Webbrådgivaren Fredrik Wackå

Månad: april 2010

Klartecken för sociala medier inom kommun och landsting

Publicerad av den i Sociala medier, Webbstrategi2 kommentarer

Det är fritt fram för kommuner och landsting att använda sociala medier. Det har SKL kommit fram till och idag publicerade de både en juridisk genomgång av frågan och en checklista för dem som vill komma igång.

Offentlighetsprincip, diarieföring, vem får representera en kommun…? För oss som länge haft diskussioner med offentlig sektor om vilket värde sociala medier skulle kunna ha i deras verksamhet har osäkerheten märkts tydligt.

Därför är det bra att SKL nu ger ett slags klartecken — och framförallt att de är så tydliga. Det är fritt fram för sociala medier säger de.

Ståndpunkten är inte unik. Det finns ju många kommuner som twittrar, facebookar, bloggar och som länge haft innehåll på andra sociala sajter. De har uppenbarligen dragit samma slutsats. Men i avvaktan på konkreta prövningar är detta sannolikt det mest trovärdiga besked kommun- och landstingssektorn kan få kring vad som faktiskt gäller.

För den som är intresserad av de juridiska detaljerna rekommenderas SKLs juridiska PM (pdf). Annars är deras checklista det bästa sättet att förstå under vilka (ganska enkla) förutsättningar som klartecknet gäller. En liten sammanfattning:

  • Klargör att en kommun- eller landstingsanställd använder sociala medier som just anställd genom ett beslut.
  • Det ska finnas en förteckning över vilka sociala medier som används.
  • De sociala sajterna ska dokumenteras en gång i halvåret eller inför stora förändringar.
  • Brottsligt material ska tas bort. Sekretessbelagda uppgifter får inte förekomma.

Intranättips: Markera vilka nyheter som kräver handling

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbredaktör4 kommentarer

Nyheter på ett intranät är av olika karaktär. Vissa kan intresserade läsa om de vill. Andra måste medarbetare faktiskt agera på. Att tydligt visa vilka nyheter som kräver en insats har visat sig vara framgångsrikt.

I förra veckan fick jag en kort visning av ett stort svenskt intranät. Redan vid en första anblick syntes något som är ganska ovanligt. Vissa nyheter skiljde sig nämligen delvis från de andra i den traditionella rubriklistningen. De var visuellt markerade och hade en etikett: ”Agera”.

Nyheter är inte "same, same". Kanske ska det synas?
Nyheter är inte "same, same". De kräver olika mycket. Kanske ska det synas?

Vad etiketten betyder förstår nog vi alla intuitivt, vilket är en del av poängen. I dessa nyheter finns det alltså något som kräver en åtgärd från läsarens sida — dags att godkänna semesterönskemål, attestera fakturor, planera utvecklingssamtal med chefen, uppdatera mina personliga uppgifter, bidra till en innovationstävling…

Etiketten och markören hade använts på en del av intranätet och blivit så framgångsrik — definierat som att fler gjorde vad de borde — att principen nu ska användas på fler delar.

Det kan tyckas vara en rätt obetydligt detalj men jag tycker att markeringen är intressant. För det första samspelar den väldigt väl med det slags miljö ett intranät är. En plats där vi utför saker.

För det andra visar det vikten av extrem tydlighet i den slags läsesituationer som vi ser på intranät. Vi har människor som ständigt återkommer, de kan miljön, de vill snabbt få hjälp med det som just nu är aktuellt för dem. Där kan nyheter mycket väl sorteras bort, särskilt om vi talar om stora intranät med flera olika nyhetslistningar (koncern, affärsområde, bolag, ämnen och så vidare).

Ett motargument skulle kunna vara att markeringen blir ett alibi för något som egentligen är ett dåligt redaktörskap. Det ska ju framgå av rubriken hur viktig nyheten är för mig, eller…? I teorin, ja. Men det är inte lätt att alltid skriva sådana rubriker och dessutom förutsätter teorin att rubriken alls blir läst. Och det kan vi inte alltid lita på.

Hata information. Att skriva för webben är att skriva för effekt.

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbredaktör8 kommentarer

Av allt det en webbredaktör måste tänka på är innehållets effekt det första och viktigaste. Du ska aldrig publicera innehåll utan att veta vad texten, videon eller bildspelet ska leda till. Du ska aldrig ”lägga ut information”.

