Håller du tummarna för att sökfunktionen är bra nog?

Vi inser alla att en bra sökfunktion, inte minst på intranätet, är en avgörande del av hur enkelt det upplevs att hitta information. Det finns visserligen en gammal och olöst frågeställning kring om sökningar är ett alternativ när strukturen misslyckats eller om den lilla sökboxen är en primär väg in. Men oavsett vilket är sökfunktionen kanske en av de svåraste att specificera.

Många kravspecifikationer som jag sett stannar vid att slå fast just ”sökfunktionalitet”. Ibland går kraven något djupare och talar om fritext, kategorisökning, avancerade alternativ, olika dokumentformat etc. Någon enstaka gång har jag varit med i upphandlingsprocesser där vi faktiskt pratat om rankning, viktning och organisationsspecifik presentation, för att nämna några exempel.

Men grovt sett frågar vi efter ”sökfunktionalitet” och håller tummarna. Det är en ohållbar attityd om vi tror vi sökning är ett viktig stöd för besökarna.

Det skulle vara otroligt intressant att se exempel på bra krav i relation till sökning och interna sökmotorer. Du får gärna dela med dig – som Column Two också konstaterar är detta ett ganska outforskat område. De som säljer sökfunktionalitet (fristående eller i content management-system) har helt enkelt inte behövt ägna mycket kraft åt att lära kunderna ”sökdesign”. Och ytterst faller ansvaret för det på kunderna som inte frågar efter mer kvalificerad information.

Amazon låter kunderna beskriva produkterna


När vi ändå är inne på företags användning av nya verktyg, läs mer om hur Amazon börjat använda produkt-wikis.

”Wiki” är är helt enkelt webbsidor som vem som helst – utan behörighet – kan ändra, lägga till och radera information på (mer info). Även BBC vill använda möjligheten men LA Times misslyckades när de försökte. Det är alltså inte enkelt. Men Amazon har ju länge varit på väg i denna riktning med bland annat recensioner skrivna av kunder. Så om någon har erfarenheten och förmågan att publicistiskt hantera en produkt-wiki är det nog Amazon. Kanske de kan visa vägen när det gäller kundmedverkan på samma sätt som de gjort för e-handel?

IKEA älskas och hatas i bloggar

Än så länge är det faktiskt ont om livliga diskussioner kring svenska företag i den s.k. bloggosfären. Det lär komma, och IKEA är i frontlinjen. Positive Fanatics kallar sig The Unofficial IKEA Web Journal och följer varumärket, produkterna och livsstilen. Något mindre positiv, milt uttryckt, är IKEA Sucks. Vi har väl alla delat den känslan framför en obegriplig bruksanvisning…

Hoppas att IKEA har kompetensen att hantera sådant här. Särskilt den sistnämnda leker med t.ex. logotypen på ett sätt som kan få vilken varumärkeschef som helst att sätta kaffet i halsen. Ta en kopp kaffe till, skulle jag säga. Överväg under den stunden att ge er in i diskussionen själv. Det är bättre att vara med och bemöta än att försöka mota bort.

Tack Steve för tipset.

Podcasting underlättar intern kommunikation

Säg att du jobbar på ett jätteföretag. Varje vecka behöver du nå upp till 7 000 medarbetare i ett konferenssamtal. Telefonräkningen tickar och alla dessa människor måste arrangera sina kalendrar för att samtidigt sitta och lyssna. Korkat? Kanske, men om det inte finns alternativ så… Nu finns det alternativ. IBM har löst det hela med en intern podcast. Människor lyssnar när de kan och vill – gratis.

Exemplet ovan är inte det enda. IBM fortsätter att vara en föregångare i att prova de nya publiceringssätten internt. Du behöver aldrig ha hört ordet ”podcast”, de flesta har nog inte det, men fundera på om du kan ha nytta av ljud i din kommunikation. Kan du använda den mänskliga rösten med de nyanser det ger och den personlighet som kommer fram? I så fall är det läge att undersöka om podcasting – ljudfiler/program som människor prenumererar på – är värt en enkel test.

Länkar: Journalism in Digital Media

Idag håller jag en föreläsning – och diskussion, förhoppningsvis – på K3, Malmö högskola. Rubriken är ”Outlook on Journalistic Practices Online” och föreläsningen är en del av c-kursen ”Journalism in Digital Media”. Här följer länkarna som resonemanget bygger på, framförallt för studenterna naturligtvis men det är ofta intressanta webbplatser så ta gärna en titt.

Questions – not necessarily with answers…

  • Is this the final proof that objectivity is outdated? Was there ever such a thing as objectivity?
  • The Editor: A filter or a conversation manager?
  • What is an editorial publication?
  • Where’s the editorial future – in many peoples’ shallow interest or in a few peoples’ deep commitment? Look for the Long Tail.

Nätet populärare än gymmet

Det här lär synas (syns redan?) på midjemåtten… Ungefär en tredjedel av alla européer betraktar Internet som sitt favoritnöje på fritiden. Det är därmed mer populärt än att utöva sport eller gå på gymmet. Denna grupp människor byter också gärna ut de gamla medierna – radio, tv, telefon – mot nätet. Låter intressant och jag skulle gärna berätta mer. Men tyvärr tar Forrester Research 249 USD för hela rapporten och så intressant är det inte.

