En sajt blir tillgänglig — eller inte — av många olika anledningar. Lättast att glömma bort i arbetet är redaktörernas centrala roll.

Dey Alexander Consulting går detaljerat igenom den kunskap redaktörerna behöver för att använda de, förhoppningsvis, goda förutsättningar som teknik och design ger. Det är ett komplext schema av olika dimensioner men egentligen både logiskt och grundläggande för bra webb (oavsett diskussionen om tillgänglighet).

"Don't forget the 'C' in WCAG"
"Don't forget the 'C' in WCAG". Klicka för att se större bild.

Själv vill jag lägga till en övergripande punkt. Allt tillgänglighetsarbete kvittar om inte sidorna är värdefulla, om de inte hjälper besökaren att göra det de kom för. Kan verka vara ett banalt, självklart påstående. Men jag har stött på mer än en kund, uteslutande i offentlig sektor, som fokuserat så hårt på tillgänglighet att tillgänglig har blivit samma sak som bra.

Så är det inte. Tillgänglighet skapar inga värden i sig. Det ger så många som möjligt en chans att ta del av dem. Tillgänglighet är en slags infrastruktur. Det gör vägen körbar men påverkar inte hur hur kul jag har på destinationen.

2 kommentarer

  1. Hej!
    Kul inlägg. Att göra något som inte är till nytta är väl rätt meningslöst 😉 Att skriva utan publik är gott nog för den egna själen, men uppfyller kanske inte kraven på god ‘läsbarhet’. Att vara tillgänglig, kan ibland uppfattas fel i sociala sammanhang utanför webben.

    Webbens bondepraktika vore en god gärning, saker som sunt bonnförnuft sätter som självklarheter men som alltid glöms bort? En gemensam wiki kanske på ämnet!

    Själv är jag förtjust i findability, ligger mig varmt om hjärtat men det är inte uteslutande snarare omfamnande.

    När man skall ge sig ut i okänd terräng är det vår otroliga känsla för wayfinding som skapar trygghet. En vilsen människa blir oavkortat stressad. Usability tester visar detta med all tydlighet. Den är en nedärvd kunskap att om vi förlorar oss och blir ensamma, blir vi vargamat 😉 Webben är som vilken okänd terräng som helst, är man skogsmulle med alla kunskaper om överlevnad, jag då kan man ta cykeln rakt ut i buschen och traska runt i godan ro, men för oss alla andra förlitar vi oss på verktyg som kompass, karta, stigar, ledsagare och riktmärken. En webbplats blir bara användbar i den ekologi den verkar i, den skall inte ses som en enskild väg utan påfart. Så är det med vår goda natur som vi Svenskar har omkring oss, den bara finns, men påfartsvägaren är snåriga och har svårt att se den som tillgänglig (även om den är ubiq). Handlaget kommer av användbarhet tillämpat i ett socialt sammanhang där vi gemensamt kan tolka det vi ser. Många webbplats ägare ser sin lilla skyddade trädgård som världens centrum, där den bara är en reflektion av vår mänskliga ordning av något som är oordnat = naturen. Vi tycker om välskötta trädgårdar eftersom de ger oss god wayfinding så att naturen blir tillgänglig och användbar. En stund för reflektion och kontemplation under en ek! Så slutsatsen är att:
    1. Tillgänglighet, yes självklart! Vem vill skapa en otillgänglig plats att beskåda
    2. Findability (kanske översatt till sökbarhet? inte helt bra!) handlar om att skapa en skön känsla av wayfinding, så att vi alla blir goda stigfinnare
    3. Användbarhet, just det! hittar vi gläntan, ser eken kan vi förnämligt nyttja den för en god picknick i solen (ack numera bara regn) i glada vänners lag. En historia som bygger på vår erfarenhet att dela med andra som också hittar dit ( om vi inte vill att just vår plats i solen skall vara skyddad, gated community)

    Webbpraktikan.se ? Bort med alla dumma förenklingar och agera mer pragmatiskt
    Gonatt!

    That’s all folks!
    Fredric

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.