Fyra sätt att komma igång med wiki

Fick följande fråga från en läsare och tänkte börja besvara den. Missar jag något får du gärna fylla på.

Hej!
Det här med wiki verkar intressant. Har farit runt på nätet för att få det förklarat och illustrerat, har inte hittat något som gör att jag får en bild av hur man kommer igång. Mitt mål är att använda det i ett projekt. Hur gör jag?!?!

Det finns två aspekter att fundera på: Den redaktionella och den tekniska. Om vi börjar med den enkla, den tekniska, kan i varje fall jag se tre huvudalternativ.

Installera Open Source-wiki

Det dominerande publiceringsverktyget för wikis är MediaWiki. Detta är en ”traditionell” wiki med i huvudsak stöd för grundfunktionen — att enkelt lägga till och redigera sidor. Fördelen är att det är väldigt enkelt att komma igång. Nackdelen för dig som vill använda det som ett verktyg för projektsamarbete är att det inte finns inbyggda funktioner som går förbi själva wikin, exempelvis delad kalender eller utskickslistor.

Använd tjänst från nätet

Det finns en uppsjö wikitjänster på nätet. Dessa spänner från enkla, MediaWiki-liknande, till avancerade samarbetsverktyg där wikin bara är en del av paketet. Vill inte påstå att jag har detaljkoll på marknaden men titta på Wikispaces, PBWiki, JotSpot (som dock inte tar emot nya användare just nu) eller Basecamp.

Köp program med wiki

Det tredje alternativet är licensierade verktyg, det vill säga program som kostar pengar. Ofta är dessa tydligt inriktade på att stödja samarbete, inte minst för internt bruk. Först ut på marknaden var amerikanska Socialtext och den enda utmanare jag känner till är svenska Incentive. Jag har en del kontakt med företaget bakom Incentive och deras lösning är mycket intressant.

Det viktiga redaktionella arbetet

Konceptet med en wiki är fortfarande nytt. Faktum är ju att de allra flesta av oss är vana vid att vara passiva läsare. Engagerar vi oss gör vi det genom att säga till en redaktör att ”du har glömt X” eller ”Y är fel”.

Att bara installera en wiki och sen hoppas att tusen blommor ska blomma riskerar att bli en fåfäng förhoppning. Alla wikis — och det inkluderar Wikipedia — kräver en eller flera eldsjälar.

Om du vill ”använda” en wiki i ett projekt måste du vara beredd att ta täten. Vara den som börjar att skapa en informationsstruktur, som påbörjar sidor och specifikt bjuder in andra att fylla på. Kanske göra en sammanfattning via e-post en gång i veckan till att börja med så att projektdeltagarna hela tiden påminns om den resurs som börjar byggas upp.

Samtidigt behöver du hela tiden styra bort deltagarna från att arbeta vidare med innehållet via mejlen, som ju är den kanal många känner sig mest bekväma att producera innehåll i (trots alla nackdelar detta har). Mycket uppmuntran, kanske också ett eller annat litet förbud à la ”skicka inte minnesanteckningarna som pdf”.

Lycka till.

Behöver hjälp att skapa en PDF

Har varit bortrest tidigare i veckan, ifall du (mot förmodan) suttit och undrat varför det är så tyst här. Är alltså inte försvunnen under ett tjockt täcke skånsk snö.

En fråga… KLART. Tack för hjälpen! Jag har snålat och inte köpt riktiga Adobe Acrobat. Kör Primo PDF i stället och det brukar fungera bra. Men det tycks som om de filer programmet skapar inte blir läsbara i en Mac. Skumt.

Tyvärr innebär detta att jag regelbundet har svårt att hjälpa läsare som vill ha Webbredaktörens ABC.

Därför undrar jag om någon skulle kunna ta en MS Publisher-fil och omvandla den till pdf med ”riktiga” Acrobat för mig? Skulle vara kanonbra hjälp just nu så får jag hitta en långsiktig lösning senare.

Dell släpper in kunderna i produktvecklingen

Datortillverkaren Dell låter kunderna föreslå och rangordna vilka förändringar de vill se i företagets produkter. Dell IdeaStorm heter initiativet som presenterades i fredags — och redan har fått många att tycka till. Toppönskemålet hade sent söndag kväll mer än 4 000 bakom sig.

Dell lovar också att ta idéerna på allvar.

Think of Dell IdeaStorm as a combination between a message board and Digg.com. Topics that earn the most points from the voting process move up to the top of the page. End result, by submitting ideas and voting on them as a community, you will tell us how you want us to change. Along the way, we’ll call out the top ideas that are being considered by Dell. We’ll also keep track of which ideas we’ve implemented, and make it easy for you to see.

