Enkla sätt att öka webbtextens effekt

Det finns erfarenhet, känsla och allmänt accepterade sanningar. Sen finns det bevis. Hur vi skriver har nämligen betydelse. Två ganska lika lösningar kan ge stora skillnader i effekt. Här gör ContentVerve åtta sådana jämförelser.

Genom att skriva tre punkter om varför besökarna på en sajt ska prenumerera på ett nyhetsbrev nästan fördubblades antalet som anmälde sig. Logiskt? Ja, egentligen. Och ändå så lätt att tappa bort. Men detta är bara ett exempel i artikeln 8 Simple Online Copywriting Case Studies with Examples from Real A/B Tests som du kan läsa och fundera vidare kring.

Det viktigaste är däremot inte tipsen i sig. Det viktigaste är insikten om vad simpla mätningar kan lära dig — på just din webbplats eller ditt intranät. En A/B-test i veckan under hösten kanske?

Tilltala läsaren personligt

En av de viktigaste men också mest svårbevisade ingredienserna i god webbkommunikation är tilltalet. Du vill inte bli tilltalad som en anonym människa i en stor grupp. Och du vill inte läsa egofixerade texter från företag och organisationer.

Det ovanstående har jag länge hävdat på kurser och i texter. Allt detta ”vi”-andet skadar dig som vill nå fram till en läsare. ”Vi säljer…” eller ”Vi erbjuder…” är dåligt webbskrivande.

Jag har också sagt att påståendet bygger mer på känsla och erfarenhet än fakta egentligen (vilket ju alltid stör mig). Visst, det finns en del A/B-tester som visar att det stämmer. Men en gedigen undersökning har jag aldrig sett.

MarketingProfs tar nu upp diskussionen. Någon gedigen undersökning är det inte. Åtminstone saknas en bra källhänvisning. Men denna slutsats är viktig:

You phrasing has been proven to have a measurable impact. Researchers in Tempe, Arizona tested attitudes toward cable television. They used two different scripts to sell the cable services—one using the third person and one using you phrasing. Researchers found that when you phrasing was implemented, it doubled the number of cable sales.

Dubbel effekt alltså när du skriver till din läsare i stället för om ditt företag. Skillnaden på ”du” och ”vi” kan tyckas liten, diskussionen närmast akademisk, men ger två bärande resultat.

  1. Texten signalerar ett större intresse för läsaren.
  2. Perspektivförändringen tvingar dig att skriva om delvis andra — och mer relevanta — saker. Chansen ökar att du skriver om det som verkligen betyder något för den du ser framför dig när du skriver ”du” och inte ”vi”.

Jag tror för övrigt inte att detta bara handlar om marknadsföring. Du vill och har nytta av att läsaren känner sig sedd även om du skriver instruktioner som ska publiceras på ett intranät.

Dumpa bildväxlaren på startsidan

Äntligen får jag stöd för att säga något jag länge velat säga — den där bildväxlaren (sliding banner) på startsidan som är så cool, som ”alla” har…? Den är trams. Ta bort den direkt.

Vi borde lärt oss. Våra besökare vill ju ha kontroll, de vill inte att saker händer utan att de initierat det. Besökarna är skeptiska mot allt som liknar reklam. De vet varför de kommer till oss och allt som inte leder dem närmare detta är i vägen.

Detta kan vi. Ändå har bild- (eller snarare innehålls-)växlare spridit sig som en löpeld på våra startsidor. Kommuner har dem, statliga institutioner och företag. Det går knappt att hitta ett kommersiellt WordPress-tema utan dem.

Beantin dissekerar och avfärdar mycket noggrant trenden. Han har flera argument men jag tycker att det räcker med två. Det första är rent logiskt: en jättegrej överst på sidan trycker ned sajtens verkliga innehåll. Och det är ju dumt… Det andra argumentet är lika logiskt men dessutom visuellt. Bilden, ur en eyetracking-undersökning, säger allt. Innehållsväxlaren är webbdesignens motsvarighet till någon som skriker så högt att den inte hörs.

