Dags att varva ner, dricka lite glögg och åka skidor. Hörs igen andra veckan i januari.
Månad: december 2005
Vänj dig vid den här!
Microsoft och teamet bakom Firefox har kommit överens om hur RSS-flöden ska indikeras. Det blir den här lilla symbolen som kommer att berätta för dig, oavsett vilken webbläsare du använder, att webbplatsen du kommer till går att prenumerera på:
Det kan tyckas vara en rätt oviktig detalj, men att dominanten och uppstickaren bland webbläsarna kommer fram till en gemensam presentation är positivt. I varje fall för alla oss som tror att smarta publiceringsmodeller framöver måste innehålla RSS/prenumeration – trots att begreppet kan vara svårt att förklara…
Genomgång av gratis webbverktyg
Ny Teknik jämför åtta olika bloggverktyg, fyra svenska och fyra internationella. De är alla gratis via webben och en bra start för den som vill testa bloggandet. De flesta företag och organisationer jag arbetat med vill hellre installera verktyget internt, dock.
”Wikipedia lika pålitlig som Britannica”
Computer Sweden berättar idag att Wikipedia, uppslagsverket som alla får bidra till, klarat en kvalitetsgranskning med gott resultat. Och det är inte Nördarnas Intresseförening som gjort undersökningen utan den vetenskapliga tidskriften Nature.
Detta har ju diskuterats förr och när jag för en tid sedan inför en församling universitetsfolk hävdade att det var som rubriken ovan säger, slog flera åhörare bakut. Några trodde helt enkelt inte på det. Det är en enkel sak att avgöra – det är ju ”bara” att jämföra, som Nature gjort.
En mer kvalificerad invändning var denna: Det kvittar om det är rätt eller fel, det allvarliga är själva principen att innehållet inte granskas vetenskapligt i Wikipedia. Invändningen är spännande. Jag håller inte med men den ställer onekligen frågan på sin spets, och samma resonemang kan vi hitta i mötet mellan traditionell journalistik och medborgarjournalistik.
Själv tycker jag att dagens mångfald är långt bättre än gårdagens auktoritetsberoende (vare sig auktoriteten är journalist, professor, lärare). Mångfalden tvingar mig att bedöma information. Den får mig att på ett mycket hälsosamt sätt ifrågasätta även den information som auktoriteter förmedlar.
Ur detta perspektiv är Wikipedias främsta förtjänst inte att vi får tillgång till mestadels korrekta fakta utan att vi inser att Nationalencyklopedin inte alltid har rätt.
Så hittar vi information på intranät
Jared M. Spool bjuder på en bra och grundläggande artikel om hur vi kan hjälpa folk att hitta information på intranät. En måhända uppenbar men viktig reflektion handlar om mängden information. Många intranät är portaler – deras startsidor leder vidare till en lång rad andra startsidor (för HR, support etc.) Externa webbplatser är oftast mer specifika och därför enklare att hitta på.
15 år med webben
Från det att jag vaknade i morse (detta skrivs 23.56) har jag varit på nätet mer eller mindre hela tiden. Kollade kontot på banken, ställde mig i kö för biljetter till fotbolls-VM, försökte hitta ett hotell. Har sökt säkert 20 gånger på Google och läst ett flertal dagstidningar. Beställde påfyllning till skrivaren och tog reda på när mina grejer från Dustin kommer fram. Hann få tag på en kille jag samarbetar med i London via Skype också.
Och det var en rätt normal dag. Så som det ser ut för många. Ändå var det faktiskt inte mer än 15 år sedan webben uppfanns konstaterar CNN.
Ta temperaturen på varumärket bland bloggar
Oavsett vad du tycker om bloggar och att skriva en sådan själv bör du bevaka vad som sägs om ditt varumärke och ämnen som är viktiga för dig i bloggarna. Det finns flera verktyg redan och nu kommer också Opinmind. Den är lite spännande eftersom den ger ett mått på hur positiv/negativ debatten är kring ett begrepp.