Tack till Adverblog för tipset.

E-posten ersätts av andra samarbetsformer

E-posten är på väg att döda sig själv. Principen/tekniken är så enkel att (miss)bruka och svår att kontrollera att e-posten helt enkelt svämmar över. En beräkning säger att andelen ”riktiga” brev, sådana som inte är spam, kommer att sjunka från 12 procent till 8 procent i år. Du känner säkert igen det från din egen inbox.

Nu har visserligen e-posten varit hotad förr. Men denna gång finns det alternativ. BusinessWeek berättar hur företag som Walt Disney, Eastman Kodak, Yahoo, Dresdner Kleinwort Wasserstein och även den amerikanska militären kastar ut mejlen som samarbetsverktyg.

Bloggar finns givetvis med i den nya arsenalen men underskatta inte wikis eller snabbmeddelanden. Kombinationen av dessa, inte minst, kan vara verkligt kraftfull.

Och den som tror att kommande generationer på arbetsplatserna ska vara så ”elektroniska” att e-post är det enda som gäller kan tänka om.

In the long run, perhaps the biggest death knell for e-mail is the anthropological shift occurring among tomorrow’s captains of industry, the text-messaging Netgens (16-to-24-year-olds), for whom e-mail is so ”ovr,” ”dn,” ”w/e (over, done, whatever).”

”Corporate tagging” – låt medarbetarna skapa webbstruktur

Dags att lägga ett nytt begrepp på minnet: Corporate tagging, eller företagsintern social etikettering av webbinnehåll (suck, engelska är ett bättre språk ibland…)

Det handlar om den typ av funktion som till exempel Del.icio.us erbjuder. Vem som helst kan ge en sida en etikett. Du kan bestämma att för dig handlar denna text om ”struktur”, ”web 2.0” eller ”skitsnack”. Alla de sidor du vill kunna hitta igen har du sedan kategoriserade på precis det sätt – med de etiketter – du vill. Det är den individuella poängen. Den kollektiva uppstår dels när någon annan kan kolla vad du sparat under ”struktur”, dels när man på en webbplats eller ett intranät kan säga att detta är de 10 sidor som flest människor tycker handlar om ”struktur”.

Sociala etiketter är ett helt annat perspektiv än traditionella webb- och intranätstrukturer, förstås. Har du inte tänkt tanken förr är sannolikt ordet KAOS det som snurrar i huvudet.

Men slå inte bort tanken helt. Det finns många företag och organisationer som undersöker vilka möjligheter etiketterna ger. IBM har redan en prototyp på intranätet och utbildningssektorn vill testa.

Det skulle vara spännande att föra in etiketter på ett annars helt vanligt intranät i en stor organisation. Det finns system som erbjuder ”Mina länkar” eller motsvarande där medarbetarna sparar det mest intressanta för just dem. Steget är inte långt från det till etiketter – och dessa skulle sedan kunna användas som en extra valmöjlighet i exempelvis sökmotorns sökresultat.

Arlas företagsblogg vågar vara äkta

Som jag skrev i slutet av oktober har Arla i Danmark börjat blogga. De möttes av nyfiken skepsis, kan man säga, men det tycks som om nyfikenheten var mer befogad än skepsisen. I varje fall att döma av E-mediators Blog som imponeras av Arlas öppenhet.

”Hvornår har en dansk pressechef sidst debateret strategien for sin virksomheds kommunikation med ’forbipasserende’. Jeg mener debatteret – ikke informeret.”

Ajax har inget med rengöring att göra

Jag försöker hålla mig ifrån tekniken bakom webben, inte minst i det jag skriver här. Men som webb- eller intranätansvarig måste man ibland dyka ner bland skruvarna och muttrarna. Om inte annat för att veta vilka som finns och vad man kan ha dem till.

Ajax
hör till en av de tekniska utvecklingar som det är värt att ägna någon minut åt. Det är mindre än ett år sedan begreppet myntades men det har fått stort genomslag. Många av de nya webbtjänster som dyker upp är byggda med hjälp av Ajax (Asynchronous JavaScript and
XML).

Företaget där begreppet myntades har gett ut en ”Executive Summary” om Ajax. Den är bra som ingång till begreppet. Tyvärr måste du uppge din e-postadress för att få tillgång till den. En kort sammanfattning följer här.

Ajax kommer att förändra marknaden genom att

  • befintliga webbtjänster kan förbättras
  • stödja snabb innovation
  • minska inlärningskurvan för webbutvecklare
  • skapa ett nytt förhållningssätt till hur vi mäter framgång på webben.

Fördelarna med att använda Ajax är att

  • det ger en konkurrensmässig fördel jämfört med produkt- och tjänstekategorier som håller kvar vid traditionell interaktionsdesign
  • upplevelsen kan göras bättre för användarna
  • tekniken blir enklare att anpassa för t.ex. användare med dålig bandbredd.