Snabbhet grunden, metadata förfiningen när VG-regionen skapade sökmotor

Varför säger folk att de vill att sökmotorn ska fungera som Google? Den frågan ställde sig Västra Götalandsregionen inför arbetet med sin nyss beta-lanserade sökmotor. Svaret de kom fram till: snabbheten, begränsad fakta kring en enskild träff – men inte den enkla resultatsidan med bara 10 länkar.

Regionens grundkrav var att hitta en sökfunktion med bra prestanda där det var möjligt att fullt ut bestämma användargränssnittet. Valet föll på open source-lösningen Solr och idag är sökmotorn i drift på intranätet. Den kommer också att användas externt.

Men viktigare än tekniken var givetvis arbetet med att ta reda på vad användarna krävde av en sökmotor. Föga förvånande var svaret ”den ska vara som Google”, vilket alla som arbetat med en sökmotor de senaste åren har hört. Många gånger.

Snabbhet underskattad nytta

Kanske något mer förvånande var vilka slutsatser regionens projektgrupp drog. Jag pratade med Kristian Norling (LinkedIn, Twitter) på regionens IT-strategiska avdelning och han berättar så här om deras tolkning av Google-jämförelsen.

Man menar två saker. För det första ett sökresultat som är ganska komprimerat med begränsad metadata. Sen menar användarna också att sökmotorn ska vara snabb men det säger de aldrig spontant.

Just snabbheten blev alltså prioriterad. Västra Götalandsregionens sökmotor svarar på mellan 0,1-0,2 sekunder. En vanlig Google-sökning tar cirka 0,2 sekunder och det är nära den gräns som Jakob Nielsen menar att användaren uppfattar som ett omedelbart svar (0,1 sekunder).

Exempel på ämnessökning
Exempel på ämnessökning

Resultaten presenterar vi så likt Google som möjligt förutom att vi lägger till författaren. Det är relevant i en stor organisation. Sen fick behovsanalysen styra och den säger uttryckligen att man vill kunna filtrera bort innehåll som är irrelevant, säger Kristian Norling.

Kontext och person viktiga dimensioner

Den stora synliga skillnaden gentemot de sökmotorer vi vant oss vid är mycket riktigt de filter som erbjuds användaren. Det handlar om

  • informationstyp
  • var dokumentet finns
  • var det passar in organisatoriskt
  • vilken typ av källa det är
  • senast ändrat
  • vem som är författare
  • vilket format det är publicerat i
  • vilka nyckelord som skapats.
Exempel på personssökning
Exempel på personssökning

Författaren är alltså viktig, liksom andra personer. Den enda relevansjustering som regionen gjort av sökmotorns grundinställning är att de höjt betydelsen för personer.

Vi försöker i sökresultaten skapa kontexten Ämne > Person > Kontaktuppgifter, säger Kristian.

Metadata: Allt från kontrollerade begrepp till etiketter

Tidigare försök att strukturerat arbeta med metadata inom regionen har misslyckats. Det jobb som redaktörerna gjorde syntes aldrig för dem. Så även om det gav effekt rann arbetet ut i sanden.

Nu är målet att visa hur metadatan används för att därigenom stärka arbetet med det och ytterst förbättra sökresultaten. Men först måste innehållet gallras. Kristian Norling räknar med att hälften av innehållet kommer att tas bort och därefter påbörjas det verkliga arbetet med metadata.

Förutom den systemstyrda metadatan – där Dublin Core är minimum – har regionen kompletterat sökmotorn med en metadatatjänst. Den gör två saker:

  • Analyserar textinnehållet, jämför det med en taxonomi och ger förslag på nyckelord som redaktören väljer från.
  • Ger redaktören möjlighet att fritt lägga till nyckelord.

Dessutom kommer användarna, alltså inte bara redaktörerna, att få lägga till etiketter. Dessa kommer att jämföras med två listor. Om de finns i ”whitelist” publiceras de direkt, om de finns i ”blacklist” raderas de. De ord som faller mellan dessa två listor ska granskas manuellt innan de syns och ger effekt.

