Från Reeboks löparcommunity till Kodaks chefstwittrare. Utmärkt lista över globala varumärkens initiativ i sociala medier.
130 Social Media Marketing Examples From Major Brands
(Anteckning för mig själv – listan har några månader på nacken)
Etikett: Facebook
Facebook blir intranät med Microsoft?
Intressant tanke från Toby Ward: Förutom trafik- och annonspotentialen med Facebook är Microsoft på jakt efter plattformen för att vässa den i linje med behov hos företag och organisationer.
Efter misslyckandet med Yahoo-affären är Microsoft nu, kanske, intresserat av Facebook. Tanke #1 hos alla är att mjukvarujätten därmed vill utöka möjligheterna att sälja annonser.
Säkert är det en viktig, förmodligen avgörande, del. Men det är inte nödvändigtvis den enda del som väcker Microsofts intresse. Toby Ward:
The Facebook Platform is not a legitimate enterprise or intranet platform… yet. But it’s only a year old and continuing to evolve; don’t think for a second that Facebook’s management isn’t looking at your business and the revenue potential of becoming the host of collaborative employee applications – or the entire intranet. Microsoft knows it too, and wants a bigger slice of that multi-billion dollar pie.
Anställda föredrar öppna sociala nätverk
Undersökningar visar att företag som köpt lösningar för interna sociala nätverk — communities — har gjort en dålig investering. Anställda använder hellre de nätverk de redan är aktiva på.
Tyvärr framgår det inte vilka undersökningar det handlar om i IDGs artikel. Så trovärdigheten är låg men slutsatsen är inte orimlig. Vi har inte hur mycket engagemang och tid som helst, och sociala nätverk kräver bådadera.
Det är alltså logiskt att vi försöker samla våra kontakter på ett ställe.
Om detta stämmer generellt väcker det en intressant, strategisk frågeställning för stora organisationer. Satsa på eget eller försöka existera inom ramen för ett större nätverk?
Många svenska företag har redan (inofficiella) grupper för anställda på Facebook. Det börjar också dyka upp lösningar som WorkBook, vilken påstås erbjuda ett säkrare sätt att kommunicera företagsinternt på just Facebook.
Mikrobloggen: Mer prat än publicering
Mikrobloggar som Jaiku och Twitter skiljer sig rejält från storebror bloggen.
Fördelen med att ha en blogg är inte minst att man kan utveckla det som tidningar väljer att citera från en intervju 🙂
Jag är intervjuad av Punkt SE i dag om mikrobloggar. Det var ett ganska intressant samtal som kretsade kring skillnaden på bloggar och mikrobloggar.
Citaten är väl inte de mest heltäckande (svårt att konkurrera med Skugge…), så här kommer mitt resonemang.
Min utgångspunkt är att bloggar bara delvis är ett socialt medium. Bloggen är i grunden väldigt publicistisk.
Självklart finns det bloggar som skapar oerhört mycket diskussion och utbyte men kärnan är att någon — publicisten/bloggaren — vill säga något. Förmedla en åsikt eller dela en kunskap.
Detta gäller alldeles särskilt om vi pratar om bloggar från politiker, journalister, företag eller andra mer officiella bloggare.
För att renodla resonemanget kan man säga att bloggen klarar sig bra utan social interaktion. Den har ett egenvärde i publiceringen, även om ett utbyte gör den än mer intressant för alla inblandade.
Det vi sett hittills av mikrobloggar är väsensskilt från detta. Mikrobloggar är kanske det mest sociala av alla de sociala uttryck nätet gett oss än så länge. En mikroblogg lever i ett sammanhang bestående av dem som följer mikrobloggen och dem som mikrobloggaren följer.
Mikrobloggen är privat instant messaging i äktenskap med den sociala webbens transparens. Utan nätverket är en mikroblogg meningslös. Vem skulle skriva statusuppdateringar på Facebook utan vänner som läste dem?
Därmed tror jag att mikrobloggens styrka är att vi kan ha ett dagligt utbyte med vår utökade bekantskapskrets (inte den närmaste, som Punkt SE skriver).
Och därmed tror jag också att det är svårt att göra ett ”antingen/eller”-val mellan en blogg och en mikroblogg. Det är som att välja mellan tåg och cykel. Det ena är rätt om jag ska till Stockholm, det andra om jag ska till Limhamns IP och kolla på match.
Bryt dig loss från din egen webb
Webbkommunikation för företag och myndigheter är inte längre (bara) en fråga om vad vi kommunicerar på vår egen webbplats. En av de tydligaste trenderna just nu är vikten av att finnas där människor vi vill nå redan finns. Spräng ramarna, släpp sargen.
Kommer att tänka på detta eftersom jag håller en kurs (”Kvalificerad redaktör”) i dagarna. För varje gång blir det allt tydligare hur aktuell uppmaningen att bryta loss är.
Vi har förstås Electrolux sociala pressrum som använder Flickr och YouTube för att distribuera bilder och video. Webbstrategi beskriver hur Glocalnet startat en kundservice på Facebook. På samma sajt blev jag i kväll inbjuden till Naturskyddsföreningens kampanj Ta ditt klimatansvar.
