Webbrådgivaren Fredrik Wackå

Kategori: Webbredaktör

En webbredaktör får rätt saker att hända. Lär dig hur. Artiklar, lästips, böcker för dig som webbredaktör.

Innehåll ”under vecket” når fram: Läsarna scrollar

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör12 kommentarer

Om du har mycket innehåll är det inget problem att besökarna måste scrolla/rulla sidan för att se allt. Resultat från användbarhetstester visar att du kan lita på läsarens intresse.

Detta är egentligen ingen nyhet. Väl testade — och lååånga — sajter som exempelvis Aftonbladet borde ha övertygat de flesta. Men rädslan för att besökare inte scrollar är fortfarande en av de vanligaste jag möter hos webbredaktörer.

Cxpartners redogör för sina erfarenheter från användbarhetstester:

People tell us that they don’t mind scrolling and the behaviour we see in user testing backs that up. We see that people are more than comfortable scrolling long, long pages to find what they are looking for.

Självklart får detta inte bli ett alibi för att skapa dåliga sidor. Du måste alltid prioritera innehåll. Det som flest behöver oftast ska vara lättast att nå, och därmed överst. Och cxpartners ger också tre viktiga tips för hur du ska undvika att skapa en situation där människor undviker att scrolla.

Less is more – don’t be tempted to cram everything above the fold. Good use of whitespace and imagery encourages exploration.

Stark, horizontal lines discourage scrolling – this doesn’t mean stop using horizontal full width elements. Have a small amount of content just visible, poking up above the fold to encourage scrolling.

Avoid the use of in-page scroll bars – the browser scrollbar is an indicator of the amount of content on the page. iFrames and other elements with scroll bars in the page can break this convention and may lead to content not being seen.

7 principer för decentraliserad publicering

Publicerad av den i Intranät, Webbredaktör6 kommentarer

Att skapa bra redaktionella flöden är svårt. Intranätveteranen Jane McConnell delar med sig av 7 principer som är rimliga i vissa avseenden — men som samtidigt missar minst två dimensioner.

Redaktionell organisation (eller Intranet Governance som det brukar kallas) är högintressant. Väldigt många funderar, väldigt många har definierat svårigheter i det egna arbetssättet. Jag samlar material för att så småningom skriva en omfattande genomgång, men Jane McConnells principer är är värda att kika på direkt.

  1. Definiera ansvar på lägsta möjliga nivå i organisationen men inte lägre än att ansvar kan utkrävas.
  2. Blanda inte samman innehållsägare med vem som publicerar innehåll.
  3. Gör det tydligt på sidorna vem som äger innehållet.
  4. Låt funktioner och enheter specificera sitt eget innehåll och process för godkännande.
  5. Undvik komplexa godkännanderutiner.
  6. Låt inte bara innehållsägare avgöra vilket innehåll som krävs. Involvera användarna.
  7. Undvika ”svarta hål”, se till att hela organisationen är med på intranätet.

Flera av principerna är rimliga. 2, 3 och 5 är utmärkta. Men jag har två invändningar.

Intranätet bör inte följa organisationen
En klassiker. Alla organisationer omorganiseras. Men ett så tydligt organisatoriskt uppbyggt intranät som punkt 4 antyder bygger man i praktiken in behovet att strukturera om intranätet mest hela tiden.

Jag tycker tvärtom. Utgå inte från organisationen. Utgå från behoven — vilket leder till nästa invändning.

Utgå från användarna. Involvera innehållsägarna.
Punkten 6 tar upp rätt spelare i matchen. Men det är fel hemmalag. Faktum är att intranätet skapar värden (höjd produktivitet osv.) först när det används. Alltså måste utgångspunkten vara vad medarbetarna vill och behöver göra.

För mig är innehållsägarna leverantörer, inte chefer. De tillhandahåller det som behövs, inte det de vill förmedla.

