SvD först ut med svensk tidningsblogg

Svenska Dagbladet blev ”först i Norden” med en dagstidningsblogg. Ledarredaktionen kommer att driva ”PJ just nu”, som bloggen heter.

Man kan vara allmänt tvär och konstatera att detta egentligen är bara ytterligare ett bevis på hur långt efter den en gång så stolta internet-nationen Sverige hamnat. I den engelskspråkiga världen är mediebloggar spridda långt ner till minsta lokalblaska.

Men varför vara tvär?

Detta är kanske den lilla knuff som behövs för att bloggarna ska ta sin – visserligen lilla men ändå potentiellt viktiga – plats också här?

Få inspiration av andras idéer

CoolBusinessIdeas.com är en Singapore-baserad webbplats som helt och hållet ägnar sig åt andras affärsidéer. De har ett nyhetsbrev som månatligen ger en inblick i idéer och innovationer världen över och en blogg som lyfter fram enstaka exempel löpande.

En del grejer är mest kul – sängen som erbjuder skydd mot terroristattacker och bilen som visar känslor till exempel – men det finns också mer jordnära saker.

Kom att tänka på behovet av nya idéer när jag läste att 100 pr-konsulter försvann 2003, enligt Dagens Media. Huruvida samtliga är återfunna förtäljer inte historien, men jag kan lugna er med att åtminstone jag har funnit mig tillrätta. Eftersom jag sa upp mig och startade detta företag ingår jag förmodligen i statistiken – vilket väl mest säger att statistik ska man som vanligt vara försiktig med.

Mer spännvidd när målgruppen kommer till tals

I dessa idrottseuforiska dagar slår det mig att SVTs OS-sändningar fått en helt ny dimension jämfört med tidigare evenemang, och jag tänker på de frågor som vi tittare SMS-ar in.

SMS som metod för att skapa interaktivitet i tv är ju inget nytt. Men för det mesta har tekniken använts för, ärligt talat, rätt meningslösa syften (läs TV4, TV3). Nu ”väller det in” frågor som målgruppen sitter och funderar på – och skillnaden mot vad sportkommentatorer brukar prata om är jättelik.

Medan vi vanligen hör om gymnastikens kvastar, dubbelskruvar och hel sväng till handstående vill tittarna veta vad gymnasterna väger, varför de sprutar något på barren innan de ska upp och hur gamla är gymnasterna egentligen?

På samma sätt är det i alla sporter. I beachvolley funderar kommentatorn hela tiden kring varför spelarna inte väljer hoppserve, medan tittarna vill veta vilket material bollen är gjord av.

I detta tror jag att det finns en mer generell påminnelse för alla som kommunicerar med en verkligt bred målgrupp. Avsändaren (sportkommentatorn, copywritern, informationsdirektören) är alltid – säger alltid – långt före en stor del av dem som tar emot budskapet. Det betyder inte att kommunikation alltid måste ske på den minst kunniges nivå. Men det betyder nog att spännvidden på det vi kommunicerar bör vara mycket bredare än vi kan (vill?) tänka oss. Som tittare på OS tycks vi vilja ha de initerade reflektionerna likaväl som de basala grunderna.

Nästa gång du ska publicera något till många: Kom ihåg att medan din reflex är att diskutera diskusens utgångshastighet i förhållande till utkastvinkeln så vill mottagarna veta vad den där prylen väger…

Kunskap är makt – och ger vinst

Nästan alla företag brottas med samma problem: Hur ta hand om och använda all den kunskap som finns hos företagets medarbetare? En artikel från McKinsey & Co. på CFO.com ger en rejäl genomgång av frågeställningen. De konstaterar bland annat de tre vanligaste sätten att hantera kunskap – knowledge management – ofta har blandad framgång. Stora dokumenthanteringssystem är helt enkelt inte särskilt effektiva, innehåll på intranät är sällan tillräckligt mycket i frontlinjen eftersom skribenterna inte är experterna och, till sist, de decentraliserade metoderna fungerar för små grupper men sällan för att sprida information och kunskap i hela organisationen.

För de som lyckas finns stora vinster att hämta, och artikeln pekar på en lösning den kallar ”kunskapmarknader”.

Tyvärr är artikeln ungefär lika lång som en normal regnperiod i Sverige sommaren 2004, men den är värd att läsa.

Mer internt fokus i varumärkesarbetet

JKL har i dagarna publicerat sin varumärkesundersökning för 2004. En av de stora förändringarna handlar om rollen för CSR, ”Corporate Social Responsibility”, men mest intressant är egentligen att det idag tycks finnas en god insikt om hur viktigt det interna arbetet är för ett varumärke.

De företag som medverket i undersökningen kommer till exempel att lägga mer pengar på sitt varumärkesarbete än tidigare, men budgetökningen ska framförallt användas för ett större internt fokus. Endast 4 procent räknar med en större budget till reklambyrån.

Undersökningen (pdf)

Kul att jag fick tillfälle att länka till något bra hos dessa branschkolleger, med tanke på att jag tidigare varit kritisk mot dem.

Först fick musikindustrin stora skälvan – nu är det telejättarnas tur

BusinessWeek skriver idag om hur Skype allt mer börjar ses som en utmaning för – och på sikt hot mot – de stora teleoperatörerna. Skype har grundats av svensken Niklas Zennström och är ett program för att ringa med över internetuppkopplingen. Programmet är gratis och det är dessutom gratis att ringa till andra Skype-användare.