”Våra besökare vill ha information”. Det är ett påstående som kommer reflexmässigt från många redaktörer på webb och intranät när de beskriver sin sajt och sina besökare.

Inget kunde vara mer felaktigt.

Information är bara ett medel, ett verktyg du kan använda. För självklart vill din besökare inte fylla på ett mentalt informationslager. Vi har aldrig vaknat och insett att vi just idag har för lite information. Och du vill inte — egentligen — att någon bara ska ta del av… ord.

Besökaren har ett syfte med att komma till din sida. Du har ett syfte med att publicera den. Men för att publicera en effektiv sida behöver du komma bakom syftet att få eller ge information. Du behöver svara på världens äldsta, enklaste och samtidigt svåraste fråga: Varför?

Vad ska de använda informationen till? Vad vill du att den ska leda till?

Du måste besvara frågan eftersom den har stor och avgörande betydelse för ditt innehåll. Med tanke på hur ofta detta inte fungerar på webbplatser och intranät idag skulle man kunna tro att det är svårt eller konstigt.

Det är det inte. Men om du tänker att du ”ska lägga ut information” är det omöjligt.

Detta innebär det att skriva för effekt

Du kan inte lägga ut information om era produkter. Du måste hjälpa läsaren att köpa dem — och vad det kräver varierar. Specifikationer, jämförelser eller prismodeller. Men kanske också insikten om hur andra kunder använt dem eller tryggheten att enkelt nå en produktspecialist hos er.

Du kan inte lägga ut information om utbildningar du erbjuder. Du måste göra det enkelt att fatta ett viktigt beslut. Självklart? Vad jag snackar om? Kolla hur Göteborgs universitet informerar om yrket marinbiolog utan att ens länka till hur man blir marinbiolog.

Du kan inte lägga ut information för medier. Du måste göra det enkelt och intressant att uppmärksamma er. Hur många pressmeddelanden hänvisar överhuvudtaget till relevanta delar av webbplatsen? Hur ofta länkar du till en viktig artikel som visar på betydelsen av det ni vill säga?

Du kan inte lägga ut information om elavtal. Du måste hjälpa mig att spara energi, pengar eller minska miljöbelastningen. Jag har aldrig i hela mitt liv velat ha ett elavtal. Men jag kanske vill ha något det skulle ge mig.

Du kan inte lägga ut information om… ja, du fattar. Poängen är att vad du ser att din läsare vill med informationen eller tjänsterna direkt påverkar ditt innehåll.

Läsarens syfte kan kräva överblick eller detaljer. Hon kan behöva kontaktuppgifter eller en författning. Bildmaterial eller rådata. Du kan aldrig ge allt — men du måste ge rätt.

Den som ”informerar” har en tendens att strunta i allt sådant. Den skyfflar ut det som ligger på skrivbordet. Informationen.

Hata var kanske en överdrift…

Jag hatar egentligen inte information. Jag varken hatar eller älskar information mer än jag hatar/älskar bildäck. De ska vara bra. Tysta. Se till att jag rullar bekvämt och säkert dit jag vill.

Men jag går inte ut till parkeringen för att bildäcken är där. Jag går till parkeringen för att stressa till Konsum eller kanske bara sakta köra mot solnedgången med musiken på hög volym.

Precis som information när den är som bäst ger bildäcken mig den effekt jag vill ha.

Din startsida allt mindre viktig

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör, Webbstrategi4 kommentarer

Andelen besökare på en sajt som överhuvudtaget ser startsidan minskar. Åtminstone om man ska tro statistik från några av världens största sajter. Utvecklingen ställer nya krav på dig som webbredaktör.

One of the largest websites in the world had 25 percent of visitors come to the homepage in 2005, but in 2010 only has 10 percent.

Detta skriver min vän och kollega Gerry McGovern, som också ger fler exempel på samma trend. Tyvärr kan han av sekretesskäl inte avslöja vilka företag och organisationer det handlar om men jag har gått igenom siffrorna med honom och kan understryka att det handlar om välkända, stora och ganska typiska organisationer.

Det finns alltså inget som tyder på att detta skulle vara knutet till någon bransch- eller företagsspecifik omständighet. Tvärtom — jag har sett samma tendens på flera andra sajter.

Stämmer det hos dig också? För om det vi ser verkligen är ett faktum får det långtgående konsekvenser.