Heatmap
That big sliding banner? Yeah, it’s rubbish

Prata aldrig om innehåll med ledningen

Gerry McGovern trampar på många ömma tår i sin senaste artikel: ”If you want to get paid more, don’t talk about content. If you want more respect, don’t talk about content.”

Med en röststark skara människor som kallar sig ”content strategists” är det klart att artikeln Is there such a thing as content strategy? skapar lite rabalder i den bubbla som är den globala diskussionen om webbinnehåll. Min vän och kollega Gerry spetsar som alltid argumenten.

I believe in the power of web content, particularly words. I have spent my career of nearly 18 years encouraging organizations to take content seriously. And what’s the most important thing I’ve learned? Don’t talk about content.

Diskussionen kan du kolla i originalartikeln och om du orkar söka på Twitter. Du kan utan tvekan fundera på om inte Gerry övertolkar ordet ”strategi” i sig (det tycker jag). Men poängen är glasklar.

To me the essence of strategy on the web is customer centricity. The Web is about the rise of customer power. Social media is just one example of that. Is the organization truly going to focus on and organize around the customer? That’s the key strategic question.

Bra konkluderat Gerry. Om det kostade någon en tånagel i svagt blå nyans så var det värt det.

Bättre data ger bättre texter

Att skriva blir allt mer en analytisk disciplin. Lika mycket som du behöver goda idéer behöver du bra data om dina läsare, hur de tänker och vad som fungerar.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

  • Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
  • Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

Detaljer säljer på nätet

Säg att du ska beskriva en produkt eller en tjänst. Eller för den delen en service din kommun erbjuder medborgarna. Utan att tänka lägger de flesta webbredaktörer en allmän beskrivning först. En text som skapar sammanhang och förståelse, tänker man. Glöm det. Det är specifikationerna folk vill ha.

Det finns de facto-standarder som vi måste bryta oss loss från. En sådan är att alla produkt- eller tjänstebeskrivningar ska gå från det generella till det specifika. Du vet, principen med stor snygg bild och ett stycke inledande text som i värsta fall börjar spåra ur kring livsstilen som innebär att just denna tvättmaskin är rätt för dig.

UX Mag har tittat närmare på denna generella information och ber dig, lite ofint, att typ stoppa upp den…

General information is that top paragraph people skip over and scroll by when looking for the specific details, which are usually placed at the bottom of the page.

Some of the words our research participants have used to describe it are ”fluff,” ”marketing,” and ”bullshit.” Our clients usually call it ”copy” or ”description.”

Rådet är enkelt. Ge läsaren de viktiga detaljerna/specifikationerna direkt. Låt dem inte behöva leta. Vilka de viktiga detaljerna faktiskt är, ja det är redaktörens verkliga spetskompetens — att förstå läsarens behov.

Sen betyder det enligt UX Mag inte att den generella information är helt värdelös. Varumärke, känsla, förståelse är viktigt. Men du måste få ordningen rätt.

Once they’ve done their check and verified that the desk chair comes in red and has a seat-tilt adjustment, it’s useful to know about the company’s philosophy, especially if they’re now going to need to convince someone else about the purchase. In fact, those elements may be critical to the final decision, but they don’t help companies that don’t make it into the consideration set in the first place.

Text säljer produkter – fortfarande

I dessa tider av teknisk utveckling, mobila appar och sociala möjligheter är det lätt att glömma det mest fundamentala — om du säljer grejer, är det produkttexterna som är ditt viktigaste verktyg.

Det är e-handelsspecialisten Urban Lindstedt som konstaterar att att fokus på sistone legat på smarta mobiler och surfplattor men att ”inget av detta förminskar textens betydelse”. Kolla alla hans konkreta tips för bra produktsidor. Här några exempel:

  • Övertygande säljtexter som beskriver hur den specifika produkten kan hjälpa kunden med rubrik och underrubrik
  • Unika produktbeskrivningar
  • Sammanfattning av hela texten
  • Handskrivna titeltaggar och metadescription och länktexter

Dubbel effekt när internt socialt nätverk syns för alla

Med 170.000 anställda finns det självklart alltid något att berätta inom den brittiska detaljhandelskedjan Asda. Att låta alla anställda dela mig sig av sin vardag är en logisk tanke. Att göra det öppet så att hela världen kan se är desto ovanligare.