Lustmord på ny polissajt

Publicerad av den i Webbredaktör, Webbstrategi, Webbutveckling

Den offentliga sektorn uppdaterar sin närvaro på webben. Det är djupt positivt men inte alltid lyckat. I varje fall inte att döma av hur den norska polisens nya sajt totalsågas.

Jag har inga fakta till stöd för mitt påstående att offentlig sektor är på väg att bli mer professionell på webben. Men jag har en definitiv känsla av att det är så.

Här i Sverige har vi ju en någorlunda levande diskussion om den digitala staten, vi ser viktiga myndigheter som Socialstyrelsen göra sig beredd att lansera nytt (kolla betaversionen) och en tjänst som Krisinformation.se hör jag mycket gott om. Dessutom lämnar många kommuner sina stenålderssajter bakom sig (Katrineholm är ett exempel).

I USA sker en lång rad Obama-initiativ med Data.gov som det kanske mest spännande. Och i Norge bygger alltså polisen nytt. Fast det tycks inte ha gått så bra.

Utan att dra några som helst paralleller till ovan nämnda sajter/initiativ tycker jag att sågningen av politi.no är rolig — kanske tankeväckande också, men framförallt rolig — läsning. En nationell skandal säger en av Oslos bästa webb-/användbarhetsbyråer.

…et nyhetssykt, ufokusert nettsted med tragiske menyer, skrekkelig kode, nitrist design og horrible tekster.

Hadde de lansert dette nettstedet i 1999 hadde det vært helt greit. Nå — i 2009 — holder det simpelthen ikke mål.

På tal om nya sajter och recensioner: Jag tror att jag återkommer med reflektioner kring Socialstyrelsens nya sajt när den officiellt lanseras. Men inte med en sågning. Tvärtom finns det flera dimensioner i betan som är både spännande och lovande.

Intranätet måste inte vara text – ljud och video funkar

Publicerad av den i Intranät, Webbredaktör

Från instruktionsfilmer till snabba intervjuer om de senaste försäljningssiffrorna. Också intranät kan vara multimediala.

Framförallt video har redan slagit igenom på många intranät. Men det betyder inte att video och ljud används till sin fulla potential. I en gedigen artikel går Column Two igenom möjligheter, utmaningar och exempel på intranätanvändning av ”rich media”.

Intranets need not just consist of text with the occasional image. Rich media, including video and audio, now provides endless opportunities for communicating information to staff.

The rise of simple and cheap tools has moved the creation of rich media away from professional studios and crews, and placed it in the hands of anyone with even a modest budget.

Samtidigt ska vi undvika att förflytta fokus helt. Column Two har rätt i att intranät inte måste bestå av bara text. Men de kommer under överskådlig framtid att bestå av mycket text.

Så hjälper innehållsexperten andra webbproffs

Publicerad av den i Informationsarkitektur - IA, Intranät, Webbredaktör, Webbstrategi2 kommentarer

Den som är specialist på webb- och intranätinnehåll är en nyckelperson. Inte bara för innehållet i sig (för det är ju självklart). Alla de andra yrkesgrupper som är med och skapar webb behöver dig som är bäst på innehåll.

A List Apart utgår från det absurda i att innehållsexperten — webbredaktören, till exempel — kommer in så sent i många nätprojekt. Tänk efter själv. Det är egentligen vansinnigt att kika på designskisser med Lorem Ipsum-text. Vad betyder formen om den inte stöder texten?

För flera av webbens andra, lika viktiga, yrkesgrupper går A List Apart därför igenom hur ett nära samarbete med den som kan innehåll gynnar alla inblandade.

Informationsarkitekt

After a quantitative headcount and qualitative review, the content strategist can help you and your client better understand what you have, and what they’ll need to revise or create.

Sökmarknadsförare

A content strategist can help you create ad copy that reflects the desired brand, ensuring your audience finds landing pages that match the tone they see in ads, not just the keywords.

Webbdesigners

A content strategist can help you extrapolate creative direction and prioritize key messages and big-picture concepts to achieve your client’s communication goals.

