring internets nya möjligheter (personliga medier, webben 2.0, sociala verktyg – kalla det vad du vill). Det intressanta är att de tar steget bortom bloggar och wikis. Ogilvy har med dem, förstås, fast i en större omgivning som inkluderar sökmarknadsföring, innehållssyndikering, design, tävlingar online och så vidare. Där prickar de rätt och det är ett gott tecken att de stora byråerna ger sig in på banan.

Skvaller på intranätet

I förra veckan höll jag en workshop för en ledningsgrupp som funderar på att kraftigt förändra sin intranätstrategi. För första gången tog jag tjuren vid hornen och pratade om ett intranäts eventuella roll i skvallret. Kan intranätet spela en roll i att demokratisera skvallret (göra delar av det tillgängligt för alla)? Ska skvaller in i kommunikationsplanerna? Jag är inte övertygad om att tiden är mogen för diskussionen än. Vi är nog många som måste förstå nätet som social plattform i organisationssammanhang bättre. Men världsomspännande PR-nätverket Edelman är också på väg i den riktningen.

It’s disheartening for me to see communicators spend so much time on carefully crafting messages of all-employee emails or CEO voicemail scripts when what really matters is what employees say to each other after the ”official” communications act is concluded. In other words, what’s the real buzz about the CEO who was just let go, the division that was just sold, the layoffs that just happened? Communicators need to focus more on influencing the organizational conversation, rather than just putting out corporate messages.

Katrina ur människors eget perspektiv

Satt precis och zappade mellan Fox och CNN för att följa orkanen Katrinas framfart – men människors egna berättelser ger en mycket bättre bild. Ögonvittnesskildringar och foton läggs ut på nätet i massor just nu, och mer kommer det att bli när strömmen återvänder i de drabbade områdena. Kolla på Technorati för bloggposter och Flickr för foton.

Även de stora nyhetsredaktionerna har insett styrkan i medborgarjournalistiken. MSNBC.com publicerar exempelvis berättelser, foto och video från läsarna.

Det första stora genombrottet för denna typ av rapportering kom den 11 september 2001 men då var den knuten till diskussionsgrupper och webbplatser, t.ex. Slashdot, som helt enkelt började rapportera allt de kunde oavsett deras normala intresse. Nu finns verktygen – strukturen – för vem som helst att berätta för världen.

Omvärlden kräver att få prenumerera på uppdateringar

Min kollega Neville berättar att Nooked har gjort en undersökning av hur journalister och analytiker använder RSS. Resultatet är intressant – sannolikt gäller det inte för Sverige idag men på 6-12 månaders sikt kommer vi ifatt.

  • Journalister och analytiker kräver RSS-flöden.
  • RSS måste därför bli ett verktyg i verktygslådan inom PR och marknadsföring.
  • Gör det lätt att hitta era RSS-flöden.

BBC går före – väljer dålig lösning?

BBC planerar för direktsändning via nätet, och konstaterar att detta kommer att förändra själva grundtanken med sändning och programmering (tablåläggning).

BBC är imponerande vakna. De testar i stor skala webbens nya sociala verktyg internt och redan på sin förstasida lyfter de fram RSS och hur deras besökare kan använda dessa webbflöden.

Därför är det en aning oroande att de uppenbarligen planerar för att sända på nätet via en egen mediespelare. Detta samtidigt som en metatrend på nätet är syndikering/XML, där en bärande fördel är just integrationen – presentation och källa frikopplas från varandra. Vi får se vart det leder, men en framtid där vi har 10 mediespelare för 10 olika TV-bolag är djupt osannolik. Antingen stoppar det utvecklingen eller så dyker det upp sätt att kombinera olika mediespelare i samma applikation, med bibehållen kontroll över rättigheterna för publicisten. Jag tror på det sistnämnda.

Sony Ericsson hotar stämma bloggare

Sony Ericsson hotar att stämma bloggare som publicerar läckor kring företagets nya prestigetelefon. I varje fall enligt Blog Herald. Måhända har mobiltillverkaren rätt i juridisk mening, det kan jag inte bedöma, men tillvägagångssättet känns insiktslöst. Någon på Sony Ericsson har missat det faktum att sådana strider inte går att vinna – uppgifterna är ute, bilderna är nerladdade på tusentals datorer och så vidare.

Kanske är uppgifterna om den nya telefonen fel. Kanske är de helt rätt. Jag är inte säker på vilket som skulle göra Sony Ericsson mest nervösa. Två saker är däremot glasklara. För det första att folk pratar om Sony Ericsson. För det andra att de nu pratar om företaget som stämmer folk som är intresserade av deras produkter. Vartenda företag i världen vill uppnå det första – ett smart företag undviker det andra.

Farligare att missa webbtåget nu

De företag som inte hängde med när webben slog igenom under 90-talet kunde missa potentiella fördelar, men de riskerade egentligen ingenting. De företag som nu inte förstår vad RSS, bloggar eller podcasting handlar om riskerar desto mer.

Michael Gartenberg, analytiker på JupiterResearch, levererar varningen.

Även om man ska vara försiktig att ta till överord har han en poäng. Under webbutvecklingen på 90-talet stod valet mellan att vara med eller fortsätta som alltid. Så är det inte längre. Allt fler företag och organisationer berörs av utvecklingen oavsett deras egen medverkan. Vi pratar om dem, förenklat uttryckt, vare sig de vill eller inte.

Snabbstart för medborgarjournalistik

Om jag haft tid skulle jag dra igång ett projekt för gräsrotsjournalistik i Malmö. Förutsättningarna finns här. En sömnig dagstidning, en stad med mycket spänningar men därför också många berättelser, en relativt stor potentiell läsekrets, en hög andel unga människor, en kreativ högskola.

Hoppas det kommer. Den som är intresserad kan få en snabbstart på J-Learning: your how-to site for community journalism. Fokus där är på tekniken och den ska förstås fungera. Men det räcker inte. Titta därför gärna också på I, Reporter som riktar in sig på journalistrollen. Bland Amys och Adams råd hittar du exempelvis tankar kring gränsdragningen reporter/vanlig medborgare. En gräsrotsjournalist är per definition både och – men vilka samtal kan man då citera?