Green Room är Asdas interna sociala nätverk. Fast på webben, typ. Att kalla det ett intranät är därmed felaktigt så termen ”colleague website” som projektledaren Steven Murgatroyd använder tycks passa utmärkt.

At Asda, we try to be as transparent as possible, the Green Room was created on this very premise. We hear amazing stories about our colleagues on a daily basis, whether that’s a colleague saving the life of a baby in store, or someone having their head shaved for charity […] The Green Room gives us a chance to share these with other colleagues around the country, and inspire them to do the same.

Cynikern suckar nu och säger ”jaja, snyggt försök att paketera CSR så det blir lite mer spännande”. Om vi å andra sidan tror på vad Steven säger tystar vi cynikern och konstaterar att så länge öppenheten inte hämmar medarbetarna — varför dölja något?

(Realisten i mig undrar om en bild på rutten korv någonsin skulle hamna där, men så länge allt är sant måste kanske en sajt inte ge hela sanningen?)

Du ska inte glädja din kund. Få bara jobbet gjort.

Harvard Business Review säger som det är. Alla sajtansvariga borde ta notis: En fantastisk upplevelse skapar inte lojala kunder. Det får du bara om du levererar den praktiska, vardagliga nytta de behöver.

Utgå från behoven. Lös besökarnas uppgifter. Krångla inte till det. Skapa effektivitet. Du har kanske hört mig tjata om saker som dessa, och därför kan jag inte motstå att citera Harvard Business Reviews sågning av tanken att vi ska glädja och förtjusa våra kunder/besökare.

I självbetjäningsmiljöer — dit webb och intranät i högsta grad hör — gäller en annan logik.

In those settings, our research shows, loyalty has a lot more to do with how well companies deliver on their basic, even plain-vanilla promises than on how dazzling the service experience might be. Yet most companies have failed to realize this and pay dearly in terms of wasted investments and lost customers.

Lojalitet skapar vi genom att leverera på de basala förväntningarna. Inte genom att blända kunderna med aldrig så fantastiska lösningar.

Jag behöver nog inte ens exemplifiera med ”varumärkesbyggande” flash-sajter, dominerande hero-shots, förkärleken för navelskådande (våra värderingar, våra si, våra så) för att poängen klart och tydligt ska framgå.

Alla som någonsin gjort en grundlig behovsanalys och testat hur en sajt fungerar vet detta. Men alla har ju inte gjort det — och kanske lyssnar de hellre till Harvard än till den egna webbredaktionen…

Låna från spelens värld för en bättre sajt

Tv- och datorspel har effekter som de flesta webbägare drömmer om. Stort engagemang, lojalitet och en hög återkommande användning — kanske för hög, enligt många tonårsföräldrar. Vad kan du låna från spelen för att få samma effekter på din sajt?

En hel del tycker Six Revisions. Och deras tanke är vare sig ny eller unik. Spel och spelteori har länge intresserat exempelvis interaktionsdesigners.

Om jag inte är helt fel ute brukar en ”progress bar” (det vill säga visuellt synliggörande av hur långt jag kommit) sägas ha rötter i spelvärlden. Det som LinkedIn gör för att uppmuntra nya användare att jobba aktivt med sajten ger utan tvekan spelassociationer: ”X % profile completeness”.

Six Revisions pekar däremot på ännu tydligare spelkopplingar, likt dem vi känner igen från positionsbaserade tjänster som Foursquare. Det handlar till exempel om att samla poäng, förtjäna virtuella utmärkelser eller kännetecken. Vilken är nyttan för dig och din sajt? Följande, menar de:

  • Mer trafik, mer aktiva besökare
  • Ökad lojalitet (eller ”stickiness” som de säger, men jag avskyr det begreppet och sättet att tänka)
  • Billigare än traditionella lojalitetsprogram
  • Ökad tillfredsställelse med sajten

Något för dig? Kanske värt att fundera på åtminstone.