Detta ger oss möjlighet att sätta olika relevans på olika typer av ord. Vi kan till exempel sätta högre relevans på den kontrollerade begreppsvärlden än på användarnas etiketter – eller tvärtom, säger Kristian Norling.

En reflektion, som också är Kristians egen, är hur lite av arbetet som egentligen handlar om teknik. Snabbheten, visst, men i övrigt var det egentligen frihet att anpassa efter de egna kraven som var viktigast för regionen.

Apropå Västra Götalandsregionens val att skaffa en Open Source-sökmotor — de väljer ofta att arbeta med just öppen källkod och delar med sig av sitt arbete i samma anda.

Bing tar (delvis) upp kampen med Google

Få aktörer har försökt så mycket, och misslyckats så hårt, som Microsoft i sökbranschen. Men skam den som ger sig. Nu lanserar de Bing. Och omdömena är blandade.

”Va!?” är min första reaktion när jag kollar lite sökningar på Bing. Känner inte igen mig, håller inte med om sökmotorns relevansbedömning. Bing tycks också fungera annorlunda än vi vant oss vid, det vill säga jämfört med Google. Nikke skriver:

Hurra för Microsofts söktjänst Bing, utbrister idag sajtägare med gamla sajter och många sidor som har levt länge på webben och som fortfarande är vällänkade inom sajten… Hurra för Bing utbrister de som har hyfsat gott om inlänkar till sina sidor.

Man ska dock notera att Microsoft inte vill ta fajten med Google rakt framifrån. De har valt ett antal potentiellt lukrativa områden där de ska försöka konkurrera.

In particular, according to Microsoft, Bing will focus on four verticals: making a purchase decision, planning a trip, researching a health condition, and finding a local business.

Inom dessa områden är Bing kanske bättre än min initiala reaktion. Kuttisme.no är i vart fall smått imponerade.

Bing virker lovende! Bing ser bra ut i USA. Microsoft har endelig forstått at de ikke kan “out-google” Google. Det er mye å hente i reise, helse, shopping og lokalsøk. Erobre disse nichene først og se hva som skjer!  Google har forsøkt seg på disse nichene uten å lykkes helt av ulike grunner.  Dette gir Microsoft sjansen til å jevne ut konkurranselandskapet. Bildesøket til Bing er også lovende(det samme som på live search, men få vet om det). Lojalitetsprogrammer innen søk er spennende.

Jag hoppas att Google förlorar lite av sin dominans. Jag tror inte på allt för dominanta aktörer inom någon sektor. Men bara det faktum att jag snabbt underkänner Bing för att den skiljer sig för mycket från Google säger kanske en del om Googles närmast indoktrinerande dominans. Hmm… Får prova Bing igen.

Webbredaktörens handbok – läs min bok om redaktörskap på nätet

Nu lanseras Webbredaktörens handbok — skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. I boken försöker jag ge tips och råd kring hela den skala som borde vara webbredaktörens. Från strategi till utvärdering via skrivande, redigering, sökoptimering, länkning och sociala medier.

Webbredaktörens handbokDet är min första bok (bortsett från e-boken Webbredaktörens ABC som nu också uppdaterats). Den har varit på gång i många år och under denna tid utvecklats från ambitionen att ge ut en Skriva för webben-bok. Att skriva är onekligen viktigt för en webbredaktör — och det ingår självklart flera kapitel om skrivande — men en bra webbredaktör gör mer än att skriva.

Därför blev det alltså en webbredaktörsbok. Du kan läsa ett gratis kapitel (pdf, 126 kB) som ett smakprov.

Det är förvånansvärt svårt att ha distans till boken när man levt med den under ungefär ett år. Så egentligen kanske det är bättre att läsa hur förläggaren Urban Lindstedt beskriver den.