The Case for Content Strategy – A List Apart

7 lästips: Noterat under sommaren

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Sociala medier, Webbredaktör1 kommentar

Tacka vet jag förr i världen. Då stängde det lilla universum (Sverige) som vi rörde oss i. Igenbommat hela sommaren. Nu är det en massa typer som jobbar hela tiden — och skriver intressanta grejer. Här några smulor av allt som tänkts och sagts de senaste veckorna.

Anpassa tonen när du skriver för en allt mer social webb

Artikeln spårar ur efter ett tag men inledningen är en bra påminnelse om att det kanske inte är business-as-usual för de webbredaktörer som nu återvänder till jobbet.

Increasingly organisations understand the importance of creating the right Tone of Voice (ToV) for their communications. That tone needs to be ‘modulated’ for online delivery, where communications must be conversational and reply-focussed. Organisations are beginning to understand even that these days.

Att skriva socialt, mer detaljerade tips

I min bok Webbredaktörens handbok skriver jag en del om det sociala redaktörskapet. Bloggen kring den norska boken Nettskrivning är inne på samma tanke och ger sociala skrivtips. Ett av dem:

Vær autentisk. Med Google, Facebook og all annen informasjon tilgjengelig: Det nytter ikke å gjøre seg til. Vis deg frem som den du er. Tekstene du skriver er starten på et forhold.

Orkar vi mer Twitter? Tips för att komma igång, i så fall

Ska bli intressant att se om Twitter fortsätter att regera under hösten. Ifall du funderar på att sätta igång bör du kika på Twitter 101 for Business. En massa bra, konkreta tips. Typ ”allt du velat fråga om men inte vågat”. Förklaringen av vad en hashtag är exemplifierar nivån bra.

Twitter messages don’t have a field where you can categorize them. So people have created the hashtag—which is just the # symbol followed by a term describing or naming the topic—that you add to a post as a way of saying, “This message is about the same thing as other messages from other people who include the same hashtag.” Then, when somebody searches for that hashtag, they’ll get all of the related messages.

Intranät: Det största misstaget du kan göra

In a nutshell the biggest mistake intranet managers can make is to use their personal web experience to drive intranet decisions.

Intranät: Gör rätt saker när svininfluensan kommer

With enterprises preparing their plans in case of a flu pandemic this fall, now is the time to get your intranet ready.

Intranät: Krisen innebär inte mindre intranätteam

Jane McConnell is publishing some interesting insights from the ongoing Global Intranet Trends survey. The latest stats are around intranet teams being downsized, and how it’s actually not very common at the moment, despite the GFC.

Intranät: Minska miljöpåverkan med hjälp av intranätet

Intranets have the opportunity to play a front line role in corporate efforts to combat global warming. Through a host of real-life examples from IBF member organisations and others, IBF present 10 ways for an organisation to use their intranet to build environmental practice and capability.

6 skäl till att Skatteverkets texter får rätt saker att hända (Effektivt innehåll)

Publicerad av den i Skriva för webben, Webbredaktör

Skatteverket brukar berömmas för sina e-tjänster. Faktum är att webbplatsen också är ett exempel på hur väl genomtänkt sidstruktur bidrar till både begriplighet och översikt.

[sniplet effekt]

Skatteverket.se är en av de webbplatser som oftast nämns i diskussioner om bra myndighetswebbar. En anledning är förstås de e- och service-tjänster som verket förtjänstfullt har utvecklat. Men det är inte hela förklaringen.

Jag har ofta förvånats över att jag faktiskt har lyckats hitta svaren på de frågor jag haft när jag använt sajten. Jag har lyckats räkna ut reglerna för något eller hittat rätt värde för en förmån. Kanske är förvåningen mest ett resultat av mina förväntningar, vem vet, men jag vågar hävda att mina och andras positiva erfarenheter också beror på att Skatteverket är skickliga på att arbeta med innehåll.

Visste du till exempel att Skatteverket utfärdar id-kort? Jag hade ingen aning. Nu vet jag — och jag vet allt jag behöver veta. Här är 6 anledningar till att innehållet snabbt och enkelt gjorde sitt jobb.