Staten spränger ramarna
Och det är inte bara företag eller opinionsbildande organisationer. Det statliga verket för näringsutveckling, NUTEK, har också brutit sig loss. De engagerar sig i diskussionen på startaeget.se.
Till detta kommer förstås mer eller mindre nya tekniska möjligheter som RSS, gadgets, widgets, Web Services som alla har det gemensamt att de möjliggör publicering av innehåll/data från en webbplats på andra webbplatser (eller rakt in i läsarens dator).
Det finns kort sagt hur många exempel som helst. I de enskilda detaljerna upplevs de nog inte alltid som omvälvande. Men den stora bilden är inget annat än omvälvande.
En bra webbredaktör har alltid omvärldsbevakat. En bra webbredaktör i dag bidrar till omvärlden och inser att kommunikationsansvaret går långt bortom gränsen för den egna domänen.
Community marknadsför Sverige
Ett Facebook för Sverigeturister? Kan det fungera? Vi lär få veta. VisitSweden har lanserat mötesplatsen CommunityOfSweden.com som beta.
Idén att marknadsföra ett helt land med en nätmötesplats är intressant och oprövad. Farhågan är uppenbar: Hur många människor känner så starkt och länge för ett land, vare sig de bor där eller besöker det, att det räcker för att skapa en levande plats?
Samtidigt har jag sett en del tyska sajter där det ena småländska smultronstället efter det andra diskuterats livligt, så visst finns det något som engagerar. Värt att hålla ett öga på — det är trots allt ganska få mötesplatser som startats från noll med kommersiella syften. Erfarenheterna från VisitSweden kan lära oss mycket.
Electrolux Sveriges mest sociala medieföretag
Electrolux framträder allt mer som det Sverigebaserade företag som bäst utnyttjar webbens sociala möjligheter. Senaste satsningen är ett socialt pressrum.
Det började, tror jag, med intranätbloggar. Länge var Electrolux det enda större bolag utanför IT-branschen där det var allmänt känt att ledande befattningshavare bloggade internt.
De gjorde också ett försök med en extern blogg men det tycks inte ha slagit så väl ut. Aktiviteten är i varje fall låg, minst sagt.
Sen har vi hört hur Electrolux gett sig in med en applikation i Facebook och nu alltså ett socialt pressrum. Företagets presschef säger till Dagens Media:
Nyhetsrummet är delvis ett experiment med en ny form. Syftet är framför allt att nå nya målgrupper. Huvudmålgruppen, bloggarna, ställer dock andra krav än traditionella journalister.
– Det måste hela tiden finnas något som är nytt och fräscht. Vi kommer att ha friare tyglar och skriva mer om vårt dagliga arbete, säger Anders Edholm.
Jag har tidigare skrivit om GMs nya pressrum och många företag och organisationer har länge använt otraditionella kanaler för att nå ut till fler människor. Jag tycker exempelvis att Norrköpings stadsbibliotek visade initiativkraft när de publicerade videoboktips på YouTube.
Electrolux är alltså inte först. Men ser man till kopplingen mellan internt och externt, nyfikenheten för den sociala webbens många olika former och det faktum att vi talar om ett industriföretag (även om de säkert skulle säga designföretag, eller nåt) så är det iögonfallande. Och lärorikt. Ett exempel värt att titta närmare på för många andra.
Företaget Tvärtom: ”Ni ska vara på Facebook”
En timme varje fredag förväntas de anställda på Serena Software ägna sig åt Facebook. Detta för att skapa personliga kontakter med kollegor i de 18 länder där företaget finns.
SDA Asia Magazine drar vinkeln lite väl långt och hävdar att företaget gör ”Facebook till sitt intranät”. Så långt går de inte. Men till skillnad från mer inskränkta företag har de insett att människor vi känner jobbar vi bättre tillsammans med. Därför får alla anställda en timme av sin arbetstid att spendera på Facebook.
Each Friday, employees are granted one hour of personal time to spend on their Facebook profiles and connect with co-workers, customers, family and friends.
Det finns nästan alltid en eldsjäl i miljöer där mönster och fördomar bryts. I Serena Softwares fall handlar det om VDn Jeremy Burton (vilket självklart underlättat det hela…). Han säger:
“Social networking tools like Facebook can bring us back together, help us get to know each other as people, help us understand our business and our products, and help us better serve our customers-on demand. A corporate culture that fosters a sense of community and fun will ultimately help us get more done. Companies that do not embrace social networking are making a huge mistake.”
Jag tror det är viktigt att notera hur det handlar om verktyg ”som Facebook”. Det måste inte vara Facebook. I stora delar av världen finns det andra nätverk som drar mer folk och som känns hemma för större delar av arbetsstyrkan. Säkert finns det situationer där ett helt internt nätverk kan vara ett möjligt alternativ.
Men att låta människor ha kontakt med varandra på de sätt som faller dem naturligt — det är bra affärer.