Men om jag ska sammanfatta några bärande idéer med boken så är det dessa:

  • Hela webbredaktörskapet, som sagt. Mer än skrivande men grundlagt i ett gott texthantverk.
  • Intranätredaktören är också webbredaktör. De allra flesta som producerar innehåll för nätet i företag och organisationer gör det för intranät. Därför måste, tycker jag, en redaktörsbok om nätet diskutera både webb och intranät parallellt.
  • Ambitionshöjning. Jag tycker det är synd att många webbredaktörer förminskar sig till själva till ganska oviktiga publicerare. En bra webbredaktör skapar värden och kan både visa detta samt värdesättas för det.

Titta gärna närmare på Webbredaktörens handbok: Se innehållsförteckning, hitta var den går att köpa.

Pressmeddelande från förlaget på NewsDesk.

Sju skäl för dig att använda Googles kunskap om din sajt

35 miljoner webbplatser i världen publicerar en så kallad Google Sitemap, som är en del i den värdefulla information som Googles verktyg för webbansvariga ger. Det är många sajter men fortfarande en låg andel. Min erfarenhet är att få svenska webbansvariga upptäckt fördelarna. Dags att vakna.

Låt mig säga direkt: Detta handlar inte om sådana sitemaps som dina besökare använder för att hitta på din webbplats. Nej, detta är en särskild sitemap — och jag möts allt för ofta av frågetecken när jag undrar om stora företag och organisationer som jag träffar använder en sådan.

Låt oss därför snabbt kika på vad det är, vilken nytta du som webbansvarig har av dem och övriga verktyg som Google erbjuder webbansvariga samt, sist, lite tips om hur du kommer igång så enkelt som möjligt. Verktygspaketet i sin helhet är viktigt för dig som vill lyckas så bra som möjligt i Google.

Standardsätt att ge sökmotorer information om din webbplats

Många kallar dessa sitemaps just ”Google sitemaps”. Men att publicera en sitemap — som alltså inte har något med en vanlig sajtkarta att göra — handlar inte bara om Google. Det är ett standardiserat protokoll för att ge också Yahoo och andra sökmotorer information om din webbplats. Vilka sidor du har, när de har ändrats, hur ofta de brukar ändras och vilken prioritet du själv ger dem.

I praktiken handlar det om att en fil med denna information skapas på din sajt som sökmotorerna hämtar när de uppmanas (”pingas”) att göra det. Men låt oss återkomma till hur du gör detta så smidigt som möjligt. Vi börjar med vad du kan tjäna på det.

De fem viktigaste sakerna du kan få reda på

När du sett till att din webbplats skapar en sitemap och Google har börjat läsa den kan du gräva djupt i olika datakällor. Här är mina favoriter (och här är Googles egen beskrivning).

Notera att själva sitemapen är inte nödvändig för alla dessa men för att utnyttja Googles verktyg fullt ut behöver du den. Som du kommer att se i punkt 6 nedan är sitemapen din bästa chans att få så mycket som möjligt indexerat av Google. Därmed ger den dig möjlighet att få rätt data tillbaka från Google kring hela din webbplats.

1. Sökningar som du är synlig på men misslyckas med
Har du ett anständigt statistikverktyg vet du redan vilka sökningar i Google som ger dig besökare. Du ser vilka ord som skapar trafik till dig (det som också framgår av den högra kolumnen nedan).

Minst lika intressant är vilka ord och begrepp som din sajt faktiskt visas på. Det får du inte reda på någon annanstans.

Visningar och trafik
Visningar och trafik

Vad använder du detta till? Om dina sidor visas ofta på sökbegrepp som är intressanta för dig utan att skapa trafik vet du att något måste förbättras — sidans titel, beskrivningen… Du kan också få idéer till viktiga begrepp att satsa mer på.

2. Påverka dina webbplatslänkar
”Webbplatslänkar” kallar Google de djupare sidtips som sökmotorn ger när du rankar högst på en sökning.

Sökning i Google med webbplatslänkar
Sökning i Google med webbplatslänkar

Detta är förstås värdefullt. Det ger den som söker en uppfattning om din sajt som säger mer än bara titel och beskrivning. Ditt innehåll marknadsförs.

Däremot är det inte säkert att Google gjort ett urval som du är nöjd med. Det har hänt mig några gånger att de lyft upp enstaka texter som jag inte tycker är så viktiga att de bör vara webbplatslänkar.