  1. Viktigast först: Sidan slår omedelbart fast för vilka informationen överhuvudtaget är intressant.
  2. Tydliga rubriker bildar bra struktur: Prova att läsa bara mellanrubrikerna. Du kommer att upptäcka hur de skapar en detaljerad innehållsförteckning och ger dig möjlighet att läsa precis de delar som är relevanta för dig.
  3. Konkretion: Potentiellt svårbegripliga ord (”intygsgivare”) förklaras och exemplifieras frikostigt.
  4. God redigering: Sidan är lång men lättläst. Korta stycken, de tydliga rubrikerna, listor och markeringar av viktiga ord hjälper läsaren att skapa sig en snabb översikt.
  5. Fördjupning: Där behovet att läsa mer eller ladda hem en blankett uppstår, har skribenten tänkt till och länkat direkt till dokumentet (mer om vikten av bra länkplacering).
  6. Snabbhjälp: För den som redan vet vad som gäller finns till exempel blanketterna överst på sidan, direkt tillgängliga utan att läsaren behöver leta.

Ur Webbredaktörens handbok
Det vanligaste misstaget en skribent gör är att börja skriva för tidigt. Skrivprocessen består av mycket mer än att formulera sig – den börjar innan det. Varje gång du sätter dig för att skriva behöver du besvara tre frågor:

  • Vilket innehåll ska texten ha? (Urval)
  • I vilken ordning ska jag berätta det jag valt? (Prioritering)
  • Hur ska jag uttrycka mig? (Formulering)

Dags att skrota din FAQ?

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbredaktör, Webbstrategi8 kommentarer

Principen att på webbplatser eller intranät ställa och besvara de ”vanligaste frågorna”, en FAQ, känner du igen. Det är en av de mest klassiska innehållstyperna på nätet. Har den fortfarande något att tillföra?

Frågan diskuteras nu på forumet Content Strategy och svaren varierar. Själv har jag aldrig riktigt gillat FAQ-formatet. Har producerat 2-3 stycken genom åren och kan erkänna att ingen av dem på riktigt besvarat de vanligaste frågorna. De har snarast besvarat sådant som jag inte fick in i strukturen på ett bra sätt, tyvärr.

Jag är alltså skeptisk. Ett axplock ur diskussionen visar att det finns argument både för och emot. Vad tycker du? Har du bra eller dåliga erfarenheter?

…if there’s a problem with the software/site, it should be fixed, not documented in a FAQ.

I think if any questions are truly asked as ’frequently’ as suggested by an FAQ page they really should be woven into the fabric of the web site’s content. That said, I’m all in favour of pages that answer direct questions relating to a specific task (say, advice on a company’s returns policy)

Think about it:  Why are FAQs so popular?  Isn’t it because people come to web sites with questions?

FAQ pages are awful for users in search results. If a user searches your site for help and gets an FAQ page as a result, the likely hood of them finding the answer to their specific question on this long scrolling page of content is almost nil.

One of the reasons I’d give for keeping FAQs–and I have absolutely no evidence to back this up–is that it’s a label whose purpose is largely known by its intended audience, much like ”Search” and ”Sitemap.”

Data mångfalt bättre än åsikter när du utvecklar webb

Publicerad av den i Intranät, Webbanalys, Webbredaktör, Webbstrategi, Webbutveckling

Genom att observera bara två personer halverar du risken att välja fel når du skapar webb eller intranät. Åsikter eller expertutlåtanden är inte bättre än – eller till och med sämre än – att låta krona eller klave avgöra.

Det är sällan nu för tiden som jag imponeras av gamle gurun Jakob Nielsens artiklar. Men i sitt senaste alster slår han fast något som är både sant och oerhört viktigt: Fakta slår åsikter. Alltid.

Det exempel han bygger diskussionen kring är kanske inte det viktigaste (behöver folk en funktion för att öka textstorlek eller vet de hur man gör själv i webbläsaren?). Det intressanta är hur stor skillnaden blir på de som ”vet” och de som faktiskt testat.