Viktiga och framförallt positiva följder

En positiv konsekvens är att webbredaktören äntligen kan fördjupa den eviga diskussionen om vem som ska ”synas på startsidan”. När det inte är självklart att det är Platsen med stort P för det som är viktigast kan vi få en mer konstruktiv diskussion om var ett visst innehåll skapar mest effekt.

En annan positiv effekt är att det ställer högre krav på den som arbetar med innehållet. Att vara den som skapar sammanhang (”kontextualiserat innehåll”) är mer givande och mer värdefullt än att bara ha en riktigt bra del av sajten att arbeta med.

När jag tänker efter ser jag nog ingen betydande nackdel om startsidans genomslag minskar. Man skulle kunna oroa sig för sämre möjligheter till marknadsföring, vilket ju ofta är koncentrerat till startsidan (senaste produkten, viktigaste nyheten, etc.). Men allt detta går att göra på andra och bättre sätt.

Vad trenden ytterst visar vem som bestämmer på webben. Det är inte vi. Det är alltid besökaren. Hon bestämmer vad hon är intresserad av och hittar vägen direkt dit. Och kan den insikten accentueras av minskad besöksandel på startsidan är detta det bästa som kan hända oss.

Blogguppror på intranät med missnöjda anställda

Publicerad av den i Intranät, Sociala medier2 kommentarer

Förändrade HR-policies har skapat uppror på Infosys. HR-chefen får tusentals negativa kommentarer på det hon skriver i sin intranätblogg och därför har ett team på 6 (!) personer skapats för att moderera reaktionerna.

I varje fall är detta bilden som beskrivs av rediff, en sajt jag inte känner till sedan tidigare. Men det verkar vara en extrem situation på Infosys, ett IT-företag baserat i Indien med 100.000+ anställda världen över. Och allt började med en god tanke.

The company’s effort to tame the disgruntled employees, who were earlier venting their anger in public forums and some social networking sites like Facebook, Twitter and YouTube, by giving them a blogging platform on its intranet, seems to have back-fired.

Missnöjet grundas bland annat i att Infosys utsetts till ”Bästa arbetsgivare” av Business Today. De anställda kände inte igen sig…

Det vore mänskligt och begripligt om HR-chefen bara avslutade all sin dialog. Men det vore knappast konstruktivt. Bloggarna och en delsajt som heter ”My Voice” förefaller, enligt intervjun, också ha ett fortsatt ledningsstöd. HR-chefen:

They (employees) are saying we are going to participate in every decision which impacts us. We have opened the window for them to air their opinions and views on these platforms.

Kanske är det för att de måste, för att diskussionen inte ska ske på Facebook. Kanske är det för att de förstår att missnöjet inte blir mindre bara för att det inte syns. Jag har ingen aning om hur tankarna gått. Men att våga tro på öppenheten trots att det behövs 6 personer för att putsa av de värsta överdrifterna är imponerande.

Socialt intranät: ”Skilj på ROI och business case”

Publicerad av den i Intranät, Sociala medier, Webbanalys, Webbstrategi2 kommentarer

Att räkna ekonomiska vinster på ökat engagemang eller bättre kontakter mellan anställda kan vara svårt. Nike valde att se andra värden än rena pengar när de satsade på en intern plats för volontäruppdrag, donationer och inte minst innovation.

Det som Nike skapat i den interna CSR-/hållbarhetssajten ”the We Portal” är intressant i sig. CSR i Praktiken beskriver en mycket mogen social tjänst där medarbetarna kan engagera sig i uppdrag genom att ge tid eller pengar. De kan hitta andra som vill bidra och sporrar varandra.

För Nike innebär We-sajten en möjlighet att testa kampanjidéer eller till och med få uppslag till nya produkter.

Intressant i sig, alltså. Men allra mest fastnade jag för hur en av de ansvariga  — Laura Adams — beskriver de affärsmässiga övervägandena. Hon vill skilja på ROI (Return on Investment) och business case. Pengar, säger hon, är ibland ett allt för trubbigt instrument.

Vad ett business case handlar om är att kunna visa att det vi gör är viktigt för Nike. Om vi gör något som leder till sådant som vi vet är viktigt för Nike är det förmodligen också lönsamt för Nike, även om vi inte kan sätta siffror på det eller mäta det.

För CSR i Praktiken förklarar Adams också vad det grundläggande business caset för We-portalen är.