Du kan inte bestämma vad som ska vara där. Men du kan bestämma vad som inte ska vara där. Potentiellt väldigt viktigt.

Påverka webbplatslänkarna för din sajt
Påverka webbplatslänkarna för din sajt

3. Följ utvecklingen av RSS-prenumeranter

Ditt vanliga statistikverktyg berättar inte hur många som prenumererar på innehåll från din sajt med hjälp av RSS. Googles verktyg ger åtminstone en aning. De presenterar en siffra på antalet prenumeranter via deras egna tjänster (till exempel Google Reader).

Följ utvecklingen för RSS-prenumerationer
Följ utvecklingen för RSS-prenumerationer

Du kan inte tolka det som en total siffra men Google är stora på marknaden och du kan utan tvekan spåra trenden för RSS-prenumerationer på din sajt.

4. Förstå hur du är länkad
Hur en webbplats är länkad till från andra är av stort intresse. Länkar betyder mycket för hur högt en sajt eller en enskild sida rankas i Google. Du kan göra en snabb sökning i Googles vanliga sökmotor efter hur många länkar till sig en sida har. Men det ger bara exempel på länkar.

Googles verktyg ger dig hela bilden. Du får se antalet länkar till varje enskild sida på din sajt och kan, exempelvis, använda den informationen för att avgöra vilka sidor du ska satsa på när du sökoptimerar.

Total bild av länkar till din sajt
Total bild av länkar till din sajt

5. Hitta problem som Google upplever med din sajt
Många saker kan ge sämre resultat för din sajt i Google och med en sitemap får du en gedigen felrapportering.

Felrapportering
Felrapportering

Är det så att sidor av någon anledning är spärrade för sökmotorindexering?

Länkar du eller andra till sidor som inte finns?

Använder du rubriker eller sidbeskrivningar på fel sätt?

Allt detta och mer tipsar Google om.

Två anledningar ytterligare att vara intresserad

Lite bonus. Det finns nämligen ytterligare två anledningar till att dra igång, utöver den konkreta information du kan få.

6. Hjälp Google att upptäcka allt du har
Kanske skulle detta varit punkt 1. Genom en sitemap underlättar du nämligen så mycket du kan för sökmotorerna att överhuvudtaget indexera din sajt. Så även om alla punkter ovan är ointressanta för dig finns det anledning att förse sökmotorerna med en sitemap.

Att döma av en undersökning/forskningsrapport som använt statistik från Google blir indexeringen (insamlingen av sidor) mer effektiv för sajter med sitemaps.

7. Ditt arbete ska vara datastött
Tillåter mig att kasta in en av de dimensioner jag missionerar för. Allt för mycket arbete med innehåll på webbplatser sker på känsla. Det skrivs och publiceras på sätt som vi tror är bra. Det räcker inte. Vi måste veta. Vi måste arbeta datastött, till och med datadrivet.

En sitemap och den information som Googles verktyg för webbansvariga ger är bara ett sätt att utveckla arbetet. Men för den som vill lyckas i sökmotorer är det ett givet sätt.

Så kommer du igång

Det som måste hända är att det på din webbplats skapas en fil (sitemap.xml) som innehåller rätt information, kodad på rätt sätt. När det väl är gjort är det bara att skapa ett konto eller logga in hos Google och följa instruktionerna. Du ska bland annat verifiera att sajten är din.

Knäckfrågan brukar vara hur den där rackarns filen ska skapas. Den ska dessutom uppdateras varje gång din webbplats uppdateras och helst ska också Google, Yahoo och andra sökmotorer automatiskt meddelas att filen är uppdaterad.

Om vi bortser från möjligheten att skriva och uppdatera filen för hand finns två huvudsakliga vägar att gå.

Låt ditt CMS jobba
Den absolut bästa vägen är att ditt publiceringsverktyg, CMS, skapar filen och uppdaterar den i takt med att ni arbetar med ert innehåll. Alla moderna CMS borde ha den funktionen. Jag har kollat några av de största licensierade och Open Source-systemen och det finns mycket riktigt moduler eller funktioner för allesammans.