Visst är måttet trubbigt men en snabb anblick visar att Opinmind gör ett rätt bra jobb i kategoriseringen av bloggposter som positiva eller negativa. Nackdelen, som alltid, är att systemet bygger på engelska och att det krävs produkter eller tjänster med bred internationell spridning för att sökningen ska ge något resultat alls.
Lite jämförelser:
- Sony Ericsson: 76% positiva – 24% negativa
- Volvo: 90-10
- Saab: 67-33
Dell har haft stora problem på sistone och fått mycket kritik. Dell Hell, som folk säger. Det syns också i Opinmind: 48% positiva – 52% negativa.
Tack för tipset Niall.
Ny generation universitetswebbplatser
Mitt första webbjobb var som redaktör i universitetsvärlden och jag följer därför denna bransch lite extra nyfiket. Noterar att tre stora institutioner nyligen lanserat nya webbplatser: Malmö högskola, Stockholms universitet och Karolinska institutet.
Man skulle kunna tro att det utgått nya centrala riktlinjer för visuell presentation av högre utbildning och forskning. ”Använd fotografier på människor, mer färg och plattor med rundade hörn…”. Några sådana riktlinjer känner jag dock inte till så det handlar nog om tillfälligheter och modenycker inom en ganska liten svensk webbransch. Snyggt är det i vilket fall, särskilt om man kommer ihåg hur det såg ut när det begav sig i slutet av 90-talet.
Om det visuella tilltalet är ganska uniformt är strukturerna väldigt olika. Stockholms universitet använder en central och väldigt iögonfallande navigationsrad som funkar mycket bra för mig. Det finns fler val på sidan men jag leds direkt till de stora och viktiga. Malmö högskola är plottrigare men en bra formgiven navigation hjälper besökaren att snabbt reda ut webbstrukturen.
KI, däremot, har inte lyckats. Animationen är otroligt dominerade och i jämförelse med den känns alla andra delar av sidan nedprioriterade. De har dessutom sina två bärande genvägar (”Utbildning” och ”Forskning”) på en yta där jag inte i första hand letar efter navigationselement. Därför förirrar jag mig i den märkliga diagonalen nedre vänstra-övre högre hörnet. Det är allt annat än uppenbart vilken navigation som är prioriterad och jag måste tänka för att förstå. Och i samma sekund som besökaren undrar ”hur har de tänkt här” har strukturen misslyckats. Tyvärr.
Du styr tekniken
När du först hör talas om bloggar är det lätt att uppfatta det hela som en subkultur för sig själv. Det är det också för vissa människor. Jag hörde ordet ”bloggfundamentalister” som en träffande beskrivning nyligen. Men som en redaktör på New York Times säger när de nu rullar ut ett antal bloggar: ”En blogg är bara en teknisk grej… Vi kommer att använda tekniken på vårt sätt.”
Precis så är det. I grund och botten handlar det om enkel publicering med lite speciella funktioner. Hur du kan ha professionell nytta av detta är upp till dig. Det jag tycker är viktigt att komma ihåg är att dina läsare, som trots allt börjar bli mer bloggkunniga, förväntar sig en annan typ av kommunikation – mer personlig, mer resonerande. Men några regler finns det inte, och framförallt ingen subkultur du måste bli engagerad medlem i.
Umeå universitets blogganvändning utmärker sig internationellt
The Edublog Awards är ”…an annual event that recognises and promotes excellence in the field of edublogging.” På årets shortlist finns HUMlab blog från Umeå universitet med i två kategorier: Bäst design respektive bästa gruppblogg.
Jag är visserligen skeptisk till denna slags tävlingar eftersom de aldrig tycks ta med om föremålet för tävlingen, i detta fall bloggarna, lyckats. Har de haft ett mål och är det uppnått? Men, som arrangören säger, det blir en ”…very good overview of the quality, diversity and scope of how blogs are being used to support and extend teaching, learning, and research, and to create and reinforce educational communities.” Och det är ju ett gott syfte.