Tanken är lika enkel som logisk. När förutsättningarna finns, det vill säga tekniskt stöd och engagerade människor, varför inte ta chansen och prata med kunderna? På det sätt de valt får de dessutom en slags kvantifiering, även om det inte går att tala om statistisk relevans med detta okontrollerade urval.

Lika enkel som idén är, lika stort blir bakslaget om Dell inte förmår att leva upp till ”löftet” själva frågan innebär. Så nu är det upp till bevis.

Tack till Trine-Maria och Connecta.

Publik åt alla: Den nya webbens tre ”P”

Flera parallella utvecklingslinjer kokar just nu samman och bildar en viktig förklaring till webben 2.0. Produktionen av medieinnehåll har förenklats och publiceringen kräver knappt några resuser. Två viktiga aspekter — men inte nya. Den avgörande faktorn är att publiken också har blivit tillgänglig för alla.

På sistone har jag haft flera föredrag om sociala medier och webb 2.0. Och verktygen är enkla att förmedla en förståelse kring. Principen bakom och konsekvenserna av kommentarer, taggar/etiketter eller läsarkontrollerad konsumtion kan alla snabbt ta till sig.

Men varför just nu? Vad är bakgrunden? Det är väldigt vanliga frågor. Så här är mitt försök att ge en förklaring. Jag inbillar mig inte att det skulle vara en särskilt unik förklaring. Som alltid står vi på jättars axlar och betraktar världen. Men som en dokumentation för åhörarna, om inte annat, kommer här tankegången.

Produktion: Datorns genombrott

Det äldsta P-et handlar om det faktum att möjligheten för många att skapa medieinnehåll kom med datorns intåg i hem och på kontor. Vi talar här om tiden före internet, eller i varje fall före webben. Vem minns inte Desk Top Publishing-revolutionen (med fasa)?

I dag sker samma revolution fast med andra medier än de tryckta. Kvalificerade program för att fånga och bearbeta video är gratis tillgängliga på nätet. En hem-PC har kapacitet nog att bearbeta materialet. Många har en mobiltelefon med ljudinspelare och kan när som helst spara verklighetens ljudvågor.

Publicering: Webbens demokratiseringslöfte

Förenklad produktion var en förutsättning som betydde ganska lite. Det krävdes fortfarande betydande resurser att sprida innehållet. Här kom förstås webben in i bilden. Utan några ekonomiska resurser — annat än normal i-landsstandard vilket är en annan diskussion — kunde alla i teorin nå hela världen.

I teorin, som sagt. För det var ganska svårt att knacka kod till hemsidan. Den som lyckades var för att nå ut dessutom i händerna på första generationens sökmotorer som efter ett tag sålde sig till kommersiella intressen (läs Altavista).

I dag kan alla verkligen publicera. Att med tre klick starta en blogg är inget oöverstigligt hinder. Att ladda upp digitalkamerans bilder till Flickr kan den som vet hur man surfar på nätet.

Publiken: Den utlösande faktorn

Den sociala webben hade aldrig utvecklats om det bara hänt saker med Produktion och Publicering. En demokratisering av tillgången till Publiken var nödvändig.

Med denna demokratisering föll principen om att den med störst resurser hörs mest. Därmed inte sagt att pengar inte hjälper. Men pengar är inte längre det enda sättet att nå ut.

Google kom och gjorde rekommendationer centrala genom PageRank. Bloggar kom och förde med sig ett generöst länkande till andra. Digg kom och lät läsare avgöra vad som var viktigast. Sökmotorer som Knuff kom och lät oss i realtid, mer eller mindre, följa ett ämne oavsett vem som tyckte till. Del.icio.us blev ett sätt att distribuera makten över ämneskatalogen.

Med dessa och många andra kom möjligheten för alla att få en publik.

Långtifrån alla kommer någonsin att få en publik. Kravet på ekonomiska resurser ersätts av krav på andra resurser. Styrkan i det sociala nätverket, talangen att producera något som väcker reaktioner och så vidare.

Men med tillgången på publik för andra än tradtionella institutioner som media, förvaltning och företag har det skett en kvalitativ förändring av det offentliga samtalet. Det kan vara värt att fundera över när vi tänker den helt naturliga tanken ”så man kan kommentera artiklar, jaså, mycket väsen för ingenting”.

