2 kommentarer på “Älska lågkonjunkturen – intranätets stora chans”

Älska lågkonjunkturen – intranätets stora chans

Nu blåser kalla vindar. Varsel ökar, vinster minskar. Som anvarig för ett intranät kan du betrakta utvecklingen med oro. Se minskad budget och färre möjligheter. Men så behöver det inte bli. Jag tror att denna nedgång i ekonomin — den första sedan intranäten slog igenom på bred front — blir genombrottet för verksamhetskritiska intranät.

Du har i varje fall chansen.

Generellt kan alla aktiviteter i en organisation delas in i två breda kategorier. Antingen så skapar aktiviteterna värde eller så hjälper de till att skapa förutsättningar för att skapa värde.

Produktionspersonalen i fabriken eller innesäljaren på kontoret skapar direkta värden. De säljer och producerar grejerna. Alltmedan HR ser till att det finns rätt utbildat folk som gör detta och Ekonomi säkerställer att kunderna betalar.

På sjukhuset skapar sjuksköterskan värde (vård, alltså) medan vaktmästaren ser till att vården är möjlig att ge. Lampan lyser, dialysmaskinen fungerar.

Är du organisationsteoretiker får du säkert kväljningar av min förenklade bild. Men om du för tillfället accepterar den är det lätt att positionera intranätet.

Intranätet är vaktmästaren, inte sjuksköterskan. Intranätet skapar förutsättningar för att skapa värde.

Ljuset tänds på intranätets hemmaplan

I en högkonjunktur handlar nästan alla ansträngningar om plussidan. Om de direkta värdena. Marknaderna växer, efterfrågan ökar, högre skatteintäkter ger nya möjligheter i offentlig sektor. Samtidigt är intresset begränsat för exempelvis effektiviseringar, även om få ledningsgrupper skulle medge det.

Ledningen har också bara 24 timmar per dygn. Kan de ägna sin tid åt att träffa nya kunder eller planera utbyggnader gör de hellre det än att fundera på (vad som upplevs som) små förbättringar i hur organisationen fungerar.

Men in i leken ger sig nu dåliga tider. Och intresset skiftar. Plötsligt blir tidsbesparingar, effektivare rutiner, billigare administration och mer tid till produktion för kanske färre medarbetare avgörande.

Därmed händer det, något paradoxala, att du aldrig haft bättre möjligheter att visa intranätets värde. Det är nu intranätets styrkor sammanfaller med diskussionen i ledningsgruppen.

Det är dock bara möjligheter. Det är upp till alla oss som arbetar med intranät att använda dem.

Höga krav på affärsmässighet

Exakt vad som krävs för att fånga denna chans går inte att säga. Olika intranät har kommit olika långt. Men en kärna i kravet är tydlig: Affärsmässighet i form av förståelse för önskade effekter.

  • Du publicerar inte innehåll. Du minskar tiden som människor använder för att ta reda på vad de ska göra.
  • Du gör inte om navigationen. Du ser till de mest verksamhetskritiska processerna stöds bäst.
  • Du skriver inte bra texter. Du får rätt saker att hända.
  • Du talar inte om användning av intranätet. Du talar om besparingar, effektiviseringar och produktivitetshöjningar.

…och du gör allt detta samtidigt som du kan visa det. Affärsmässighet kräver mätbarhet.

Låt oss nu också skapa värden

Intranätet är som sagt en vaktmästare och så kommer det att vara under överskådlig tid. Intranätet måste göra detta jobb. Men intranätet kan vara mer. Intranät 2.0 eller Enterprise 2.0 handlar ytterst om en vidgning. Vi tar steget mot att också kunna skapa värden.

Där dagens intranät till exempel berättar vilka rutiner som gäller för nykundsbesök kan Intranät 2.0 utveckla nykundsbesöken genom samarbete och kunskapsdelning. Men 2.0 förutsätter 1.0. Det bygger vidare på det. Med sämre tider har du din chans att gjuta en stabil grund för intranätet. Få det förtroende du förtjänar när du blir ett verksamhetsstöd på riktigt.

2 kommentarer på “Ny myndighet växer fram i blogg”

Ny myndighet växer fram i blogg

Den nya svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, börjar arbeta vid årsskiftet. Redan nu kan vi följa bildandet i kommitténs blogg — och den blivande generaldirektören är i högsta grad involverad.

MSB är ingen liten struntmyndighet. Det är en tung aktör som bildas när Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar slås samman.

Vi vet alla hur jobbiga sammanslagningar kan vara. Människor är oroliga, svaren alla vill ha finns inte än, osäkerhet präglar stämningen. Det är med andra ord en situation där ryggmärgsreaktionen (tyvärr) är att öka graden av kontroll.

Inget får bli fel, inget får läcka ut i fel läge och synpunkter är farliga. ”Delaktighet” blir en läpparnas bekännelse.

