President Bush har börjat podcasta, eller i varje fall börjat göra sitt veckovisa radiotal tillgängligt som prenumererad ljudfil.
Med tanke på att Google-sökningen ”Vad är en blogg?” är den sökning som levererar flest besökare till denna sida, misstänker jag att många inte heller vet vad en podcast är. Och begreppet har inte stabiliserat sig helt.
Vissa hävdar att de har en podcast när de publicerar en ljudfil för nerladdning på sin webbplats. Det tycker jag – och de flesta andra – är en feltolkning. Det kan vara bra, men det är ingen podcast.
Om du däremot kan prenumerera på ljudfilen (via ett RSS-flöde) så att den uppdateras lokalt på din dator och efter synkronisering i din mp3-spelare, då är det en podcast. Du bestämmer dig helt enkelt för att prenumerera på Bushs tal och har då alltid det senaste i fickan.
Det handlar alltså mer om distribution än om innehåll – i varje fall ytligt betraktat. Diskussionen om podcasting skulle knappast ha blivit så levande som den är nu om det bara var ett sätt att prenumerera på Bushs radiotal. Precis som med bloggar kan det vara ett sätt för vem som helst att nå ut, utan att gå omvägen via medier.
Hur stort kan podcasting bli då? Det finns ju en tidsmässig begränsning i lyssnandet. Många glada podcast-kreatörer känner inga begräsningar och drar iväg med program på runt en timme. Man lyssnar inte på så många sådana per dag… Men för företag och organisationer är det ett intressant alternativ, både externt och internt. Om personalen inte sitter still vid en dator är det kanske via en mp3-kapabel (och snabbt synkad) mobiltelefon du ska nå dem?