Vi vill koppla ihop våra anställdas engagemang med deras jobb för att på så sätt göra det möjligt för dem att ta med sig engagemanget till jobbet och låta dem be who they really are…

Adams eller Nike är givetvis inte först i världen med att starta något av detta slag utan tydliga ekonomiska mål. Men de är uppfriskande öppna med det.

Samtidigt skulle ingen, hoppas jag, rekommendera en fullständig anarki där allt kan startas utan goda skäl. Så vad är då gåtans lösning? Jag tror att vi anar den i intervjun när Adams säger ”sådant som vi vet är viktigt för Nike”. Det är ingen liten sak, om den stämmer. Att fullt ut veta vad som faktiskt betyder något för det egna företaget.

Kan du säga det om ditt företag eller din myndighet? Vissa kan, andra gömmer sig bakom visionära floskler. Men när vi känner vår kultur tillräckligt väl blir det tydligt vad vi tjänar på. Med eller utan ROI.

For the record: Jag är en stark förespråkare av ROI, mätbarhet och utvärdering generellt. Men också öppen för att bra saker har hänt utan att miniräknaren haft en susning om det…

Google struntar i dina ”sökord”

Publicerad av den i Marknadsföring, Sökmotorer, Skriva för webben, Webbredaktör17 kommentarer

Metataggen ”keywords” fortsätter att vara den enskilt mest envisa missuppfattning som drabbar webbredaktörer. Så låt oss slå fast det ännu en gång: Google struntar i dina dolda nyckelord eller sökord. Du har ingen nytta av att skriva dem.

Om du är en trogen läsare här undrar du varför jag upprepar mig. Detta är — milt sagt — ingen nyhet. Men problemet är att jag flera gånger i månaden stöter på samma gamla missuppfattning.

Situationen är denna. Jag håller kurs i att Skriva för webben. Vi kommer framåt eftermiddagen till sökoptimering, och jag frågar webbredaktörerna om de tänker på att ranka högt i Google när de skriver sina texter. I 9 fall av 10, utan överdrift, får jag svaret ”jodå, vi fyller i sökord”.

Efter någon minuts utredning av vad de menar står det klart att de talar om metataggen ”keywords”. De har alltså ett publiceringssystem som erbjuder ett formulär där viktiga ord och begrepp kan fyllas i.

Fakta är att Google struntar högaktningsfullt i sådana sökord. De säger det utan omskrivningar i sin officiella webmaster-blogg och det upprepades bara för några dagar sedan av Matt Cutts, Googles mest publika sökspecialist. Han tycker det är synd att människor håller på och wasting time on keyword meta tags.

CMS-leverantörer — ta ert ansvar

När jag gräver djupare är det tydligt att webbredaktörerna har fått ”lära sig” detta av företaget som levererat publiceringssystemet. Det har ofta varit en del av den tekniska redaktörskursen.

Antingen är dessa leverantörer okunniga. Eller så brister det i pedagogiken. Eller så är det lathet — metataggen kan ha effekt på den sökmotor som kommer med systemet och då är det liksom enklare att inte fördjupa sig i ett resonemang om skillnaderna på Google och den interna sökmotorn.

Det är kanske mycket begärt att man i en tekniskt inriktad kurs ska få reda på vad som faktiskt ger effekt i Google. Men direkt felaktig information borde gå att undvika.

Ägna tiden åt detta i stället: Webbredaktörens sökoptimering

En helt vanlig webbredaktör, som ägnar någon timme i veckan åt webben, kan inte bli optimeringsguru. Jag tycker att den nivå som nedanstående tips illustrerar är vad vi kan begära. Poängen med dem är att de aldrig är onödigt arbete. Tvärtom är det arbete med dubbel effekt. De hjälper både läsaren och Google.

  • Använd de ord/begrepp som besökarna använder, inte era interna uttryck.
  • Ha dessa sökord i länkar till sidan från andra sidor på sajten.
  • Sökord i titel.
  • Sökord i rubriker (som måste vara kodade som rubriker).
  • Sökord tidigt i texten.

Sen kan man ju lägga till vikten av att få länkar från andra sajter, inte minst, men det är snarare ett uppdrag för en eller ett fåtal centralt placerade webbredaktörer.

Tipstack till Joakim Jardenberg som ledde mig till Matt Cutts senaste påpekande i ämnet.

Utvärdera redaktionellt innehåll med Google Analytics

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbanalys, Webbredaktör5 kommentarer

Statistikverktyg har en brist — de data du får är allt för ytliga för att egentligen säga något om hur bra ditt innehåll fungerar. Men med lite arbete går det att ta reda på mer relevanta nyckeltal för innehåll.