Gör det semi-manuellt med jämna mellanrum
Om du inte har ett CMS alls, eller ett omodernt CMS, finns det en kompromisslösning. Det kräver tyvärr viss handpåläggning. Du behöver då använda en webbtjänst eller ett program som går igenom din sajt och skapar filen. Denna för du sedan över till servern manuellt.

För en stor webbplats är detta inget bra alternativ. Men för en mindre sajt som inte uppdateras så ofta kan det fungera. Det finns en lång rad olika verktyg att använda.

Webbansvariga mer nöjda än deras besökare

En stor majoritet av Sveriges webbansvariga tycker att deras sajt är välstrukturerad. Men många besökare är fortfarande missnöjda med det som är strukturens främsta syfte, att göra det enkelt att hitta.

Trendrapporten ”Hur mår Sveriges webbplatser?” ges ut årligen av Web Service Award. Årets undersökning visar att en ökande andel är nöjda med strukturen på sina sajter, åtminstone av de 600 ansvariga för stora svenska webbplatser som svarat.
Endast 8 procent identifierar ett problem med sin struktur.

Så långt allt väl. Men bilden kompliceras när vi tar med besökarna i kalkylen. Då visar det sig nämligen att bara 6 av 10 tycker att det är lätt att hitta på de webbplatser de besöker. Var sjätte besökare är direkt missnöjd med navigationen.

Detta är ett problem. Inte nog med att bara drygt hälften av besökarna uppskattar navigationen — de ansvariga tycks inte ens förstå att det är så.

Varför är det så här? Jag har en eller två idéer.

Sökfokus skymmer sikten

Den första förklaringen jag kan se är varken ny eller konstig. Det är helt enkelt besvärligt att sätta sig in i besökarnas behov. Vi har svårt att bryta oss loss från interna betraktelsesätt. Alldeles för få arbetar systematiskt med behovsanalyser.

Men undersökningen ger ytterligare en möjlig förklaring. Hela 34 procent av de webbansvariga är nämligen missnöjda med sin sökfunktion.

Detta stämmer mycket väl med den bild jag har från mina kontakter. Många ser problem med sin sökmotor och det är mycket fokus (inte nödvändigtvis kraft och resurser, dock) som läggs på sök.

Låt mig vara mycket tydlig och säga att detta är bra. Sökmotorn förtjänar fokus.

Men sökmotorn är inte Svaret på hur vi gör webbplatser enkla att hitta på. Det är ett av flera svar. Förmodligen det näst viktigaste. Just det, det ”näst viktigaste”. Som rapporten från WSA konstaterar:

Navigationen är den enskilt viktigaste faktorn för att besökarna ska uppleva att en sida är användarvänlig.

Nedkokt blir min slutsats av rapporten denna:

  • Du kanske är nöjd med din struktur och navigering men många av besökarna delar inte din uppfattning. Det är ett problem. För dig.
  • Sökmotorn är ett utmärkt stöd till navigationen men än så länge är den just ett ”stöd”.
  • Många sökmotorer är dåliga och kräver arbete. Det är helt rätt att satsa på en ny eller förbättrad sökmotor. Men inte till priset av att du lämnar strukturutveckling därhän.

Skriv en bra titel för ditt småföretag

Höstruschen har börjat. Men ett snabbt tips för den lilla firman — glöm inte bort att berätta vad du gör i titeln på din hemsida.

Det här är ju sökoptimeringens grundkurs men search engine land motiverar på ett bra sätt varför det är viktigt att ha med följande tre delar i titeln(?) på din startsida.

  1. Företagsnamn
  2. Typ av verksamhet
  3. Ort eller annan geografisk bestämning

Spontant — efter många misslyckade försök att hitta exempelvis hantverkare via Google — tror jag att alldeles för många missar #2.

70 % av intranätet städades bort

Det är enkelt att publicera nuförtiden. Men svårt för enskilda redaktörer att radera, uppenbarligen. Delta Airlines gjorde en övergripande städning och tog bort 70 (!) procent av allt innehåll på sitt intranät.