Den som vill ringa mobilnummer eller nummer i det fasta nätet betalar däremot för samtalen. Det är dock relativt billigt. Cirka 15 öre per minut till en svensk, fast telefon. Detta kan jämföras med Telias 23 öre under dagtid (om du har ett basabonnemang vill säga – idag finns ju avtal utan rörlig kostnad också).

Billigt eller inte, det är en bedömningsfråga. Det finns kritik mot Skypes nya priser. Principen är ändå intressant. Tekniken Skype bygger på, så kallad peer-to-peer, är den samma som har fått musikbranschen att gå i taket. Just Niklas Zennström skapade för övrigt också KaZaa, ett av fildelningsprogrammen som gör det möjligt att sprida musik på nätet.

Dessa utmanare mot etablerade affärsmodeller, utvecklingen mot allt mer program med öppen källkod(?), webbloggar, till och med Googles sätt att avgöra vilka sidor som är viktigast i ett ämne – allt detta kan vara tecken på ett nytt ekonomiskt system. Det menar i vart fall Howard Rheingold i en intervju som är väl värd att läsa för alla som är intresserade av affärsutveckling. Och kommunikationsutveckling, vill jag tillägga.

Vad gäller Skype: Jag gillar programmet och har flyttat över en hel del av min utgående telefoni till det. Hittills utan problem. Slå mig gärna en signal om du har Skype!

Stora informationssatsningar för att möta terrorhot

I USA och Storbritannien är oron för nya terrorattentat som bekant mycket stor. Båda regeringarna arbetar därför med omfattande informationsinsatser för att utbilda allmänheten i att känna igen terrorhot och agera på rätt sätt. Det senaste är Ready for Kids, som riktar sig till barn i fjärde till åttonde klass i USA. De ska exempelvis övertygas om att påverka föräldrarna så att familjen gör upp en nödplan.

Att detta framstår som märkligt och överdrivet för en svensk är kanske inte så konstigt. Men satsningarna ifrågasätts också på hemmaplan. I USA varnas för en 50-talsliknande panik. Den brittiska inrikesministeriets ambitiösa webbplats Preparing for Emergencies fick snabbt en kritisk kopia – avsändare ”HM Department of Vague Paranoia”.

Den svenska attityden då? På Krisberedskapsmyndighetens webbplats kan man bland annat läsa att ”En kris inträffar alltid i en kommun. Därför måste samhällets beredskap och förmåga att hantera krissituationer byggas underifrån. Krisberedskapsmyndigheten stödjer kommunernas krisberedskapsarbete, bland annat genom att stärka länsstyrelsernas stödjande roll.” Om detta gamla hederliga, byråkratiska perspektiv är betryggande och nyktert eller bara naivt får vi väl hoppas att vi inte får reda på.

Hög kostnad när information inte går att hitta

Vi har alla hört (och många av oss sagt) följande: ”Tänk om bättre kommunikation kan minska tiden som era anställda lägger på att hitta information med två minuter per dag. Multiplicera det med 600 anställda, ta hänsyn till deras lön etc etc”. Allt med slutsatsen att bättre kommunikation lönar sig. Sant – men inte särskilt trovärdigt.

Nu finns det mer genomarbetade resultat att presentera för företagsledningen. IDC har, berättar KMWorld Magazine, kommit fram till att i kunskapsintensiva yrken använder anställda mellan 15 % och 35 % av arbetstiden till att leta efter information. I genomsnitt hittar de rätt information varannan gång de söker, och fyra av tio lyckas inte få fram nödvändig information på sina intranät.

Utifrån dessa – och andra – undersökningsresultat kalkylerar artikelförfattaren vad det kostar ett fiktivt företag när de anställda inte hittar vad de söker. Slutsatsen är den samma. Bra kommunikation lönar sig. Men kanske kan denna artikel ge mer stöd åt resonemanget än det gamla vanliga sunda förnuftet.

Advokatbyråer erbjuder PR-tjänster

Det finns konsultuppdrag som inte alls handlar om PR eller information, men där sådana frågor kommer in ändå. Från USA läser jag att allt fler advokatbyråer får frågor från sina kunder om hjälp med PR – och många ställer upp, i varje fall de som har en egen informationsavdelning som genom detta också blir fakturerande konsulter.

Intressant utveckling, som kan vara både ett hot och en möjlighet för företag som mitt. Å ena sidan blir det fler på marknaden som erbjuder samma typ av tjänster, å andra sidan finns det för den traditionella PR-branschen möjligheter att skapa gemensamma erbjudanden med advokater, arkitekter, organisationskonsulter och så vidare.

Att vara kreativ

Kreativitetet kommer inte på beställning. Alla som någon gång haft skrivkramp vet precis hur det känns en riktigt okreativ dag. Men vissa människor tycks vara mer kreativa än andra. Frågan är om de är det av födsel och ohejdad vana eller om de vet hur man gör? Tipsen från gapingvoid betonar – på ett kul och inspirerande sätt – att kreativitet egentligen handlar om målmedvetenhet, uthållighet och mod. ”Strunta i alla andra” är det första tipset.