Biblioteket 2.0 lanserad

Så har då Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats lanserats i en testversion. För att göra en lång historia kort handlar det om webbplatsen som haft förväntningen på sig att bli en föregångare. Ett levande exempel på webben 2.0, helt enkelt. Och visst ser det lovande ut. Verktygen är där för att släppa in bibliotekets besökare som medskapare till webbplatsen.

Lär få anledning att återkomma till reflektioner.

Ännu svårare att nå ut med nyhetsbrev

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till följande: Nya Outlook gör det betydligt svårare att nå igenom med nyhetsbrev via e-post i någorlunda aptitlig form. Företaget, Apsis, som undersökt detta säljer lösningar för nyhetsbrev och konstaterar att redan i dag blir 70 procent av nyhetsbreven aldrig öppnade.

Lösningen? Att lägga ännu mer jobb på att skapa nyhetsbreven och anpassa dem till olika klienter?

Eller kan det vara så att det faktiskt är en bra tidpunkt att ändra fokus, att börja förflyttningen till RSS, widgets och andra sätt att nå mottagarna? Jag lutar åt det sistnämnda. Utan att kasta etablerade kanaler i sjön så kanske nya initiativ ska tas med metoder som har bättre potential än något som missar 7 av 10 — och snart blir sämre.

Bättre lokala intranät i offentlig sektor

Om du arbetar med intranät i en mindre offentlig organisation kan en rapport med erfarenheter från Storbritannien vara intressant.

Investment in websites for local public services has to date been targeted on the public-facing website, leaving intranets relatively under-developed. Yet in the longer term service transformation […] must be founded upon a workforce that is, firstly, well-informed and, secondly, fully engaged with the services to its customers. This is where the intranet has a major contribution.

Jag har inte betalt för rapporten i sin helhet men det känns som om det är fallstudierna som kan vara intressanta. En del av slutsatserna är nämligen en aning grunda.

The key to a successful intranet is user engagement. The measure of success is that it is used regularly every day and trusted by all employees as the essential source of information about the organisation.

Visserligen sant. Men alldeles för vagt. Nyckeln till ett framgångsrikt intranät är att det hjälper medarbetarna att göra sitt jobb snabbare och bättre. Förmodligen leder det till daglig användning men detta är en konsekvens, inte ett mål i sig.

Tack till Column Two för tipset.

Olagligt för företag med falsk flagg på nätet

I Storbritannien kommer det att bli olagligt för företag att skriva positiva recensioner om sig själv, skapa bloggar eller hela sajter där företaget utger sig för att vara en konsument.

Den brittiska lagen bygger på ett EU-direktiv vilket väl rimligen innebär att en lag med samma innebörd ska införas i Sverige och andra EU-länder (eller är det redan olagligt här och jag bara hopplöst ouppdaterad?).

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder pekar bland annat ut följande som otillåtet:

Att oriktigt påstå eller skapa intryck av att näringsidkaren inte agerar i syften som hänför sig till dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, yrkeskår eller yrkesområde, eller felaktigt uppträda som konsument.

I Europa finns inga brett kända fall men i USA har PR-byrån Edelman och Wal-Mart en solkig historia bakom sig av just denna karaktär.

Visserligen brukar jurister vrida på sig när det kommer till lagar som är svåra att bevisa brott mot och detta kan i vissa delar vara ett exempel på en sådan lag. Den som sitter hemma med ett bredbandsabonnemang från en allmän leverantör kommer att kunna skriva hur många recensioner som helst om sitt företag, med eller utan lag.

Men nog är det bra att detta slås fast, om det nu blir/är så i Sverige också. Trovärdighet är en nyckelfråga för den användargenererade webben och alltid kan risken att åka fast — och kanske särskilt att därmed hängas ut — få några att avstå från frestelsen.

1 100 på event om nätet

I fredags var jag på EPiServer-dagen och hade där förmånen att få prata om hur man blir en bra webbskribent. Drygt 200 valde att lyssna till mig, vilket förstås är både smickrande och intressant.

Intressant eftersom det ju var en konferens om webbverktyg. Men kanske är vi i en brytningstid då tekniken blivit så enkel och självklar att även utvecklare fokuserar på användning — i praktiken, och inte bara som en läpparnas bekännelse.

I vilket fall var det en trevlig tillställning. Med totalt 1 100 deltagare påstods det vara Nordens största internetevent. Detta betyder ju att det inte blir så interaktivt.

Med hundratals åhörare är det inte riktigt läge att få igång en diskussion. Särskilt inte när det är en hårt begränsad tid talarna har till sitt förfogande. Så om du lyssnade till mig får du gärna höra av dig. Reflektioner, frågor, beröm eller påhopp — skriv här eller mejla mig.