Just därför är det väldigt intressant att se hur kommittén som driver bildandet och den blivande generaldirektören Helena Lindberg har en ansats att göra tvärtom. De bloggar hela processen.

Idag beskriver Lindberg sitt val av 12 toppchefer.

Så kom det äntligen – beskedet om vilka chefer jag har valt för de högsta befattningarna i MSB. Säkert vållar beskedet blandade känslor, både av glädje och besvikelse. En del har fått stå tillbaka och andra har fått kliva fram och några har till och med klivit in utifrån.

Diskussionen är inte intensiv men det finns kommentarer till vissa inlägg. Bara att möjligheten finns är en signal. Och framförallt ser vi en tydlig person. Lindberg är närvarande och berättar i jag-form om sina val. Utan att vara allt för fördomsfulla kan vi konstatera att det inte är standard för generaldirektörer?

Jag är övertygad om att många, särskilt de besvikna, ser det hela som ett falskt spel för galleriet. Jag inbillar mig inte heller att vi får reda på allt eller att alla röster vågar göra sig hörda.

Men öppenheten och det tydliga ansvarstagandet är ett framsteg. Utan tvekan.

3 kommentarer på “Storföretag försiktiga med sociala medier”

Storföretag försiktiga med sociala medier

De goda exemplen finns. De största företagen har till och med noterat dem. Men det är fortfarande ett väldigt stort steg att själv använda sociala medier. Så tolkar jag GCI Stockholms enkät i frågan till svenska storföretag.

Undersökningen (se också nedan) har besvarats av 51 av de 100 största svenska företagen. GCI själva tolkar den sammantagna bilden av svaren som en negativ överraskning.

Det är jag inte säker på att jag håller med om. Negativ, möjligen, men knappast en överraskning. Vi ser ju att väldigt få provar och lär sig.

Det som förvånar mig är kontrasten mellan några av svaren. 68 procent har ”hört talas om någon som använt sociala medier framgångsrikt för marknadsföring”. Men endast 12 procent håller med om de ”är bra kanaler för oss att kommunicera med vissa målgrupper”.

Det är bara snäppet fler än dem som ”inte förstår varför alla talar om Facebook och andra sociala medier”.

Hur får man ihop dessa båda perspektiv? De ser att det kan fungera men det är ändå inte intressant (mer än någon gång i framtiden, kanske)?

  • Välvillig tolkning: Framgångscasen kommer från andra branscher, har varit extrema och är svåra att överföra till vardagen.
  • Illvillig tolkning: Framgångscasen rubbar min värld. De stör rutinerna, passar inte inarbetade kontakter. Ju längre vi kan vänta desto bättre. Så länge inte alla gör det klarar vi oss.

Sanningen är aldrig svart eller vit. Men ett och annat storföretag borde nog ta en allvarlig diskussion kring varför de är försiktiga.

[HTML1]

Bristande information ger 29 % sämre resultat

En beräkning visar att företag förlorar 29 procent av sin operationella förmåga genom bristande informationsrutiner. Beslut fattas på fel underlag och beslut fattas utan att den som har rätt information delar med sig.

Bedömningen gäller Storbritannien och kommer från CapGemini. Det är visserligen möjligt att ifrågasätta mått som ”organisational performance” men undersökningen — som bygger på chefsintervjuer — ger en entydig bild.

Tre faktorer pekas ut som centrala för problemet.

  • Frustrerat beslutsfattande: 63 procent fattade dagligen avgörande affärsbeslut utan korrekt information.
  • Informationsöar: Allt mer information är tillgänglig men oförmågan att dela med sig av denna leder till finansiella förluster och ökade kostnader.
  • Fragmenterade sanningar: 46 procent ansåg att olika versioner av data skapar en situation där exempelvis innovationstakten avstannar.

Du som arbetat med affärsstödjande information och kommunikation blir inte förvånad över de lösningar på problemet som CapGemini pekar på. Information ska uppvärderas till en organisatorisk tillgång, alla medarbetare ska få bättre kompetens, ledningen ska ta täten.

Svårigheten är förstås att inget händer om inte det sistnämnda händer. Det börjar och slutar med ledningen. Kanske, kanske… kan denna typ av undersökningar och bedömningar väcka deras intresse.

1 kommentar på “Dela kunskap internt med modern attityd”

Dela kunskap internt med modern attityd

Kunskapsdelning är det svarta fåret inom organisationsutveckling. Alla vill det, väldigt få får det att fungera. David Gurteen presenterar vilka nya möjligheter det finns. Men också vilken attitydförändring som krävs.