Jag har hört siffror som dessa i andra sammanhang men då oftast som anekdoter. Från konferensen IBF i Boston är det därför intressant att namngivna personer/företag ger konkreta siffror på vad en storstädning kan innebära.

We heard a few compelling figures from presenters on the amount of intranet content they ditched in an attempt to improve search. Susan West from Delta Airlines said their clean-up initiative deleted a whopping 70% of intranet content, while Helen Galasso who heads up Coldwell Banker’s CBWorks intranet said her cleanup eliminated 50% of content.

Kopplingen till sökfunktionalitet är viktig. Det finns ingen sökmotor i världen som kan hantera nätplatser där det mesta är skräp. Sökresultaten kommer att bli nedsmutsade med irrelevant innehåll.

Clearly the solution to poor enterprise search is not just about the engine, but mostly about content quality, and partly about information structure and meta data.

Hur svarar du på samvetsfrågan för ditt intranät? Hur mycket är digitala sopor?

Webben 2008: Svårt att hitta, dålig textkontroll men 2.0 kommer

På nästan varannan svensk webbplats hinner de ansvariga inte granska texter. Och webbplatserna växer så fort att vi inte hittar. Det kan vi se i Web Service Awards, WSA, rapport Hur mår Sveriges webbplatser? För mig är det tydligt hur redaktören och kunskapen om innehåll måste prioriteras bättre.

Rapporten innehåller många frågeställningar. Några av dem kan jag inte låta bli att kommentera, först och främst den tilltagande svårigheten att navigera och hitta.

Tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att deras webbplats har ökat i omfattning det senaste året. […] Eftersom webbplatserna konstant växer i omfång fungerar den struktur som gjordes för några år sedan inte längre tillfredsställande med dagens allt större webbplatser. Dessutom blir besökarna alltmer kräsna och ställer högre krav.

Webbansvariga är medvetna om problemet. Rapporten ger tyvärr två helt olika svar på hur många som arbetar aktivt med att hjälpa besökarna att hitta. WSA säger både 76 procent (sidan 7) och ”drygt var fjärde tillfrågad” (sidan 14). Oavsett vilket är siffrorna inte glädjande, som WSA menar. Allt annat än 100 procent innebär att webbansvariga inte förstår vilka mekanismer som samverkar för att människor ska hitta rätt.

Varje gång du skapar eller redigerar en sida arbetar du med att hjälpa människor att hitta. Vilken titel du väljer, vilken rubrik du väljer, var i strukturen en sida placeras, vilka länkar du väljer i/vid texten… allt detta är att aktivt hjälpa besökaren att hitta. Att så många inte verkar göra den kopplingen är sannolikt en förklaring till att problemet växer.

Panikreaktioner på gång?

Reaktionen på allt större webbplatser och allt högre krav tycks vara att göra om. Ibland rejält.

Hela tre fjärdedelar av de webbplatsansvariga uppger att de kommer att göra större förändringar av webbplatserna under 2008. En tredjedel kommer till och med att göra om webbplatsen helt och hållet.

Detta är oroande. Framgångsrika webbplatser kännetecknas snarare av många, små förändringar än långa utvecklingsperioder och sen en stolt nylansering.

En sista tanke kring navigation och utmaningen att hitta: 30 procent anser inte att den egna webbplatsen har en bra sökfunktion. När kommer CMS-leverantörer att anta utmaningen och skicka med anständiga sökmotorer? Att CMS-sökmotorernas usla kvalitet ligger bakom det stora missnöjet är jag helt övertygad om.

4 av 10 granskar inte texter

Ett av undersökningen mest allvarliga resultat rör hjärtat av allas vår webbnärvaro. Texterna.

Närmare fyra av tio tillfrågade upplever att de varken har tid eller rutiner för granskning och bearbetning av texter innan de publiceras på webbplatsen.

Detta är ett stort problem. Som jag skrev ovan ser jag det som en viktig anledning till att det är svårt att hitta. Våra läsares strävan att ”hitta” är nämligen inte klar förrän informationen är förstådd. Det kvittar om vi hittar rätt sida ifall den inte löser vår uppgift.