Lars Johansson skriver i Website Magazine om sex nyckeltal för att utvärdera innehåll, allt med hjälp av Google Analytics, GA.

Using Web analytics, you can measure the effectiveness of content. It is possible to measure how well the content is performing even for purely informational websites, including intranets, that are not supported by advertising or product sales.

Lars är detaljerad och du får konkreta tips kring hur GA ska konfigureras. Om du använder GA har du något att lära av artikeln.

Möjligen är det lite för detaljerat. Väldigt många företag och organisationer har fortfarande inte ens formulerat mätbara mål på sidnivå, det vill säga vad som utgör en omvandling (”conversion”). Särskilt när vi talar om intranät är detta ett faktum.

Så du måste börja där. Titta åtminstone på de viktigaste sidorna. Bestäm dig för vad ett lyckat resultat med den sidan skulle vara. Att någon klickar vidare till djupare information? Att någon väljer att kommentera? Laddar ned något? Skickar in en anmälan? Eller kanske tvärtom, att de inte behöver gå vidare och söka kontakt eftersom de fått svaret?

Det är först när du har denna insikt som en djupare användning av GA ger något. Men då kan du å andra sidan plocka fram relevanta och intressanta data, till exempel Lars sex nyckeltal.

  • Läsning per skribent och resultat per skribent
  • Sidresultat
  • Tillfredsställelse
  • Nedlagd tid för skrivande vs läsning
  • Olästa sidor
  • Kostnad per läsning

Det skulle vara mycket intressant att höra mer om hur använda de nyckeltal är som har skribent- respektive kostnadsfokus. När det gäller just intranät har jag aldrig varit med om att någon vill följa upp de enskilda skribenterna. Indirekt via att innehållet följs upp, visst, men inte med det uttalade syftet att utvärdera enstaka medarbetare.

Jag gillar tanken. Ett tydligare ansvarstagande är nödvändigt för bättre sajter.

Däremot är jag tveksam till hur många som faktiskt skulle våga att göra det. Vi ska komma ihåg att alla stora intranät har en decentraliserad organisation där produktionen i praktiken hänger på de engagerade redaktörernas välvilja. Den välviljan är det inte många som vill riskera.

Vandring bland företag på Facebooks kyrkogård

Publicerad av den i Sociala medier, Webbstrategi2 kommentarer

Danmarks Radio: dödsdatum i oktober 2008, över 1 600 efterlevande. Så drastiskt (och faktiskt ganska kul) uttrycker sig Kommunikationsforum när de går en kyrkogårdsvandring på Facebook.

I takt med att ”alla” ska finnas på Facebook finns det också de som varit där och försvunnit. Eller egentligen aldrig varit där på riktigt. Novo Nordisk är ett exempel.

Novos fanside er et skræmmende eksempel på en hovedløs ”selvfølgelig skal vi da være på Facebook”-tankegang. Dødssygt, men dog sjovt, at man under ’anmeldelser’ finder denne afsindigt begejstrede eller muligvis dybt selvironiske besked: ”What a great idea to have created a profile for Novo Nordisk on Facebook. Whoever did that, you’re a genius. Thanks.”

Kommunikationsforum är danskt och följaktligen koncentrerar de sig på danska företag. Men finns det en svensk företagskyrkogård på Facebook också?

Så gör du din sajt klar för iPad

Publicerad av den i Webbutveckling

Apple har ju släppt sin iPad i dagarna och publicerar även tips för hur du ska säkerställa att din sajt ser bra ut i den nya apparaten.

Spontant tror jag inte att risken är stor för att en sajt ska misshandlas av iPaden. De allra flesta sajter, åtminstone moderna och välkodade webbplatser, klarar sig utmärkt i iPhone. Men visst, varför inte kasta ett öga på Apples ”tekniska anteckningar” för Safari på iPad och se till att allt är bra när apparaten släpps och blir mycket använd(?) också i Sverige.

Checklistan innehåller sex punkter, bland annat dessa:

  • Om din sajt försöker upptäcka ifall besökaren kommer via en mobil apparat ska iPad inte räknas som en sådan: ”Safari on iPad is capable of delivering a ’desktop’ web experience”.
  • Använd W3C-standarder och inte tilläggsprogram. Apple ser ju gärna att Flash försvinner och att HTML5 tar över.