Most strikingly, 75% of guessers were wrong. You’d be better off tossing a coin than asking advice of these people.

In this simple example, basing design advice on the smallest amount of empirical observation of real users quadrupled the probability of being right.

Ytterligare exempel bekräftar samma princip.

…testing just 2 users per design reduced the probability of being wrong from 50% to 24% — cutting it in half.

Sen vill man ju gärna minska sannolikheten för att fatta fel beslut ännu mer och då behöver testgruppen utökas från 2 till kanske 5-10 personer.

Betyder detta att du som driven, skicklig yrkesperson är överflödig? Eller (hemska tanke…) att jag och konsultkollegor är onödiga? Självklart inte. Din kompetens krävs fortfarande för att överhuvudtaget veta vad som måste testas. Alternativ måste tas fram grundade på den generella kunskap som finns.

Men det som är viktigt måste testas. Det finns inga genvägar — och det gäller allt från hur viktiga länkar formuleras till vilka behov som får människor att komma till din sajt.

Att som utvecklare och redaktör bli mer ”data-driven” är den stora utmaningen. Och det stora löftet. Det är så vi professionaliserar arbetet med webb och intranät.

Kommunikation förutsätter att du är närvarande (Effektivt innehåll)

Publicerad av den i Intranät, Skriva för webben, Webbredaktör, Webbstrategi2 kommentarer

”Webbkommunikation” står det i webbstrategin. Men sajten som byggts efter strategin är lika anonym som en deklarationsblankett. Känner du igen det? Dags att bygga om.

[sniplet effekt]

Det är faktiskt ganska enkelt. Om du vill att besökaren ska bli intresserad av vad ni kan, vill eller erbjuder måste du ge dem något att lita på. Och någon att lita på. Nytta och förtroende.

Idag är möjligheterna att kommunicera (på riktigt) med besökarna oändliga. Kanske är ett Twitter-konto rätt för er. Kanske inte. Det kommer ändå inte att ersätta behovet av en sajt som enkelt skapar kopplingen mellan besökaren, ert erbjudande och er.

Svensk Fastighetsförmedling är en av Sveriges bästa sajter ur detta personliga perspektiv. Redan på förstasidan möts besökaren av en medarbetare och ingången till hans blogg. Ingen värdelös, animerad assistent. En riktig människa.

Besökaren har dessutom möjlighet att inleda en dialog med Kundombudsmannen och mäklarna är enkla att hitta. Antingen via kontor eller genom att helt enkelt söka på mäklarens namn — som då dyker upp med foto och alla kontaktuppgifter. Tilltalet är direkt och personligt på hela sajten. Det säger ”välkommen” utan att säga välkommen.

Två möjliga invändningar mot exemplet är dessa:

  1. ”Fastighetsaffärer är djupt personliga redan från början. Det kan inte jämföras med andra branscher.”
    Fel. Kolla hur shipping-företaget Broström knyter samman sina tjänster med personer över hela sajten.
  2. ”Detta räcker inte. Det är Webb 2.0 och läsarmedverkan som gäller.”
    Fel, eftersom det ena inte utesluter det andra. Testa gärna 2.0. Men se till att gör 1.0 rätt också. Och att personifiera en webbplats är väldigt mycket 1.0. Grunden för bra webb.

Intranät ska vi inte ens tala om. Där är ju alla läsare kollegor. Allt annat än det personliga intranätet riskerar, menar jag, att göra mer skada än nytta.

Ur Webbredaktörens handbok
Personlighetsmyntet har två sidor. Den första sidan är hur du tilltalar din läsare, om du ser henne som en person. Den andra sidan är hur du väljer framställa din egen organisation.

Är ni också människor eller gömmer ni er bakom en anonym fasad?

Vad det handlar om är trovärdighet. Det är slående hur mycket av de rekommendationer som handlar om just trovärdighet på nätet som har en koppling till ”personlighet” i vid mening.