Det krävs tid och rutiner. Och det krävs kunskap. WSA skriver att ”..skriva enkelt och lättförståeligt är en konst…”. Fel, fel, fel. Att skriva bra är ett hantverk och hantverk går att lära sig.

Webbassistenter charmar bara ett fåtal

Jag har länge haft svårt att konceptuellt begripa så kallade webbassistenter. WSAs rapport visar att väldigt få använder dem (7 procent) och att en tredjedel av dem inte är nöjda. Kanske slipper vi snart detta?

Det handlar ju om en falsk känsla av personligthet — bättre att jobba med äkta personlighet — och en sökmotor som förstår sökningar formulerade som dagligt tal. Kärnan är alltså sökmotorn. Och Google har ju lyckats bli både dominerande och uppskattad utan att presentera sig med ett fånigt, animerat leende.

Sakta men säkert: Webben 2.0 ger sig till känna

Bloggar är det uttryck för den sociala webben som flest känner till. Hela 93 procent vet vad det är och 15 procent av dessa har skapat en blogg för sin webbplats. Spontant känns den siffran väldigt hög, eller?

I grova drag är det hälften som kikar nyfiket på möjligheten att blogga och hälften som inte bryr sig.

RSS ökar kraftigt. Om WSAs urval är representativt kommer snart över hälften av landets större webbplatser att erbjuda RSS (32 procent har startat, 24 procent har konkreta planer på att göra det).

För wikis och podcasting är intresset ganska svalt men taggning möter faktiskt ett ganska stort intresse.

Sammantaget tycks i varje fall ”webb 2.0” ta fart. Det är inte tydligt hur WSA eller de svarande definierar begreppet — om det är allt det ovanstående, delar av det eller något annat. Men tanken tilltalar uppenbarligen folk:

Denna tekniktrend som är så omtalad sedan ett antal år tillbaka […] är det inte många som har implementerat än, bara cirka 5 %. Det finns däremot en stor andel, var fjärde, som har konkreta planer på att göra detta inom en nära framtid. Och hela 40 % följer utvecklingen noggrant.

Allt viktigare komma högt i sökresultat

Vi har alltid vetat hur viktigt det är att komma högt i sökmotorernas träfflistor för att få besökare. Åtminstone första sidan, helst topp 3. Ny statistik visar att detta bara blir mer och mer sant.

Det är JupiterResearch som undersökt på vilken resultatsida människor väljer att klicka. Att många — ungefär 7 av 10 — nöjer sig med att kika på första resultatsidan förvånar inte.

Däremot är det intressant att detta faktum tycks förstärkas. 2006 valde 62 procent att klicka redan på första resultatsidan. 2008 är det 68 procent. Det hade varit en rimlig tanke att ju mer internetvana vi blir, desto större ”eget ansvar” tar vi för vår informationssökning. Men så är det alltså inte. Vi litar i ökande grad på sökmotorerna.

Om vi inte hittar vad vi söker då? Hälften av oss ändrar sökorden/-begreppen redan efter att ha konstaterat att första sidan inte levererade vad vi ville. 9 av 10 har gett upp och ändrat sin sökning efter tre resultatsidor.

Wikipedias statistik visar människors intresse

Wikipedias statistik över vilka sökningar som görs är publik. Potentiellt är det en guldgruva av data för den som vill förstå vad som intresserar människor.

SearchEngineLand kopplar statistiken till sökoptimering, och det är en given användning. Men bara tänk på situationen där du funderar på vad du ska kalla en sida på din webbplats, en produkt eller en tjänst. När du ska nå fram till någon så intuitivt som möjligt. Att då veta att dubbelt så många söker efter X i stället för Y är värdefullt (om än inte helt avgörande).

Tyvärr finns det bara en topplista för engelska så på svenska får du göra jämförelser själv.

Statistiken är än så länge begränsad eftersom andra språk än engelska lades upp för mindre än två veckor sedan. Men februari 2008 finns med och det är länge nog för att det ska vara meningsfullt att kika in.