David Gurteen är en KM-veteran. Här delar han med sig av en presentation han höll för IBM och skillnaderna mellan kunskapsdelning 1.0 och 2.0 (även om sifferexercisen börjar kännas tröttsam) är belysande.

socialkm.png

Engagerade medarbetare kräver bra ledare

De företag som lyckas få sina medarbetare engagerade för jobbet, och företaget i sig, lyckas bättre på marknaden. De tjänar mer pengar och behåller lättare sina nyckelpersoner.

Det har sagts förut men tål att upprepas. Denna gång är det i en studie från Towers Perrin (via).

It found that firms with the highest percentage of engaged employees collectively increased operating income 19% and earnings per share 28% year to year. Those companies with the lowest percentage of engaged employees showed year-to-year declines of 33% in operating income and 11% in earnings per share.

Ok, det låter logiskt. Men hur gör man då? De högsta cheferna har en nyckelroll som de skulle kunna spela betydligt bättre.

Employees need their senior leaders to demonstrate inspiration, vision and commitment. Only 38% of employees surveyed felt senior management communicates openly and honestly, and just 44% agreed senior management tries to be visible and accessible.

Självklart finns det ett egenintresse som är med och driver engagemanget, som karriärmöjligheter. Men det är inte så enkelt att medarbetare bara ser till lönekuvertet. Många vill till exempel arbeta för en marknadsledare. Ett företag vars rykte de kan vara stolta över.

According to the survey, top drivers of higher engagement — all within the organization’s control — include senior leadership behavior, a commitment to corporate social responsibility, the company’s reputation, and sufficient opportunities for learning and development.

Det riktigt intressanta är att för i princip alla de dimensioner som har nämnts finns det i dag nya möjligheter. I en webb- och intranätvärld där deltagande, personlighet och kunskapsdelning blir allt mer vardag är kopplingen till engagemang tydlig.

6 kommentarer på “Premiera den som samarbetar”

Premiera den som samarbetar

Det fanns en tid då HR (eller personalavdelningen som det hette på just den tiden) brukade vara ansvariga för intranätet. Nu är det oftare informationsavdelningen. Men kanske är det dags att inse HRs betydelse när vi ska lyckas med intranätet som en plats för samarbete.

”Enterprise 2.0” är ett begrepp som susar runt allt oftare. I korta drag handlar det om sociala medier på intranätet — och därmed handlar det om deltagande och delning på intranätet. Samarbete, kort sagt.

Det vi måste inse är att samarbete handlar väldigt lite om teknik och väldigt mycket om kultur. Ingen wiki i världen får rädda medarbetare att dela med sig, vilket också CIO Issues konstaterar i en gedigen genomgång av frågeställningen. Betydelsen av att lyckas kan nog inte underskattas:

In a 2006 Accenture survey of more than 250 senior executives worldwide, 42 percent described knowledge capture and sharing as a challenge or a severe challenge.

Och det handlar som sagt om trygghet.

Making employees feel safe enough to contribute fully requires deep cultural change that alters how they understand the likely costs (personal and immediate) versus benefits (organizational and future) of speaking up.

En insikt som måhända är mindre politiskt korrekt att tala om i Sverige än i USA är hur anställda ska förmås att samarbete bättre. Här är ju ”bonus” närmast ett skällsord. Men frågan måste nog väckas: Hur ska den som delar med sig av sin kunskap premieras jämfört med den som snålt håller på vad den vet?

Därmed är vi också inne på ett område bortom informationsavdelningens ansvar. Verkligheten har fört med sig oss i en sväng som visserligen inte är 360 grader men återigen framstår HR som en nyckelspelare för intranätet.

Top HR executives must be involved when companies design collaboration strategies. ”They can think of incentive programs, educational programs and change management to facilitate knowledge management and collaboration”

”Skulle du låta din fru operera dig?”

Med ovanstående lysande rubrik lyckades åkestam.holst locka mig att läsa deras något bittra men roliga uppgörelse med kunder som inte förstår kommunikation (den utan konkurrens mest diskuterade känslan på byråer i hela världen).

Självklart är känslan inte obefogad. Att välja ett budskap och hitta bästa sättet att föra fram det är en kompetens. Man kan göra det med skiftande resultat. Styrelseledamöter som sågar ett förslag efter att ha kollat med frun/barnen/hunden är frustrerande, milt sagt.

Men personligen har jag svårt för att stämma in i klagokören. Det leder för långt denna morgon att i detalj peka på bristerna i jämförelsen med mer exakta branscher men faktum är ju att kommunikation sällan har ett (1) rätt svar. Och i alla sådana situationer vill i varje fall jag se en öppnare attityd än artikeln antyder (även om den var kul).

Man kan kanske bolla tillbaka frågan: ”Skulle du låta din reklambyrå leda ditt företag?”

När det frågan inte är ett lika stort skämt som den opererande frun, kanske diskussionerna kring fikaborden på byråerna får nytt innehåll.